Stå fast i hoppet!

Sitter här sent på kvällen i kyrkan i Taize. Kvällsbönen är sedan länge avslutad och de flesta människor (3600 denna veckan) har gått vidare till Oyak, caféet i Taize. Dit går de flesta för att umgås, leka, fika, prata och lära känna människor från hela vår värld. Våra ungdomar från Eslöv gissar jag befinner sig där med alla de nya bekantskaper de gjort här sedan i söndags då vi kom.

Jag är tacksam och glad för Taize som är en plats där vårt kristna liv kan vara i fokus. Där gemenskap, öppenhet, glädje och bön får vara framträdande. Där vi kan få del av kommunitetens bibelstudier och jag får fundera på vad bibeltexterna kan ge i mitt eget liv.

Medan livet pågår för fullt utanför kyrkan med liv och rörelse pågår det också här, inne i kyrkan. Där fortsätter sången och bönen i stillhet och eftertanke. Människor ligger eller sitter runt omkring mig och vilar själen en stund. Stämningen är fridfullt och skön. Jag känner närhet, ljus och hopp. Taizesånger sjungs på alla möjliga språk och här finns människor från olika länder, kulturer och traditioner. Jag som kristen får känna samhörighet med andra kristna. Jag njuter av sången och lugnet efter en bra dag.

En dag av böner, sång, matpauser, samtal och bibelstudier. Bibelstudier och samtal kring vad vi som kristna kan göra för att öppna hoppets vägar.

Hoppets väg där Gud får vara det ankare världen behöver. Hoppet där Gud gång på gång visar sin kärlek till världen och skapelsen och aldrig ger upp om oss.

Här är gott att vara!