En fråga gick som en röd tråd genom samtalet: Kyrkor och trosbaserade organisationer har en särskild betydelse för det övergripande och tungt förpliktigande åtagandet i Agenda 2030 att ingen ska lämnas utanför (leave no one behind). Åtagandet innebär att framstegen som agendan ska leda till ska omfatta alla de grupper som idag är missgynnade och marginaliserade i utvecklingen. Genomsnittliga framsteg duger inte. Ambitionen är istället att de mest missgynnade grupperna ska nås först.
Kyrkorna når dit ingen annan når
Moderatorn Martin Junge, generalsekreterare för Lutherska Världsförbundet, pekade på att strävan att nå den som är allra mest utsatt är helt central i den kristna värdegrunden. Alla talare lyfte fram kyrkornas särskilda förutsättningar att nå och stödja dem som idag är ”lämnade utanför” eller exkluderade. Det handlar om att kyrkor ofta finns på platser och i sammanhang där andra organisationer inte når, har en legitimitet som andra saknar, och kunskaper om de specifika förutsättningarna i olika lokala sammanhang. Sist men inte minst har de möjlighet att påverka normer och därigenom bidra till förändrade beteenden.
Här någonstans blev budskapen från de inbjudna gästerna mer utmanande. Från att först mest ha bekräftat och berömt de religiösa aktörerna för deras stora positiva bidrag* pekade de på att kyrkor skulle kunna göra så mycket mer, framför allt genom hur de påverkar sina församlingsmedlemmar.
Carin Jämtin uttryckte det principiellt och med rättighetslingo:
– Kyrkor är moraliska skyldighetsbärare. De har ett stort inflytande och därmed ansvar för hur de påverkar människors normer och beteenden.
Amina Mohammed var mer rakt på sak:
– Lev den förändring ni vill se. Ett av många exempel: Många män som misshandlar kvinnor går till kyrkan varje söndag. De kan få förlåtelse en gång, men inte mer. Prästernas budskap måste vara glasklara: våld mot kvinnor är inte acceptabelt!
Unga är inte framtiden utan nutiden
Att Amina Mohammed var så tydlig kan nog ha att göra med att hon som själv troende har ett inifrånperspektiv på religion som inte är så vanligt bland svenska politiker. Hon berättade om hon hur hon i sitt eget liv – med en muslimsk pappa och kristen mamma – har sett vilken rikedom mångfalden av religiösa traditioner kan ge.
En av de frågor som lyftes från golvet handlade om ungdomars deltagande, och ledde till en Amina Mohammeds mer slagkraftiga repliker:
– Många kyrkor utestänger unga människor idag – om ni inte blir bättre på att inkludera unga människor är det kyrkorna som blir ”left behind”!
ACT-alliansen kan spela nyckelroll
Samtalet berörde många andra frågor och utmaningar, inte minst vilken roll religiösa aktörer kan spela för att stärka det globala samarbetet i en tid när de politiska vindarna i många länder snarare betonar länders nationella egenintressen.
Eftersmaken av samtalet är mest av allt att vi i Svenska kyrkan, medlem av ACT-alliansen, kan sträcka på oss lite extra. Från högsta nivå i FN och den svenska regeringen bekräftas att de trosbaserade organisationerna i allmänhet, och ACT-alliansen i synnerhet, kan spela en nyckelroll i genomförandet av den globala agendan för hållbar utveckling.
Kanske är vi hemmablinda ibland. Kanske är vi märkvärdigare än vi tror.
* Carin Jämtin berättade bland annat om Svenska kyrkans aktiva deltagande i nätverket Swedish Investors for Sustainable Development, SISD. Isabella Lövin lyfte särskilt fram att Svenska kyrkans deltagande i svenska delegationen till FN:s befolkningskommission sände ett tydligt budskap om att religion och SRHR är förenliga. Emilie Weiderud representerade Svenska kyrkan i svenska delegationen – läs hennes blogg om konferensen här.
ACT-alliansens generalförsamling
Se hela panelsamtalet om: Trosbaserade organisationers bidrag till genomförandet av Agenda 2030.
Lämna ett svar