Till innehåll på sidan
Militäranläggning vid kusten, colombianska flaggan mot blå himmel.
Act Svenska kyrkan

Civilsamhället i Colombia kritiserar Jas-affären med Sverige 

Förra veckan kom nyheten att Colombia köper stridsflygplanet Jas Gripen från Sverige, något som väcker både frågor och frustration hos flera civilsamhällesorganisationer i Colombia. Här delar vi tre röster från lokala organisationer. 

”Jag lever tack vare Sverige – men förstår inte detta köp” 

När människorättsförsvararen Richard Moreno besökte Stockholm i maj 2024, hyllade han Sverige och berättade att han lever idag tack vare det pris för mänskliga rättigheter han tilldelades i Colombia – ett pris som delas ut av Diakonia, Act Svenska kyrkan och Sveriges ambassad i Bogotá. Nu är han helt oförstående inför Colombias köp av Jas Gripen från Sverige. 

– Att Colombia köper stridsflygplan sänder ett budskap som är helt motsägelsefullt, både till det colombianska samhället och till det internationella samfundet. Regeringen har som mål att uppnå total fred – vilket inte bara handlar om eldupphör och insamling av vapen, utan också om att möta befolkningens grundläggande behov och garantera deras deltagande i samhället. Då är det mycket motsägelsefullt att samma regering köper stridsflygplan, säger Richard Moreno. 

Kris i fredsprocessen 

Köpet av Jas Gripen sker samtidigt som fredsprocessen i Colombia befinner sig i en djup kris. De många fredsförhandlingar som regeringen inlett – med gerillagruppen Ejército de Liberación Nacional (ELN) och flera andra väpnade grupper – går mycket trögt. Samtidigt har dessa grupper kraftigt ökat sin närvaro.  

Sveriges stöd har efterfrågats av partnerna i förhandlingsprocessen mellan den colombianska regeringen och ELN, vilket har accepterats av Sveriges utrikesminister. Trots tydliga ansträngningar från den colombianska regeringen att ingå fredsavtal med ELN och andra väpnade grupper så rapporterar Sida i mars 2025 att den väpnade konflikten eskalerat till våldsnivåer som påminner om situationen innan fredsavtalet 2016.  

FN rapporterar att nästan 8,4 miljoner colombianer idag lever i konfliktzoner där väpnade aktörer verkar. Det är en dramatisk ökning jämfört med 3,5 miljoner år 2021. Under 2023 tvingades 293 000 människor att fly sina hem, mer än 800 per dag. Över fem miljoner människor lever nu som internflyktingar till följd av våldet och kriget i Colombia. Enligt officiellt erkända uppgifter är upp mot 10 miljoner människor, nästan en femtedel av befolkningen, offer för väpnad konflikt. 

Sveriges roll i fredsarbetet 

Sverige har under många år gett stöd åt fredsprocessen i Colombia. I fredsavtalet 2016 mellan den colombianska staten och gerillagruppen Farc bidrog Sverige särskilt med stöd till jämställdhet och etniska gruppers rättigheter. Folke Bernadotteakademin rapporterar att det unika avsnittet om etniska gruppers rättigheter kom till tack vare civilsamhällets mobilisering och aktiva deltagande i fredsförhandlingarna. 

Colombia är fortfarande ett av världens farligaste länder för människorättsförsvarare. Richard Moreno understryker vikten av att biståndsaktörer fortsätter att stödja dessa försvarare, liksom civilsamhällets arbete med att övervaka fredsförhandlingarna och parternas åtaganden. 

– Jag är övertygad om att om det colombianska civilsamhället inte hade deltagit i fredsförhandlingarna med Farc – både under och efter förhandlingarna – så hade de avmobiliserade Farc-medlemmarna tagit till vapen igen. 

Han är rädd för vad vapenköpet innebär för civilsamhället i etniska minoriteters lokalsamhällen, särskilt i otillgängliga områden på landsbygden där konflikten är som mest intensiv. Richard efterfrågar ett sammanhållet och tydligt agerande från Sverige.  

“När vapenaffärer görs förlorar lokalbefolkningen” 

Act Svenska kyrkans partner, Comisión Intereclesial Justicia y Paz (CIJP), uttrycker liknande kritik. CIJP rapporterar att de i sitt arbete i några av de mest utsatta konfliktområdena ofta stöter på vägspärrar från illegala väpnade aktörer. De beklagar att Sveriges bistånd till Colombia har minskat samtidigt som Sverige sluter vapenavtal med Colombia. 

– När Colombia och Sverige gör vapenaffärer är det lokalbefolkningen i konfliktutsatta områden som förlorar. De ser varje dag hur konflikten blir mer rå och intensiv, säger CIJP:s direktor Santiago Mera. 

Läs mer 

Se även detta upprop mot vapenköpet, där lokala civilsamhällesaktörer – inklusive vår partner Justapaz – kritiserar affären och argumenterar för att Colombia istället bör fokusera resurser på eftersatta sociala satsningar.

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.