Ett skakigt fem-årsjubileum av fredsavtalet i Colombia

Trosbaserade aktörer, som Act Svenska kyrkans partner Dipaz, bidrog till skrivningarna för en rättvis fred. Besvikelsen var stor när fredsavtalet röstades ner i den efterföljande folkomröstningen. Olika religiösa grupper bidrog till det resultatet. Bland annat betraktades fredsavtalet av många religiösa aktörer som ett hot mot grundläggande värderingar om kärnfamiljen och att innehålla för radikala skrivningar om jämställdhet. Colombia är ett katolskt land och Act Svenska kyrkan arbetar, genom sina partner, tillsammans med olika katolska stift i gemensamma projekt i landet. Samarbetet med den katolska kyrkan på lokal nivå sträcker sig lång tid tillbaka.

-Vi delar samma utgångspunkter i mänsklig värdighet och social och ekonomisk rättvisa säger Eva Ekelund, policychef Act Svenska kyrkan. 

I slutet av oktober träffade representanter för den ekumeniska fredsalliansen Dipaz, Act Svenska kyrkan, ACT-alliansen och den lutherska kyrkan i Colombia, företrädare från den katolska biskopskonferensen. Det var ett viktigt möte för att visa att företrädare för de olika kristna traditionerna står bakom fredsavtalet. 

-Vi kom överens om att den ekumeniska rörelsens enade röst måste höras för att säkra den fortsatta implementeringen av fredsavtalet. Den ekumeniska rörelsen står bakom fredsavtalet, som ger förutsättningar för försoning, och för en rättvis och hållbar fred i Colombia säger Eva Ekelund.

Läs DiPaz artikel om mötet (på spanska).

Vad har uppnåtts i fredsavtalet? 

Genomförandet av fredsavtalet gick snabbt i början. Farc har övergått till ett politiskt parti, en demobiliseringsprocess har genomförts och ett innovativt system för övergångsrättvisa som sätter offren i centrum har upprättats. För att uppnå en samlad bild av vad som hänt under konflikten bildades en sanningskommission, vilken har genomfört ett omfattande arbete med att ta upp vittnesmål. Det har även skapats en särskild domstol för fred och en myndighet för sökandet efter försvunna personer. 

Kroc-institutet vid Notre Dames universitet har ansvar för teknisk uppföljning och verifiering av fredsavtalet. Kroc-institutets rapporter visar att genomförandet av avtalet har varit selektivt och sedan 2018 har takten i genomförandet minskat drastiskt. Den sittande regeringen har öppet kritiserat fredsavtalet och försökt begränsa mandat och resurser för både sanningskommissionens och domstolen för fred. 
 
Trots fredsavtalet, så har inte våldet mot människorättsförsvarare och sociala ledare minskat. Sedan fredsavtalet signerades, så har – enligt FN och nätverket OIDHACO – 296 avmobiliserade Farc-soldateter och 594 människorättsförsvarare mördats. Många av dessa människorättskämpar och sociala ledare arbetade på lokal nivå med genomförandet av fredsavtalet.  

I genomförandet av fredsavtalet har Sverige fått en särskild roll för uppföljning av genomförandet av avtalet med fokus på jämställdhet, konfliktoffers rättigheter samt sökandet efter försvunna personer. 23 procent av avtalet med fokus på jämlikhet har genomförts. Den del i avtalet som är minst genomförd är den integrerade landsbygdsreformen (Comprehensive Rural reform). De nödvändiga strukturella åtgärderna för att förändra den mycket ojämlika jordbruksstrukturen i Colombia har därför uteblivit.   

Ett viktigt möte mellan våra partner och svenska beslutsfattare

För att sprida information om situationen i Colombia och påverka beslutsfattare är Act Svenska kyrkan med i nätverket Colombiagruppen. Tillsammans med Colombiagruppen anordnade vi den 16 och 17 november en virtuell resa till våra partner i Colombia för svenska beslutsfattare för att uppmärksamma femårsdagen av fredsavtalet. 

Riksdagspolitiker, tjänstemän från utrikesdepartementet, Sida, Folke Bernadotteakademin och svenska ambassaden i Colombia fick under två dagar samtala och ställa frågor direkt till krigsoffer och representanter från det colombianska civila samhället och höra deras vittnesmål och upplevelser av genomförandet av fredsavtalet. 

I den virtuella resan medverkade Act Svenska kyrkans trosbaserade partner Comisión Intereclesial de Justicia y Paz (CIJP). Organisationen arbetar nära sanningskommissionen och möjliggör dialog mellan konfliktens offer och förövare så som före detta gerillasoldater, paramilitärer och företagare. Genom vittnesmål som fångas i en kort dokumentärfilm blir det tydligt att för de mest utsatta, offer i konflikten, är sanning, dialog och försoning från och med de väpnade grupperna som begått krigsbrott det viktigaste, inte fängelsestraff.  

Yohana Lopez från CIJP var mycket tydlig med sitt budskap till de svenska beslutsfattarna: 

– Det här är en fred som inte kommer att vara hållbar. Trots att det gått fem år efter att fredsavtalet skrevs under, så har genomförandet varit väldigt svagt. I de isolerade och marginaliserade samhällena på landsbygden i Colombia växer osäkerheten och förtvivlan. De systematiska övergreppen på mänskliga rättigheter fortgår och då är det omöjligt att tänka på fred.

Yohana Lopez kräver därför att Sverige, det internationella samfundet och också kyrkorna agerar för att stödja konfliktens offer så att fredsavtalet genomförs. 

Sverige måste agera

Tillsammans med våra partner fortsätter Act Svenska kyrkan att kämpa för en hållbar fred i Colombia. Sverige är fortsatt en viktig allierad i fredsprocessen. Nu behöver regeringen, ansvariga myndigheter och riksdagen öka sitt stöd till fredsavtalet.

Act Svenska kyrkan vill att:

• Sverige agerar, enskilt och i EU, för att säkra genomförandet av fredsavtalet i sin helhet. Särskilt fokus bör ges till de delar i avtalet som är minst genomförda, så som jordbruksreform. 
• Sverige bjuder in Sanningskommissionen till Sverige i juni och är värd för ett event för samtal om genomförande av kommissionens rekommendationer.  
• Sverige agerar för att återuppta och effektivisera EU:s fredsfrond för Colombia. 
• Sverige ökar sitt stöd till dialog inom civilsamhället och mellan civilsamhället och regeringen, till stöd för fredsprocessen.  
• Sverige, EU och FN stödjer colombianska myndigheter att utreda människorättsbrott under protesterna våren 2021 och ställa skyldiga till svars.  
• Riksdagen engagerar sig mer i fredsprocessen i Colombia, att ledamöter från utrikesutskottet besöker Colombia och att riksdagens Latinamerikanätverk återupptas. 

Av: Sanna Svensson, regional policyrådgivare Asien och Latinamerika, Act Svenska kyrkan