Analys av budgeten: de stora beskeden om biståndet kommer senare

– Det är dock för tidigt att säga hur dessa prioriteringar kommer att visa sig i praktiken, eftersom regeringen tyvärr har valt att inte heller i år ange de konkreta anslagen förrän i regleringsbrevet till Sida senare i höst. Detta gör att riksdagens utrikesutskott inte kan se prioriteringarna när det bereder förslaget, och försvårar planeringen för de som ska genomföra insatserna, säger Erik Lysén chef för Act Svenska kyrkan.

Regeringens budget ger få konkreta besked om den ”reformagenda” som regeringen kommer att presentera senare i höst. Den totala biståndsramen för 2024 är som tidigare beslutat 56 miljarder kr, och eftersom mindre väntas användas till flyktingmottagande kommer 48,6 miljarder av dessa användas till internationellt bistånd, vilket är knappt 1,5 miljarder mer än i år.

I samband med budgetpropositionen läggs också en ändringsproposition som handlar om budgeten för 2023. Där förväntades drygt en miljard kronor återföras till biståndet från Migrationsverket, eftersom deras kostnader för flyktingmottagande är lägre än vad som beräknades förra året.  Inga av dessa pengar förs emellertid tillbaka till biståndet.

– Vi är förvånade över att regeringen inte återför pengarna som Migrationsverket inte behöver. De globala behoven är enorma, och de skulle göra stor nytta inom biståndet. Vi hoppas verkligen att regeringen inte kommer att göra om samma misstag som förra året, då mer än två miljarder som budgeterats för asylkostnader gick tillbaka in i statskassan i stället för till biståndet, säger Erik Lysén.  

Fortsatt fokus på demokrati och mänskliga rättigheter

Vi välkomnar en rad skrivningar om betydelsen av stärkt bistånd till människorätts- och demokratiförsvarare liksom demokratiska system och demokratirörelser. Huruvida detta faktiskt får genomslag i budgetprioriteringar är för tidigt att säga. Under 2023 har den sammanlagda effekten av olika omprioriteringar blivit att demokratistödet har minskat, trots att regeringen sagt sig vilja prioritera det. Med undantag för ett stycke om att ungas mänskliga rättigheter ska värnas saknas i hög grad ett barn- och ungdomsperspektiv i hela dokumentet, vilket vi beklagar.

Det är förvånande att det saknas en analys av situationen för och betydelsen av religions- och övertygelsefrihet, en fråga som exempelvis har lyfts i regeringsdeklarationen.

– Det är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, som är inskränkt i många delar av världen, och bör åtminstone inkluderas i analysen av det krympande demokratiska utrymmet, säger Erik Lysén.

Utifrån regeringens upprepade besked om att stödet till civilsamhället ska öka och är en prioriterad fråga är vi förvånade över att regeringen inte bekräftar förra årets besked om att ”civilsamhällets utrymme att verka ska vara ett fokusområde”. Vi beklagar också att det saknas skrivningar om att religiösa aktörer kan spela en viktig och positiv roll i utvecklingsarbetet.

Både minskade utsläpp och stöd till dem som drabbas

Att klimatbiståndet ska öka är jättebra, samtidigt är det viktigt att säkerställa att detta inte sker på bekostnad av övriga Agenda 2030-mål och angelägna områden. Helheten måste värnas. Regeringen lägger ett tungt fokus på att bidra till att minska att klimatutsläppen, vilket framför allt är viktigt i medelinkomstländer. Stödet ska framför allt ske genom att utveckla samverkan med privata sektorn och genom olika former av investeringar, lån och garantier. Detta är rimligt, eftersom den gröna omställningen medför en rad positiva affärsmöjligheter. Samtidigt bör dessa insatser inte finansieras ur biståndsbudgeten. Däremot kräver det stora personella insatser på såväl Sida som andra myndigheter.

– I alla insatser för grön omställning måste regeringen säkerställa att respekt för mänskliga rättigheter och övriga krav på kvalitet och transparens efterlevs noga, precis som i andra delar av biståndet, säger Erik Lysén.

Alla insatser måste bidra till att förbättra förutsättningarna för ”människor som lever i fattigdom och förtryck”.

