Efter nästan 50 år beslutade USA:s högsta domstol att aborträtten inte längre är en konstitutionell rättighet i landet. Beslutet firas som en seger i konservativa politiska och religiösa kretsar som under lång tid arbetat mot detta mål.
Religionens makt i USA är stark, inte minst på grund av nära koppling med politiken. Beslutet innebär att delstaterna själva kan anta lagar om förbud mot abort. I 13 delstater fanns redan förberedda lagar med abortförbud som automatiskt trädde i kraft i samband med beslutet och abortkliniker fick slå igen dörrarna samma dag. Organisationen Guttmacher bedömer att hälften av USA:s delstater kommer förbjuda eller kraftigt begränsa aborter. Det kommer att påverka cirka 33 miljoner människor.
Tillgång till abort – en fråga om klass, rättvisa och diskriminering
Det finns mycket i helgens beslut att bli bestört över. Det kan på vissa platser komma att bli olagligt att resa till andra stater för att få tillgång till abort, ökade polisiära insatser för att beslagta abortpiller som möjliggör en säkrare abort, missfall kan i vissa fall komma att undersökas som brott, att även tillgång till av preventivmedel på nationell nivå kan komma att påverkas är några exempel. Oroande rapporter om ökad risk för barna- och mödradödlighet i landet har lyfts fram, i ett land som redan har den högsta mödradödligheten av alla så kallade ”utvecklade länder”.
Konsekvenserna av detta beslut kommer att drabba framför allt de som lever i fattigdom. I USA finns ingen universell tillgång till hälsa och sjukvård. Vård, inklusive mödravård, betalas oftast ur egen ficka, och social trygghet som barnbidrag, föräldrapenning och sexualupplysning är i stort icke existerande. Att föda barn är en mycket kostsam historia, i snitt kostar det 10 000 USD.
Även innan beslutet har många haft svårt med tillgång till abort i USA, trots upparbetade strukturer av abortfonder, ideella organisationer som bistår praktiskt med transport, bostad, medel eller annat för att praktiskt hjälpa de som sedan länge behövt resa. När abort kriminaliseras och tillgång på olika sätt omöjliggörs är det de som lever i fattigdom som drabbas hårdast, vart än i världen det sker. De som lever i fattigdom är de som riskeras skadas och dö. Det är en fråga om rättvisa, klass och fattigdom i alla kontexter.
Reproduktiv rättvisa
»Reproductive justice« eller på svenska »reproduktiv rättvisa« , är en rörelse och ett perspektiv som initierades av svarta feminister och myntades 1994 i samband med förberedelser till den historiska International Conference on Population and Development(ICPD) konferensen i Kairo. Perspektivet är än mer aktuellt idag och som handlar om att sätta de som blir mest marginaliserade i centrum, grundade i mänskliga rättigheter och social rättvisa. Perspektivet växte fram ur kritik att »pro-choice« var ett otillräckligt begrepp. Om tillgång inte är möjligt blir ordet val, fruktlöst. Dessutom inkluderade det inte andra aspekter som påverkade folks reproduktiva liv, till exempel de tvångssteriliseringar som framförallt drabbade svarta eller urfolk, något som fortfarande förekommer i till exempel fängelser på livstidsdömda. För att inkludera upplevelser som svarta, ursprungsfolk eller migranter från Asien och Latinamerika hade, så krävdes något ytterligare.
Reproduktiv rättvisa innebär ett synliggörande av att andra strukturer, utöver könsförtryck, som klass, rasism, ålder, nationalitet, migrationsstatus, påverkar vår makt och förmåga att bestämma över våra egna liv och också de val vi gör kring reproduktion och fertilitet. Det kan handla om de praktiska, faktiska hindren – som att nu ha råd att åka de långa milen till närmaste abortklinik i en annan delstat, att ha arbetstryggheten att ta ledigt de dagar som krävs eller ha barnvakt när du är borta. En av pionjärerna i rörelsen, organisationen SisterSong, beskriver reproduktiv rättvisa som rätten till kroppslig integritet, lika mycket som rätten till att ha barn eller inte, och även om rätten till möjligheterna att ta hand om de barnen i hälsosamma och säkra miljöer.
