Det finns tecken på att den internationella diskussionen om social trygghet rör sig. Fler utvecklingsaktörer ser det som både önskvärt och möjligt att låg- och medelinkomstländer bygger breda och rättighetsbaserade trygghetssystem, snarare än snävt riktade kontantstöd som mest liknar gamla tiders ”fattighjälp”. Mot bakgrund av det är det uppseendeväckande att Världsbanken fortsätter insistera på att den ska hjälpa länder att ”identifiera de fattigaste på ett korrekt sätt” – som om det vore möjligt.
Det skriver Gunnel Axelsson Nycander i en blogg med reflektioner utifrån flera internationella dialoger om allmän/universell eller riktad social trygghet, och som Act Svenska kyrkan medverkat i under det senaste halvåret. Läs hela bloggen på Development Pathways blogg nedan.
Lämna ett svar