– Insatser som leder till minskade utsläpp men inte förbättrar situationen för utsatta människor i samarbetsländerna bidrar till de globala klimatmålen bör inte finansieras med biståndsmedel. Lån bör också användas med stor försiktighet, eftersom många länder redan idag befinner sig i en mycket svår skuldsituation.

Det är bra att regering, parallellt med stödet till omställning, ska ”prioritera stöd till klimatanpassning och motståndskraft i de mest utsatta och minst utvecklade, ofta konfliktdrabbade, länderna”. Detta är åtgärder som har små förutsättningar att bli lönsamma och som därför kräver fortsatt gåvobistånd.

– Vi förväntar oss att en stor del av budgetmedlen på klimatområdet fortsatt används till klimatanpassning i särskilt utsatta länder. Regeringen behöver också säkerställa att medel går till direktstöd för samhällen och grupper som redan nu drabbas av klimatförändringar, säger Erik Lysén. Vi efterlyser samtidigt att regeringen förbereder sig för att också bidra till ersättning för skador och förluster, i enlighet med de beslut som fattades på COP27 i Egypten.

–  I allt klimatbistånd, till omställning såväl som anpassning, efterlyser vi starkare jämställdhetsperspektiv och förslag om kvinnor, unga och urfolk ska ges ökat inflytande över klimatpolitiska beslut, säger Erik Lysén.

Jämställdhet

Act Svenska kyrkan välkomnar att Sverige kommer att vara en fortsatt stark röst för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter globalt och att exempelvis sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och arbete mot sexuellt och könsrelaterat våld nämns som viktiga prioriteringar i detta arbete. Det är också viktigt att kvinnor ekonomiska egenmakt och kvinnor deltagande i fredsprocesser lyfts fram. Act Svenska kyrkan förutsätter att Sveriges prioritering av jämställdhet och SRHR tydligt kommer att omsättas, i ord, handling och resurssättning.

Det är av största vikt att regeringen lyfter hur det politiska och religiösa motståndet mot kvinnors och flickors rättigheter har ökat runtom i världen och att det får konsekvenser för kvinnors och flickors möjlighet att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. 

– För att stävja denna utveckling är det mycket angeläget att fortsätta arbeta med sociala normer och värderingar, inte minst i samarbete med religiösa aktörer. Detta är en förutsättning för att förändra diskriminerande policys, lagsstiftning och praxis som hindrar kvinnor och flickor att åtnjuta sina rättigheter. Vi ser fram emot starkare skrivningar om detta i kommande dokument, säger Erik Lysén.

Handel och exportfrämjande

Regeringen betonar att arbetet för att stärka företagande och investeringar ska stärkas ytterligare, och lägger ett särskilt fokus på småföretag och kvinnligt företagande. Samtidigt vill den ta ett helhetsgrepp och stärka samordningen mellan utvecklingspolitiken, utrikespolitiken, handelspolitiken, klimatpolitiken och migrationspolitiken.

– Detta ligger helt i linje med kravet på samstämmighet som slogs fast i Politiken för global utveckling PGU redan för 20 år sedan, säger Erik Lysén. Vi vill samtidigt betona att alla politikområden måste samverka för en hållbar utveckling med Agenda 2030 som utgångspunkt och mål, precis som riksdagen beslutat om. Det kan alltså inte handla om, som regeringen ofta säger, att biståndet ska bidra till Sveriges export och svenska intressen på andra politikområden. All politik ska samverka och bidra till genomförandet av Agenda 2030 i både Sverige och internationellt.

När mer kraft läggs på att främja svenska företags medverkan i utvecklingssamarbetet behöver också arbetet för att företagen ska ta sitt ansvar för goda arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling stärkas, liksom skyddet för miljö- och människorättsförsvarare.

– Människor som försvarar lokalbefolkningars rättigheter i samband med stora investeringar hör idag till de mest hotade och trakasserade. Tyvärr saknas det tydliga skrivningar om detta i budgeten, säger Erik Lysén. Vi efterlyser också en signal om att regeringen avser att stå fast vid principen om att bistånd ska vara obundet. Beslutet om en biståndsfinansierad exportkredit till Ukraina väcker stora frågetecken i det sammanhanget.