”En bra början är att sätta jordbruksministern och socialministern i samma rum.”
Benjamin Davies, ekonom på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO presenterar FAO:s årliga hungerrapport. Vi är på ett seminarium anordnat av Svenska FAO-kommittén med anledning av Världshungerdagen. Temat är Social trygghet och jordbruk – hur fattigdom på landsbygden kan bekämpas. Tre fjärdedelar av världens fattiga lever idag på landsbygden, och livnär sig oftast på jordbruk.
Hunger och fattigdom hänger ihop. Människor som lever i extrem fattigdom har inte råd att köpa eller odla tillräcklig och näringsriktig mat. Undernäring leder i sin tur till ökad sjukdomsrisk och nedsatt arbetsförmåga. På så sätt leder fattigdom till hunger – och hunger låser fast människor i fattigdom.
Det sambandet märktes tydligt i milleniemålen, där det första målet var att halvera extrem fattigdom och hunger fram till i år. Nu fortsätter vi att kämpa. De globala hållbarhetsmålen har ambitionen att utrota fattigdom och hunger fram till 2030. Flera delmål handlar om att inrätta grundläggande sociala trygghetssystem i alla länder.[1]
Nästa talare på seminariet är Svenska kyrkans gäst Addise Amado, projektkoordinatör på Ethiopian Graduate School of Theology. Addise Amado samordnar ett nytt nätverk av trosbaserade organisationer och kyrkor i Etiopien, ett nätverk som utifrån sina många erfarenheter av att bistå människor i fattigdom och nöd ska stödja utvecklingen av landets offentliga sociala trygghetssystem.
Etiopien lyckades nyligen nå milleniemålet om halverad hunger mellan 1990 och 2015. Den positiva utvecklingen är kopplad till flera samspelande faktorer. Etiopien har haft en årlig ekonomisk tillväxt på över tio procent. Samtidigt har det skett ett skifte från humanitära insatser mot torka och svält, till mer långsiktiga och förebyggande åtgärder som angriper grundorsakerna till hunger. Det viktigaste exemplet på detta är Productive Safety Net Programme (PSNP), ett socialt trygghetsprogram med offentliga arbeten och direkta bidrag som infördes för tio år sedan. 70 % av bidragstagarna utför offentliga arbeten, oftast vård av allmänna mark- och vattentillgångar, mot en garanterad minimilön upp till 60 dagar per år. Bidragsdelen består av behovsprövade kontantbidrag till dem som lever i extrem fattigdom och som inte kan eller ska arbeta – barn, gravida och ammande kvinnor, äldre och kroniskt sjuka.
Många utmaningar kvarstår. Den etiopiska staten bidrar med mindre än en procent av finansieringen till PSNP, vilket innebär att det nationella ägarskapet är svagt och beroendet av utländska givare stort. Ett annat problem är att PSNP är utformat som en tillfällig språngbräda för att människor ska kunna öka sin produktivitet och ta sig ur fattigdom. Ett på förhand bestämt antal bidragstagare fasas därför ut varje år, oavsett om de faktiskt kan försörja sig själva eller inte. De offentliga arbetena har också kritiserats för att vara ineffektivt organiserade och sällan anpassade till kvinnors förutsättningar.
Höglandet i Amhara, Etiopien. Här har människor som lever i extrem fattigdom tillgång till Productive Safety Net Programme. Foto: Gunilla Palm.
Inför nästa fas av PSNP ska ansvaret för att genomföra programmet delvis föras över från jordbruksdepartementet till socialdepartementet. Det finns farhågor om att skiftet kommer att leda till en försämring ute i regionerna där PSNP genomförs, då socialdepartementet har mycket svagare struktur och lokal närvaro än jordbruksdepartementet. Å andra sidan kan det leda till bättre samordning och integrering mellan politiska beslut för jordbruk och sociala trygghetssystem, precis som Benjamin Davies från FAO menar.
Bland deltagarna på seminariet finns representanter från UD, Sida, Näringsdepartementet och civilsamhällesorganisationer. Förhoppningsvis bidrar seminariet till att öka kunskapen hos svenska biståndsaktörer om hur fattigdomsbekämpning på landsbygden kan bli effektivare om jordbruksprogram och sociala trygghetssystem kan samverka.
[1] Delmål 1:3, 3:8, 5:4, 10:4.
Läs mer om Svenska kyrkans arbete med sociala trygghetssystem.
Svenska kyrkans positionspapper Jordbruksutveckling för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling.
Lämna ett svar