Klimatet och skuldfrågan hänger ihop på många sätt. Torka och översvämningar förvärrar skuldkrisen i många länder. För Colombia ledde beslut om klimatomställning till dyrare utlandslån.
När Gustavo Petro valdes till Colombias president 2022 stoppade han letandet efter nya oljekällor och lovade att minska landets beroende av kol, olja och gas. Colombia är också det första oljeproducerande landet som har anslutit sig till kravet på ett ”icke-spridningsavtal” för fossila bränslen. Framsynt politik för klimatet och landets ekonomiska framtid, skulle nog många säga. Export av fossila bränslen står idag för runt hälften av Colombias export.
Men den nya politiken straffades direkt. Landets kreditbetyg sänktes och räntorna på landets utlandslån blev plötsligt mycket högre. Det blev mycket svårare för regeringen att hålla fast vid beslutet att minska fossilberoendet.
Tre företag med stor makt
Det finns idag tre globala kreditvärderingsinstitut som dominerar den globala finansiella marknaden: Moody’s Investor Services, Standard and Poor’s (S&P), och Fitch Group. Moody’s och S&P är baserade i USA och har tillsammans 80 procent av marknaden. Fitch är baserad i Storbritannien och USA. De här företagen har ett avgörande inflytande över hur mycket det kostar för olika länder att låna pengar, och om de över huvud taget kan få lån. Rädslan för att en omförhandling av skulderna skulle leda till sänkt kreditbetyg är en viktig anledning till att många svårt skuldtyngda länder idag avstår ifrån att söka skuldlättnader.
Institutens värderingsmetoder är inte transparenta. De verkar uppenbarligen inte ha stora insikter om klimatförändringarna och vilka ekonomiska risker och möjligheter som klimatomställningen ger. Vetenskapliga studier visat dessutom att institutens värderingar är snedvridna – till utvecklingsländers nackdel.
Afrikanska länder missgynnas mest
De gynnar aktörer i det egna landet på ett systematiskt sätt, och missgynnar aktörer och länder mer ju längre bort de befinner sig. Afrikanska länder missgynnas särskilt mycket. Det är svårt att veta vad som ligger bakom denna systematiska felbedömning av risker, men det kan till exempel handla om brist på kännedom om andra länder, intressekonflikter, eller att felaktiga bedömningar tenderar att bli självuppfyllande profetior.
Oavsett orsak innebär kreditvärderingens snedvridna bedömningar särskilt att afrikanska länder och företag missgynnas. De har därmed sämre tillgång till kapital och behöver betala högre räntor än de egentligen skulle behöva göra. År 2023 beräknade FN att kreditinstitutens övervärdering av risker i Afrika ledde till att länderna gick miste om 75 miljarder dollar i antingen för höga räntebetalningar eller tillgång till för små lån.
En reglering på gång?
Civilsamhället menar att företagen behöver regleras och övervakas, och att detta är ett första viktigt steg i att öka den internationella regleringen av finansiella aktörer. Kreditvärderingsinstitutens roll var också en av de frågor som diskuterades inför den FN-konferens om utvecklingsfinansiering som hölls i Sevilla i början av juli. Civilsamhället föreslog att FN bildar en mellanstatlig kommission för att undersöka vilka internationella regleringar och nya institutioner som behövs för att korrigera de negativa effekterna av kreditvärderingsföretagens verksamhet.
I slutdokumentet står att FN ska etablera ett återkommande dialogmöte med kreditvärderingsinstituten och en rad andra berörda aktörer. Det finns också idéer om att Afrikanska Unionen ska starta ett afrikanskt kreditvärderingsinstitut som bättre kan bedöma de verkliga kreditriskerna i regionen – vilket välkomnas i slutdokumentet från Sevilla.
En ökad insyn och reglering av kreditvärderingsföretagen kommer också – tillsammans med fortsatta ansträngningar för att öka förståelsen för klimatförändringarna bland finansiella aktörer – leda till att Colombia och andra länder inte får lägre kreditbetyg när planerar för en klimatomställning. Modiga steg ut ur fossilsamhället ska gynnas, inte straffas!
Colombia har inte gett upp – och vi kan stötta
Trots motståndet från flera håll och en rad utmaningar fortsätter Colombia att utveckla förnybara alternativ till oljeexporten. Främst görs en rad satsningar på solenergi, och det nationella oljebolaget Ecopetrol håller på att diversifiera sin verksamhet, rapporterar nyhetsbyrån NPR. Häromdagen meddelades också omställningsarbetet i landet stöds med 100 miljoner USD från The Journey Fund. Colombia kommer i april 2026 stå värd för den första internationella konferensen om utfasning av fossila bränslen.
I kampanjen Vänd skuld till hopp arbetar kyrkor och civilsamhällesorganisationer i hela världen för avskrivning av ohållbara skulder och för en reformering av det internationella systemet för hantering av skulder. Kreditvärderingsföretagen är en viktig del av det system som måste reformeras! Skriv under namninsamlingen idag!
Lämna ett svar