Act Svenska kyrkans önskelista till Biden och Harris

Det är ingen överdrift att säga att en hel värld har haft ögonen på USA och gångna veckans presidentval. Och sällan har ett amerikanskt presidentval haft så stor potentiell inverkan på internationell politik och globala frågor som valet mellan aktivt anti-internationalistiska Donald Trump och den lika tydligt internationellt engagerade Joe Biden.

När resultatet att Biden blir USA:s 46:e president stod klart drog också stora delar av det internationella samfundet en lättnadens suck, men frågan är vilka förväntningar på förändringar i amerikansk utrikes- och utvecklingspolitik som är rimliga att ha? Vilka de politiska prioriteringarna blir återstår naturligtvis att se, men just därför kommer här Act Svenska kyrkans önskelista till Joe Biden och vicepresident Kamala Harris. Vi önskar oss ett förnyat engagemang för:

1. En regelbaserad världsordning
2. Demokratiskt utrymme
3. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)
4. Klimaträttvisa
5. Multilateralism

En regelbaserad världsordning

Trumpadministrationens ointresse för och åsidosättande av internationella regelverk har varit ett allvarligt problem under den senaste presidentperioden. Trump har genomfört en rad beslut som innebär brott mot internationella överenskommelser eller ingångna avtal, som exempelvis beslutet att lämna Parisavtalet, avslutandet av kärnvapenkontrollprogrammet med Iran och genomfört inskränkningar av inreserätten baserad på etnisk och religiös diskriminering genom inreseförbudet för vissa muslimska länder. Trumpadministrationen har också öppnat dörren för en relativisering av de mänskliga rättigheterna där vissa rättigheter, som religionsfrihet och äganderätt, ska väga tyngre än andra. Det är en position som underminerar den etablerade ståndpunkten att de mänskliga rättigheterna är ömsesidigt samverkande och odelbara. Act Svenska kyrkan önskar att den nya administrationen tydligt ska visa att den prioriterar en återgång till en regelbaserad världsordning genom att återgå till de internationella avtal och ramverk USA har lämnat under Trumps år som president.

Under president Trumps ledarskap har USA brutit med Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och påstått att domstolen “saknar jurisdiktion, legitimitet och auktoritet”. Det anmärkningsvärda beslutet har skadat domstolen och fått direkta effekter i form av sanktioner mot domstolens åklagare. I dagsläget pågår flera processer i ICC som rör brott mot mänskligheten eller krigsbrott i länder där partners till Act Svenska kyrkan är verksamma, och där dessa rättsprocesser utgör en livlina, en källa till hopp och en väg till rättvisa.

Act Svenska kyrkan önskar att den nya administrationen, så fort den tillträder, lyfter sanktionerna mot ICC och börjar samarbeta med domstolen. Domstolens företrädare ska kunna utföra sitt arbete utan rädsla för repressalier.

Act Svenska kyrkan önskar vidare att USA genom Biden och Harris kommer driva en Mellanösternpolitik som baseras på folkrätten och en framtida tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Då måste USA återigen erkänna de israeliska bosättningarna på ockuperad mark som illegala och ett avgörande hinder för en lösning på konflikten.

För Latinamerika kan valet av Biden betyda olika saker.  Trumps hårda fokus på att stoppa invandringen har gjort att administrationen villigt offrade viktiga antikorruptionsinsatser, framför allt CICIG i Guatemala och MACCIH i Honduras, i utbyte mot att samma länder åtog sig att ta emot utvisade migranter från USA. Att Trump vände ryggen till antikorruptionsarbetet har orsakat skada och inneburit ett slöseri med världssamfundets resurser. Med Biden vid makten hoppas vi på möjligheter för internationellt samarbete i arbetet mot korruption och maktmissbruk.

