Varför bastuteologi?

Ett varmt hjärta -ett kallt bad. Liv som ÄR


Finns det någon speciell bastuteologi? Ja. Teologi är ju ett sammansatt ord av grekiskans  θεός – Gud och  λόγος – ord. Det handlar om att skapa förståelse och kunskap om det som är. Liv som ÄR. Ett kallt bad är en reningsprocess och ett varmt hjärta (varma tankar) bidrar  till goda möten och en positiv livshållning.

Att basta är inte bara något man gör hur som helst. Det kräver tid och innebär vissa ritualer. Man har lagt av sig alla kläder och det finns egentligen inget som stör. I värmen svettas och renas kroppen och genomgår en slags katarsis, en reningsprocess som är en hel vetenskap. Vetenskapen konstaterar att det är bra för både hjärta och hjärna. Om detta finns många studier. 

I bastun delas erfarenheter om hur man ökar upplevelsen av denna katarsis.  Och jag har lärt mig en del genom att lyssna till goda råd från  många av dessa entusiastiska  bastubadare.  Bastubad kräver kontinuitet och det märks på ett speciellt sätt nu när hösten börjar ge sig tillkänna och mörker och kyla börjar bli mer påtagligt. Havet blir gradvis kallare och det är en god känsla att krypa in i bastuvärmen som känns varmare för varje vecka. När man badar i havet året om oavsett vattnets temperatur blir det tydligt att man måste ta saker och ting i en viss ordning. Jag vill inte börja med att hoppa i vatten som är iskallt utan att först bli riktigt bastuvarm. Först då går det bra med ett snabbt dopp och sedan in i bastun igen. Tre gånger säger de som vet. Tre är ett heligt tal tänker jag medan mina medsystrar menar att det är först då kroppens porer är vidöppna och kan ta till sig nyttan av att  man tillför kroppen sältan från havet som lär vara mycket nyttigt för huden. Att växlingen mellan varmt och kallt gör något med kroppen är vi överens.

I en bastu finns tid att tänka (och tanka). Och jag tänker, och tankar- massor. Här går jag igenom veckans predikan. Eftersom jag arbetar på svenska kyrkans huvudkontor innebär det att jag är ledig på helgerna och kan gå i kyrkan som alla andra församlingsbor. Och det gör jag- varje söndag om jag inte är bortrest. Oftast domkyrkan i Lund. Det är intressant att lyssna på kolleger. Mer om det kommer i min blogg. 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.