När Naturskyddsföreningen bjuder in till konferensen Jorden vi äter, för att presentera årsboken 2013, med samma titel, är det snabba kast mellan förtvivlan och hopp. Första talaren, Ada Ignaciuk från OECD presenterar resultatet av en studie av miljösituationen fram till 2050. Den visar tydligt hur en rad olika miljöproblem, inte bara klimatutsläppen, går åt helt fel håll, och att jordbruket både är en orsak till flera av problemen och ett offer för dem. Man kan bli deprimerad för mindre.
Men sen vänder det! Hervé Bouagnimbeck från internationella federationen för ekologiskt jordbruk (IFOAM) berättar om hur en FN-rapport visat att jordbruksproduktionen i Afrika kan öka med över 100 procent med hjälp av ekologiskt jordbruk. Den ekologiska bonden ”föder jorden” med hjälp av kompost och organiskt material som bidrar till att bygga upp jordens långsiktiga bördighet, till skillnad från i det konventionella jordbruket där man bara ”föder plantan” med konstgödsel.
Musa Muwanga från ekologiska rörelsen i Uganda berättar att det idag är lättare att exportera ekologiska jordbruksprodukter från Uganda till EU än konventionella. Hundratusentals bönder kombinerar odling av exportgrödor som bananer och ananas med odling av majs, kassava och en rad olika frukter och grönsaker för egen och lokal konsumtion. Genom att odla många olika grödor och sorter tillsammans får man högre avkastning och både mer mat och kontanta inkomster.
Professor Erik Steen Jensen vid SLU berättade om hur man genom att odla spannmål och baljväxter tillsammans i Europa både kan öka den totala avkastningen och minska de risker som odling av baljväxter annars leder till. Han berättar också om den tvååriga masterutbildning i agroekologi som SLU driver, med deltagare från hela världen.
Agroekologi kan beskrivas som en vetenskaplig vidareutveckling av det ekologiska jordbruket, där man använder kunskap om ekologi och andra hållbarhetsprinciper för att studera, designa och driva jordbruk. Svenska kyrkans internationella arbete har länge arbetat för att uppmärksamma ekologiskt hållbara jordbruksmetoder och agroekologi. Vi har särskilt lyft fram våra erfarenheter från Etiopien i skriften Ekologiska jordbruksmetoder och mat i ett förändrat klimat. Tillsammans med LRF och Naturskyddsföreningen publicerade vi förra året Jordbruket vid ett vägskäl – hur får vi maten och planetens resurser att räcka till alla? Det är en svensk sammanfattning av den internationella studien IAASTD, International Assessment of Agricultural Science and Technology for Development – världens hittills största tvärvetenskapliga utvärdering av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till en hållbar utveckling.
Det globala nätverket EAA (Ecumenical advocacy alliance) publicerade nyligen rapporten Nourishing the world sustainably: scaling up agroecology där det agroekologiska jordbruket presenteras, tillsammans med konkreta exempel från EAAs medlemsorganisationer runtom i världen.
Det finns alltså mycket positivt som händer, och mycket att glädjas åt. Samtidigt vet vi att större delen av de resurser som nu investeras i jordbruksutveckling i utvecklingsländerna inte går till satsningar på agroekologi som handlar om att använda de platsgivna resurserna på ett så smart sätt som möjligt. I stället satsas de stora pengarna på att öka produktionen genom att öka användningen av externa insatsmedel enligt den ”industriella” modell som länge har präglat jordbruket i västvärlden och som faktiskt har skapat en lång rad allvarliga miljöproblem.
Nyligen kom den mycket intressanta studien Alliance for a Green Revolution in Africa (AGRA): laying the groundwork for the commercialisation of African agriculture från African Center for Biosafety. AGRA, Alliance for a Green Revolution in Africa, är den privata stiftelse som stöds av bl a Bill Gates, men också Svenska regeringen, och som satsar stort på att utbilda ”agrodealers”, försäljare av insatsmedel, som blir både rådgivare och återförsäljare av konstgödsel och jordbrukskemikalier. Verksamheten liknades vid ”tupperware-partyn” i ett Aktuelltinslag den 13 mars i år. Studien visar tydligt hur AGRA främjar en jordbruksutveckling som skapar marknader för de företag som säljer utsäde, handelsgödsel och bekämpningsmedel hellre än satsar på agroekologiska metoder. ”AGRA argues that “most ‘low input’ methods are also characterised as ‘low-output’ systems”, resulting in low quantity and quality of nutrient provision, producing poor outputs.”
Svenska kyrkan har bidragit till studien Agriculture Research in Africa: Why CAADP should follow IAASTD. Den handlar om inriktningen på jordbruksforskningen inom ramen för Afrikas gemensamma program för att utveckla jordbruket, CAADP. Tyvärr visar den att AGRA har ett mycket större inflytande på CAADP än vad lärdomarna från IAASTD (se ovan) har. Det är inte så hoppfullt. Å andra sidan ökar möjligheterna att påverka inflytelserika institutioner som AGRA och CAADP om de granskas. Det vore spännande att diskutera Sveriges bistånd till AGRA utifrån den studie som African Forum for Biosafety har tagit fram. Och utifrån den rika mångfald av vittnesbörd från stora och små jordbruk runtom i världen, som årsboken Jorden vi äter ger, kanske ett nyanserat samtal om framtidens jordbruk, i Syd såväl som i Nord, kan växa.
Gunnel Axelsson Nycander, policyhandläggare
Lämna ett svar