I relation till Colombia har många regeringar i USA accepterat omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter i utbyte mot politisk lojalitet och narkotikabekämpning. Inför valet 2020 föreslog Trump att överge Colombias fredsavtal från 2016 och återuppta besprutningarna av kokaodlingar, trots skadliga effekter på människor och miljö. Biden uttrycker sig mer diplomatiskt, men likt tidigare demokratiska presidenter står han bakom USA:s etablerade fokus på militärt samarbete och narkotikabekämpning. Vi önskar naturligtvis att Biden kommer prioritera de mänskliga rättigheterna högre än USA:s ekonomiska och geopolitiska mål i Latinamerika, men erfarenheter från tidigare presidenter, inklusive Clinton och Obama, indikerar att civilsamhället måste jobba hårt för att slå vakt om kvinnors rättigheter, migranters rättigheter och skyddet av civila i konfliktområden.

Demokratiskt utrymme

Situationen för människorättsförsvarare, inklusive kyrkoledare som engagerar sig för mänskliga rättigheter och klimaträttvisa, är mycket svår på flera håll i världen. Trumpadministrationens tystnad kring många övergrepp, och i vissa fall uppmuntran till auktoritära ledare, har bidragit till att ytterligare minska det civila samhällets utrymme. En ny president i USA kan göra viktig skillnad för utsatta människor genom en mer principfast hållning när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. 

Ett exempel är Filippinerna där FN bedömer att minst 8,600 personer, eller kanske tre gånger så många, har dödats i myndigheternas krig mot drogerna. Dessutom har FN dokumenterat mord på 248 människorättsförsvarare, inklusive präster, jurister, journalister och fackligt aktiva som förlorat livet under Filippinernas president Duterte. Inom Svenska kyrkans systerkyrka Iglesia Filipina Independiente (IFI) finns präster som tvingats i landsflykt på grund av våldet. Istället för att kritisera regeringen i Filippinerna har president Trump enligt ett transkriberat telefonsamtal ringt upp Duterte och gratulera honom för hans hantering drogproblemet. 

Ett annat exempel är Egypten, ett land där president Abdel Fattah al-Sisi, som Trump kallat sin ”favoritdiktator”, konsekvent kränker mänskliga rättigheter och tystar kritiker. Civilsamhällets möjligheter att verka är kraftigt begränsat, journalister och bloggare fängslas och torteras och HBTQI-aktivister drivs till landsflykt. 

Nyligen gjorde president Trump ett nytt kontroversiellt uttalande när han i samband med konflikten kring Etiopiens stora dammprojekt sa att Egypten skulle “spränga dammen”. Att agera utifrån internationella lagar och mänskliga rättigheter och inte spä på oroligheter och konflikter är av största vikt – vi önskar att USA använder sin röst i världen för att stärka fredliga lösningar och prioritera respekten för de mänskliga rättigheterna.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)

President Trumps aktiva motstånd mot kvinnors rättigheter tog sig starkast uttryck i biståndspolitiken i Global Gag Rule (GGR) som i praktiken har inneburit stopp av bistånd till organisationer som inte tar avstånd från aborträttigheter – oavsett hur respektive lands nationella abortlagstiftning ser ut. Under nuvarande pandemi har administrationen försökt snäva åt denna politik ännu mer. Den kontinent som har påverkats hårdast är Afrika. Där har återinförandet av GGR haft stor negativ inverkan på arbetet i hälsosystem och brett hälsoarbete, framförallt i humanitära kontexter, med kvinnor och barns hälsa, hiv och preventivmedel, tuberkulos och nutrition. Sedan GGR infördes i januari 2017 har afrikanska organisationer kunnat se en ökning av oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Det är flickor och kvinnor som har betalat det högsta priset för detta beslut – ett beslut som också bidragit till ett krympande demokratiskt utrymme att verka för jämställdhet. Act Svenska kyrkan har stor förhoppning att USA:s nästa administration skyndsamt avskaffar Gag Rule, samt avvecklar det underliggande, skadliga Helms Amendment och återskapar sin roll som viktig, global hälsoaktör för allas rätt till hälsa.

