Inte en dag för tidigt

Torsdagen den 18 augusti förde regeringen äntligen tillbaka 2,9 miljarder till det internationella biståndet. Pengarna som tidigare tagits från biståndet för att finansiera Migrationsverkets ökade kostnader för flyktingar från Ukraina kan nu användas till tidigare planerade klimatinsatser och långsiktigt utvecklingsarbete i Afrika, Asien och Mellanöstern. Detta innebär att sammanlagt 4,2 av de 9,2 miljarderna som regeringen frös i april nu har släppts.   

Beslutet var väntat och inte en dag för tidigt, eftersom det sedan tidigare stod klart att vårens nedskärningar var mycket större än vad Migrationsverkets prognoser motiverade. Nu ligger nedskärningarna i alla fall i linje med regeringens eget ställningstagande: att på ett maximalt sätt utnyttja möjligheten att enligt internationella regler redovisa delar av kostnaderna för flyktingmottagande som ”internationellt bistånd”. 

För Act Svenska kyrkan är det självklart att Sverige kan och ska ta emot människor som flyr för sina liv. Men vi anser att flyktingkostnader i Sverige inte är internationellt bistånd, och att de därför vare sig bör redovisas som bistånd i internationella statistik eller tas från biståndsbudgeten. Regeringen har dock gjort just så. Den har dessutom hanterat frågan på ett sätt som påverkat innevarande budgetår på ett sätt som sticker ut negativt vid en internationell jämförelse. I stället för att frysa närmare 40 procent av Sidas budget för 2022 hade regeringen i likhet med flera andra länder kunnat:  

• Finansiera flyktingkostnaderna på annat sätt än med biståndsbudgeten, men ändå redovisa kostnaderna som ”internationellt bistånd”,  

• Finansiera flyktingkostnaderna med biståndsbudgeten, men sprida ut kostnaderna så att inte allt drabbar innevarande budgetår. 

När den akuta krisen nu har minskat, behöver en rad frågor rätas ut för att undvika att årets turbulens återupprepas när en ny flyktingkris kommer:  

• Vilka underlag låg till grund för beslutet? Vilken form av risk- och konsekvensanalyser? 
• Gjordes det samråd med andra givarländer, för att undvika att vissa samarbetsländer skulle drabbas särskilt hårt?  
• Vilka konsekvenser fick nedskärningsbeslutet i form av osäkerhet, merarbete och försvagat förtroende för att Sverige står fast vid ingångna avtal? 

Allra viktigast inför framtiden är dock att utveckla en beredskap att kunna täcka tillfälliga kostnadsökningar för flyktingmottagande i Sverige. Tyvärr lär vi se nya internationella kriser där ökade flyktingkriser sammanfaller med ökat biståndsbehov, och det är både ovärdigt och oklokt att som i år ta från en utsatt grupp och ge till en annan. 

Sveriges bistånd gör skillnad för människor världen över, och mänskligheten drabbas nu samtidigt av flera kriser – krig, hunger och klimatrelaterade katastrofer.  Riksdagen måste fortsätta värna löftet om en hundradel för världen. 

Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan
Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare