För fyrtio år sedan började fler och fler forskare varna för människans inverkan på det som kallas för växthuseffekten. Våra utsläpp av främst koldioxid bidrar till att höja jordens medeltemperatur. För tjugo år sedan fanns så pass stor politisk enighet om det förändrade klimatet att man kunde anta klimatkonventionen under FN:s regi (UNFCCC). För fyra år sedan släppte FN:s klimatpanel, IPCC, sin fjärde bedömningsrapport som otvetydigt slog fast människans inverkan på klimatet. Rapporten visade även att medeltemperaturen riskerar att stiga med 1,1 till 6,4 grader till år 2100 jämförd med förindustriell nivå, att havsvattennivån kan stiga med upp till 59 centimeter, att det kommer bli fler värmeböljor, fler skyfall, mer torka, fler cykloner och fler översvämningar. Vad som hänt därefter är dels att flera forskare slagit larm om att utvecklingen gått mycket snabbare än vad IPCC förutspådde dels att växthusgasutsläppen fortsatt att öka.
Jorden, och mänskligheten, kommer överleva klimatkrisen men förutsättningarna för framtidens människor kommer vara väldigt olika de förutsättningar vi har idag. Ekosystemet riskerar att drabbas mycket hårt, och har redan på flera håll drabbats av det förändrade klimatet. Och klimatet har även drabbat många människor, främst i länderna närmast ekvatorn.
De som drabbats hårdast av klimatet är de miljontals människor som brukar jorden för att producera mat. I många länder har skillnaden mellan regn- och torrperioder suddats ut. Vissa områden har drabbats av extrem torka, som t.ex. Afrikas horn, andra av extrema översvämningar, som Thailand nu senast. Länders egen matproduktion drabbas hårt samtidigt som världsproduktionen rubbas av bränder i Ryssland, översvämningar i Kina och torka i Etiopien. (Även i Sverige har vi i år sett hur bland annat potatisproduktionen drabbats av extrema skyfall.) Klimatförändringarna leder helt enkelt till högre livsmedelpriser vilket i första hand drabbar de allra fattigaste som lägger nästan hela sin inkomst på mat.
Eftersom vi inte snabbt kommer kunna hejda den ökande temperaturen krävs att vi blir bättre på att ställa om till det förändrade klimatet. I utvecklingsländer har det visat sig att i ett ekologiskt jordbruk där man går ifrån monokulturer och konstgödsel, och satsar på blandade grödor och naturgödsel får man inte bara ett hållbarare jordbruk med mindre urlakning av jorden, utan det leder även till ett bättre skydd mot både torka och översvämning samt en högre avkastning. Ett ekologiskt jordbruk har dessutom den goda egenskapen att det har mindre inverkan på klimatet med användningen av fossilfritt naturgödsel.
Jacob Risberg, klimatpolitisk handläggare
Lämna ett svar