Klimaträttvisa

För klimatet var USA:s val en ödesfråga. I november 2019 meddelade Trumpadministrationen sitt beslut att USA drar sig ur Parisavtalet. Utträdet trädde i kraft den 8 november i år och får ödesdigra globala effekter för att förhindra mer än två graders temperaturhöjning. USA är nummer två, efter Kina, på listan över länder med högst fossila utsläpp och nummer fyra om man räknar utsläpp per medborgare.

Under sin kampanj har Biden lovat att USA ska utveckla en ambitiös klimatplan som han lanserar som ”The Biden plan for a clean energy revolution and environmental justice”, med både inrikes- och utrikespolitiska löften. Enligt Bidens plan ska den ekonomiska pandemiomställningen gå hand i hand med en klimatomställning för att minska fossilutsläpp och skapa nya, hållbara jobb. När det gäller utrikespolitiken lovar Biden att USA ska återgå till Parisavtalet med ökade ambitioner.

Biden har också lovat att ta råd av vetenskap och forskning för att utveckla lösningar som är hållbara för klimatet och säkerställa investeringar i dessa. Han har lovat att två biljoner USD ska satsas på energiomställning inrikes under de första fyra åren under sin valperiod. Det är viktiga löften. Nu återstår att se hur dessa löften omsätts i politisk handling. Steg ett är att USA återinträder i Parisavtalet. En annan tydlig indikator vore att USA betalar de två miljarder USD som saknas i år av de utlovade medlen till UNFCCC:s Globala klimatfond för stöd till världens fattiga och mest klimatdrabbade länder.

Multilateralism

Under Trumps tid vid makten har en hårdnande politik förts inom det multilaterala systemet. USA har trissat upp tonläget i viktiga förhandlingar och bromsat framsteg, framförallt när det gäller sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och jämställdhet. Mot bakgrund av de senaste årens globala backlash mot jämställdhet, kvinnors, flickors och HBTQI-personers rättigheter samt SRHR, finns nu ett gyllene tillfälle att sätta en ny agenda för global genusrättvisa. Act Svenska kyrkan ser fram emot och önskar en kommande administration som använder sin makt ansvarsfullt, som fortsätter värna multilateralismen och som också investerar med reella medel i den. Att återinvestera i FN:s befolkningsorgan UNFPA och UN Women skulle spela en särskilt viktig roll för att flytta fram agendan för jämställdhet.

…ett gyllene tillfälle att sätta en ny agenda för global genusrättvisa

Trumpadministrationen har också minskat finansieringen och det politiska stödet till flera andra viktiga FN-organ och deras verksamhet, och i det tagit ett globalt politiskt ledarskap för de länder som uppfattar FN och dess organ som ett politiskt hot. Det kanske tydligaste exemplet på detta är att USA under pågående coronapandemi lämnade Världshälsoorganisationen WHO och den globala samordningen av världshälsofrågor och pandemibekämpning.

Act Svenska kyrkan önskar en ny amerikansk politik för multilateralism under den nya administrationen, där globalt samarbete i de gemensamma globala ödesfrågorna prioriteras, och där multilateralismen ses som en förutsättning för att nå de globala målen i Agenda 2030.

Stora utmaningar väntar

Det är inte gott nog att enbart avveckla och skademinimera det som nuvarande administration har infört. Biden och Harris måste, som deras slagord utlovat, ”Build back better” för en visionär utveckling och utrikespolitik för mänskliga rättigheter, multilaterism och global samverkan.
Vi på Act Svenska kyrkan ser nya möjligheter till en mer samarbetsinriktad och progressiv global politik från USA. Samtidigt är risken stor att förväntningarna kommer på skam. Den nya administrationens svåra uppgift att ena en splittrad nation riskerar lägga många av de utlovade inriktningsförändringarna i skrivbordslådan och försvåra genomförandet av en mer progressiv internationell politik.
Så samtidigt som vi välkomnar den nyvalde presidentens uttalade ambitioner om en återgång till ingångna internationella avtal och en mer aktiv och progressiv amerikansk utrikespolitik, åtar vi och våra partner oss att fortsätta bevaka rättighetskränkningar och hålla såväl USA:s som andra länders regeringar, inklusive vår egen, ansvariga för sina åtaganden.