Religiöst engagemang för reproduktiv rättvisa
Detta perspektiv har anammats av flera religiösa grupper som arbetar för aborträtten. Organisationen Sacred Repro , en organisation Act Svenska kyrkan samverkat med, uttalar sig på följande sätt på sitt perspektiv på reproduktiv rättvisa:
”Grounded in the justice principles that are at the heart of our religious traditions, we are committed to equity, dignity, and holistic well-being for all people. We recognize that reproductive issues are integral to social justice and cannot be exiled from our sphere of moral concern if we are to fully live out our commitment to human flourishing.”
Religiösa röster, nätverk och organisationer som arbetar för abortfrågan och reproduktiv rättvisa i USA drunknar ofta i sorlet av det högljudda religiösa motståndet. Nu i efterdyningarna av Roe v. Wade och den enorma polariseringen verkar lysa som starkast, är det viktigt att påminna sig om att även dessa krafter verkar och mobiliserar. Våra sociala medier flöden fylls av religiösa aktörer som organiserar sig och bjuder in till strategimöten, demonstrationer, böner och samordnar sig med andra aktörer inom aborträttsrörelsen. De påminner om att det finns en religiös mångfald i landet och att olika perspektiv finns på abortfrågan. För många går beslutet mot deras religion.
Religious coalition for reproductive choice, Catholics for Choice, Religious Institute, Rabbis for Repro och The Action Network är några av de som nu aktivt arbetar med påverkansarbete och förändringsarbete inom religiösa institutioner samt med pastoralt arbete för människor som behöver och önskar stöd. Att religiösa aktörer i landet engagerar sig är heller inget nytt. Mellan 1967-1973, innan USAs federala abortlag fanns, formade över 2000 präster och diakoner ett nätverk över hela landet för att hjälpa de som sökte tillgång till information, resor eller ekonomiska bidrag för abortvård. Detta under en tid när det fanns risk att dö av osäkra aborter, liksom att fängslas för att man bistod och det gjordes utifrån ett pastoralt uppdrag. Nu står individer och civilsamhällesaktörer återigen inför risken att verka i en oerhört komplex och svårmanövrerad miljö. Detta är något som våra partner som arbetar för Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) runt i världen känner igen allt för mycket. De krafter som kämpar för rättvisa kommer behöva allt stöd de kan få under de närmsta åren, globalt som lokalt. Då behöver det finnas vetskap att det finns de som arbetar med frågan inom och motiverat av religion. Samarbete över gränser behövs.
Globala konsekvenser
Hur detta påverkar geopolitiskt återstår att se. Efter Roe v. Wade antogs på 70-talet följde en trend av liberaliseringar av abortlagar på afrikanska kontinenten. Därför bevakade flera organisationer, som arbetar med hälsa och SRHR på afrikanska kontinenten och får sin finansiering från USA, nervöst förra helgens händelser. USA är fortfarande en av de största finansiärerna av global hälsa inom utvecklingsbistånd. Även om global gag rule, även kallad Mexico City Policy som begränsar att bistånd går till organisationer som arbetar med abortfrågan, inte är i bruk under Biden-administrationen så fortlöper andra restriktioner som lägger krokben för hur mycket medel som kan gå till SRHR. Många aktörer som motarbetar SRHR och är verksamma i USA verkar också i globala syd. En rapport fann att amerikanska konservativa kristna aktörer spenderade 54 miljoner dollar mellan 2008-2018 på afrikanska kontinenten för att specifikt motverka preventivmedel, abort, HBTQ rättigheter och sexualupplysning. Det finns en stor oro att detta kan ge vind i seglen för grupper med konservativ agenda över hela världen.
Text av: Emilie Weiderud, policyrådgivare SRHR
Referenslista
Bilderna är från Repeal Hyde Art Project som upplyser och folkbildar om reproduktiv rättvisa. Projektet drivas av konstnären M Jay Smith Protect Trans Kids — M Jay Smith (mmmjaysmith.com)
Lämna ett svar