I protesterna mot statskuppen i Myanmar har kvinnors underkläder blivit en ny symbol för motståndet. Är det ett kreativt sätt att driva med militären eller stärker det traditionella fördomar om kvinnor?
Den första februari i år utfärdade militären i Myanmar undantagstillstånd, upphävde parlamentet, ersatte alla civila myndigheter med militär personal och grep 35 personer inklusive landets folkvalda ledare Aung San Suu Kyi, presidenten Win Myint och andra politiker, aktivister, journalister och kulturpersonligheter. När det nu har gått en månad sedan kuppen sitter över 1000 människor i fängelse och minst 60 har dödats av polis och militär i protesterna mot statskuppen, enligt siffror från civilsamhället.
Den förklaring som militären själva ger till statskuppen är att valet i november 2020 präglades av fusk. Oberoende instanser har dock inte identifierat något omfattande valfusk och många litar inte heller på militärens tal om att de bara ska stanna vid makten i ett år och därefter ersättas av civila myndigheter som ska tillsättas i ett nytt val. Militären har utfärdat liknande löften tidigare under landets många år av militärdiktatur och inte levt upp till dem.
Kvinnorna proteströrelsen
I samband med den internationella kvinnodagen har det blivit tydligt att många kvinnor tagit ledande roller i protesterna mot militären. Mya Thwet Thwet Khaing var bara nitton år när hon blev det första dödsoffret för kuppen efter att hon skjutits huvudet av polis den nionde februari i Myanmars huvudstad Naypyidaw. Kyal Sin, som bar smeknamnet ”Angel”, var också bara nitton år när hon sköts ihjäl av polis i Mandalay den tredje mars iklädd en t-shirt med texten ”Everything will be okay”.
Traditionella kvinnokläder har också blivit en symbol för proteströrelsen. Som på många andra håll i världen har det i Myanmar historiskt sett funnits traditionella föreställningar om kvinnor som mindre värda än män. Medan de som deltar i proteströrelsen förkastar dessa idéer så finns det än idag män inom polisen och militären som ser på kvinnor som lägre stående. Detta använder nu demonstranterna som en taktik i protesterna. De burmesiska kvinnornas traditionella saronger har använts som flaggor och underkläder och mensskydd har utnyttjats för att driva med, och skydda sig mot, polis och militär. Många har applåderat den nya taktiken som ett kreativt sätt att protestera:
– Det är så fantastiskt eftersom det driver med militären och deras konservativa och gammaldags sätt att tänka. De är vidskepliga och tror att kvinnor kan smutsa ner män. De har fastnat femtio år tillbaka i tiden! Den här aktionen är ett sätt att driva med militärens gammaldags synsätt, säger en manlig medarbetare på en av Act Svenska kyrkans partnerorganisationer i Myanmar (för hans säkerhet väljer vi att inte publicera hans namn).
Samtidigt har de kreativa protesterna kritiserats. Aye Thiri Kyaw är feminist och föreläsare i Yangon i Myanmar och pekar på att protesten i värsta fall kan leda till en backlash för kvinnors rättigheter.
– Det här förstärker fördomar och riskerar att leda till en tillbakagång för kvinnors rättigheter, skriver Aye Thiri Kyaw på Twitter, och påminner om att mensblod är rent och att kvinnors menstruation inte borde ses som något skamligt.
Jämställdheten påverkas av både statskuppen och coronapandemin
Rapporter från Act Svenska kyrkans partnerorganisationer visar att coronapandemin har förvärrat ojämställdheten i Myanmar och andra länder. Tidigare framgångar för demokratin och de mänskliga rättigheterna har tryckts tillbaka och den ekonomiska ojämlikheten breder ut sig. De sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin har drabbat kvinnor i form av ökat våld i nära relationer, arbetslöshet, förlorade inkomster, ökad arbetsbörda i hemmet, och i fallet Myanmar nu också en statskupp.
– Den feministiska utrikespolitiken kräver att Sverige står upp för kvinnorna som deltar i proteströrelsen i Myanmar, säger Act Svenska kyrkans policychef Eva Ekelund, och fortsätter:
– Den burmesiska militären har visat sig hänsynslös och beredd att bita sig fast vid makten till vilket pris som helst, och på andra sidan ser vi en ung och hängiven proteströrelse som vägrar ge upp sina rättigheter. Sverige, EU och FN måste vara tydliga mot militären i Myanmar att omvärlden står på demokratirörelsens sida och att militären måste lämna ifrån sig makten till de civila och valda myndigheterna. Så länge detta inte sker, trots folkets och omvärldens protester, så borde Sverige också driva på för att EU inför utökade sanktioner mot militären i Myanmar.
Act Svenska kyrkan står i solidaritet med demokratirörelsen i Myanmar
Act Svenska kyrkan har på egen hand och tillsammans med andra uppmanat Sverige och det internationella samfundet att fördöma militärens ingripande, kräva respekt för valresultatet från november 2020, frige alla gripna demokratiaktivister, journalister och politiker, och föra Myanmar tillbaka till vägen mot demokrati.
Några exempel på uttalanden från Act Svenska kyrkan och allierade aktörer finns här:
1 februari: Act Svenska kyrkan är djupt oroad över situationen i Myanmar
19 februari: Omvärlden måste stödja de demokratiska krafterna i Myanmar
5 mars: The Lutheran World Federation condemns violence against demonstrators in Myanmar
Lämna ett svar