Återvandring i praktiken ett nytt mål för biståndet

Det är redan sedan tidigare känt att regeringen lägger en nivå på 56 miljarder och överger åtagandet om en procent av BNI, något som Act Svenska kyrkan har kritiserat. En nyhet i biståndsbudgeten är däremot att skillnaden mellan 56 miljarder och enprocentnivån är 7 miljarder nästa år. Redan 2025 beräknas skillnaden vara 12 miljarder, och vi närmar oss snabbt nivån 0,7 procent av BNI. Vi förväntar oss att Liberalerna och Kristdemokraterna upprepar att de fortfarande står bakom, och arbetar för, en återgång till en procent.

Budgeten är inte färdig. Tematiska och geografiska anslag anges bland annat inte, så det är svårt att se hur de prioriteringar de anger kommer att falla ut i praktiken, exempelvis vad gäller den ökade prioritering av det humanitära biståndet, satsningen på närområdet och synergierna mellan handel och bistånd Regeringen aviserar i dagens budget en reformagenda för biståndet ”med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet”. Act Svenska kyrkan välkomnar dessa fokus, och förutsätter att de internationella principerna för effektivt utvecklingssamarbete blir en viktig utgångspunkt för arbetet. Sverige har länge stått bakom och varit drivande i det internationella samarbetet för effektivitet i utvecklingssamarbetet, och går också in som ordförande för det Globala partnerskapet inom några veckor.

Biståndets mål och syfte

Den korta tiden har inte gjort det möjligt att ändra målet för Sveriges bistånd, som idag är att ”skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”. Men prioriteringarna visar ändå på en tydlig och oroväckande förskjutning av målsättningen för biståndet. Fattigdomsminskning bekräftas inte som ett övergripande mål. I stället skriver regeringen att fattigdomsbekämpning är ”en viktig del av” biståndspolitiken i ett kort avsnittet mot slutet. Den bredare ansatsen på fattigdom saknas också helt, fokus ligger helt på hälsa, medan exempelvis ojämlikhet inte nämns alls. Samtidigt inför regeringen i praktiken ett nytt mål för biståndet, eftersom biståndet ska användas till att öka återvandring och minska migration. Detta syfte ryms inte under nuvarande biståndsmål.

Fokus på närområdet
Det är positivt att den svenska regeringen lyfter vikten av demokratibistånd och civilsamhällets utrymme, liksom prioriteringen att fortsätta stödja svenska och lokala civilsamhällesorganisationer. Likväl är ett starkt stöd till civilsamhället och minskade anslag till FN en svår ekvation att få ihop då FN:s institutioner ofta är helt avgörande för att civilsamhället ska kunna verka i länder som exempelvis Guatemala .

Budgeten genomsyras av att många insatser fokuserar på närområdet. Ett ökat stöd till Ukraina är befogat, men de signaler som regeringen ger riskerar att leda till att Sverige överger andra delar av världen – vilket vore mycket olyckligt. Tillbakagången för demokrati, klimatrelaterade katastrofer och hungerkriser utspelar sig i hela världen. Om Sverige drar sig tillbaka från den globala arenan förvärras dessa kriser, vilket kan slå tillbaka även i vårt närområde. Vi riskerar också att lämna större utrymme för inflytande från auktoritära länder i de globala samarbetena, vilket kan leda till stora bakslag i arbetet för demokrati och jämställdhet.

Vi noterar att folkrätten, humanitärt arbete, pandemiberedskap, jämställdhet och klimat benämns i samband med internationell samverkan, dock under svaga benämningar som ”andra viktiga frågor”.

Vi tycker att det är positivt att jämställdhet fortsatt prioriteras och vi välkomnar ett starkt fokus på SRHR. Vi ställer oss också positiva till att den svenska regeringen lyfter fram kopplingen mellan hälsa, utbildning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Samtidigt saknar vi en genomgående jämställdhetsintegrering i den nya politiska inriktningen, exempelvis saknas den helt i relation till miljö-och klimat.

Klimat och miljö
Regeringen ska ”utöka och effektivisera klimatbiståndet”, det är emellertid oklart på vilket sätt det ska ske. Den skriver också att samarbetet med länder som har stora utsläpp ska utvecklas. Detta rimmar emellertid illa med Sveriges biståndspolitik, som ska riktas till de fattigaste länderna. Vi kan bidra till minskade utsläpp i länder som Indien och Nigeria genom multilaterala institutioner, men inte genom det bilaterala biståndet. Sverige kan och bör bidra mycket mer till minskade utsläpp i stora utsläppsländer, men det behöver framför allt ske på andra sätt än genom biståndet.
Saknar också formuleringar om jämställdhet på klimat- och miljöområdet, vilket är ett område där Sverige tidigare tagit viktiga steg framåt.
Regeringen vill också styra om klimatbiståndet från anpassning till utsläppsminskningar. Det är olyckligt, eftersom stöd till anpassning är mycket eftersatt internationellt, och Sverige länge har varit ett av få länder som har prioriterat det. Utöver anpassning behövs också omfattande stöd för att kompensera de länder som drabbas värst med permanenta förluster och skador till följd av allt fler och omfattande extrema väderförhållanden.

Handel och bistånd

Ambitionen att öka kopplingarna mellan biståndet och export- och investeringsfrämjandet väcker frågor. Act Svenska kyrkan håller med regeringen om att utvecklingssamarbetet – bland annat – bör användas som ”hävstång för att främja näringsliv, entreprenörskap och handel i de länder som Sverige har utvecklingssamarbete med”. Det avgörande är att fokus ligger på att utveckla samarbetsländernas eget näringsliv, snarare än att främja svenska investeringar och export. Givetvis finns win-win-situationer där svenska företag bidrar till det lokala näringslivets utveckling. Men så snart det uppstår en risk för målkonflikt, att de svenska exportintressena överordnas mottagarländernas intressen, får det inte finnas någon tvekan: biståndets mål och mandat måste värnas.

Regeringen aviserar ”nya innovativa finansieringslösningar inom exportfinansiering för att möjliggöra bryggan mellan bistånd och marknadsdriven utveckling” och ”nya innovativa sätt att investera i ökat företagande i samarbetsländerna”. Act Svenska kyrkan deltar gärna i dialoger om hur sådana nya arbetssätt kan utformas på bästa sätt, och i enlighet med principerna för effektivt utvecklingssamarbete.

Erik Lysén
Chef för Act Svenska kyrkan