FN uppmanar världens länder att göra 2021 till ett super-år för miljön och klimatet. Det bidrar också till att politiska beslutsfattare kan komma till insikt och fatta bättre beslut för klimatet och världens framtid än vad som levererats så här långt.
Att dessa högnivåmöten sker skapar också möjligheter för Act Svenska kyrkan att bedriva påverkan tillsammans med våra ekumeniska allianser och andra civilsamhällesaktörer. Dessa möjligheter tänker vi ta fasta på.
Superåret inleds den 25–26 januari med världens första digitala globala högnivåmöte med fokus på klimatanpassning (the Climate Change Adaptation Summit). Ett bra steg på vägen är att ungdomar bjudits in för att bidra och dela sina förväntningar. Här kommer bland annat Svenska kyrkans unga delta. Tanken är att mötet ska bli en global kick-off för en rad klimat- och miljömöten som kommer att äga rum under 2021 inför klimattoppmötet i Glasgow.
Ökad klimatfinansiering måste hamna i fokus
Hur ska världens stora utsläppsländer öka sin klimatfinansiering, stöd till utvecklingsländer och de samhällen som redan nu drabbas värst av klimatkatastrofer? Att öka klimatfinansiering och stöd till världens fattigaste länder är en viktig utmaning som måste hamna i fokus under högnivåmötet i januari och även hanteras under klimattoppmötet i Glasgow. Här behöver utsläppsländerna, inklusive industrier och företag med stora utsläpp, både minska utsläpp och öka bidragen till klimatfinansiering för klimatanpassning väsentligt.
Klimatfinansiering syftar bland annat till att förebygga och stärka de mest klimatutsatta ländernas motståndskraft, när kriser väl inträffat. Det gör att man kan undvika att antalet kroniska hungerkatastrofer ökar, och även förebygga att människor tvingas till ofrivillig migration för sin överlevnad när temperaturhöjningar skapar omöjliga levnadsförhållanden. Den typen av klimatfinansiering behöver öka väsentligt! Redan idag ökar kronisk svält i Afrikas horn. Det råder vattenbrist i stora delar av Mellanöstern, och i Centralamerika har människors livs och hem gång på gång slagits sönder på grund av orkaner.
Mer katastrofförebyggande insatser behövs
Till de goda nyheterna hör att det finns lösningar för att förebygga och hantera klimatrisker. Men då behövs både politisk vilja och investeringar. Det skulle rädda liv och sannolikt kosta mindre att förebygga, jämfört med att erbjuda humanitärt stöd när katastrofen väl är ett faktum. Här behöver beslutsfattare tänka om och satsa avsevärt mer på katastrofförebyggande insatser både för att hantera klimatet och för ett mer effektivt bistånd.
Act Svenska kyrkan har i vår verksamhet också sett att katastrofriskreducering blir bäst när de som drabbas är delaktiga i att identifiera risker, lösningar och själva har kapacitet att förebygga och hantera kriser. Detta har blivit än mer tydligt i de naturkatastrofer som inträffat under pandemiåret. Internationella hjälporganisationer har ofta inte kunnat resa till katastrofområden, men stöd till lokala aktörer har fungerat för att nå samhällen med störst behov av humanitärt stöd och återuppbygnad.
En viktig förutsättning för att kunna stödja lokala aktörer och organisationer på plats handlar om att flytta både makt och resurser från de stora biståndsgivarna och istället kanalisera stöd direkt till lokala organisationer och samhällen som lever i klimatkrisens frontlinjer. För många givare är det fortfarande en utmaning att släppa kontrollen och ta risken att stödja lokala aktörer. Trots att flera studier visar att de ekonomiska riskerna inte är större när stödet kanaliseras den vägen. Det finns gott om studier som visar att vinsten i form av hållbara effekter och snabba insatser är desto större när aktörer på plats och samhällen som drabbas själva utformar och genomför insatser.
Åtta principer för lokalt ledd klimatanpassning
Inför högnivåmötet för klimatanpassning i januari lanserar Act Svenska kyrkan tillsammans med andra biståndsaktörer följande åtta principer för lokalt ledd klimatanpassning:
- De samhällen som drabbas värst ska själva delta och få stöd att utveckla lösningar för att hantera klimatrisker och klimatkrisens effekter.
- För att säkerställa kvinnors, ungdomars och sårbara grupper inte diskrimineras och lämnas utan stöd, så bör deras deltagande säkras.
- Utsläppsländer måste säkerställa långsiktig och förutsägbar finansiering.
- Sårbara grupper och klimatutsatta samhällens kapacitet för att hantera kriser bör stärkas.
- Klimatrisker behöver identifieras av de samhällen som drabbas och göras regelbundet, då risker varierar över tid.
- Finansiering för klimatanpassning måste vara flexibel och bör inte vara öronmärkt, för att underlätta snabba beslut och ändringar utifrån akuta behov.
- Givare och förmedlare av klimatfinansiering måste transparent redovisa vart medlen går på alla nivåer inklusive lokalnivå, så att alla vet vart de går.
- Ingen aktör kan ensam lösa klimatkrisen. Därför måste alla aktörer visa vilja att samarbeta.
Under 2021 kommer Act Svenska kyrkan driva frågan om att flytta makten till lokala aktörer. Det kan ses som vårt nyårslöfte till människor och samhällen som lever i klimatkrisens frontlinje. Vi hoppas att fler organisationer, politiska makthavare och aktörer hakar på. Tillsammans kan vi förebygga klimatkatastrofer och skapa hopp om en bättre framtid. Ett bra första steg är att flytta makten och samarbeta!
Lämna ett svar