Kategori: Biståndspolitik
-
Utrikesdeklarationen – närområdet i fokus
Ukrainas sak är vår. Självklart står kriget i vår närhet, Nato och det nuvarande ordförandeskapet i EU i centrum för regeringens första utrikespolitiska deklaration. I inledningen görs också viktiga markeringar av de principer och värderingar som Sveriges utrikespolitik länge vilat på och som det funnits bred enighet om: folkrätten, FN-stadgan,[…]
-
Kommentar: Bistånd behövs, men kan inte göra allt
PJ Anders Linder påstår den 23 januari i en kommentar i Axess att ett ”utbetalningsmål” har styrt biståndet, att Sida har svårt att betala ut tillräckligt med pengar, och att resultatet kommit i andra hand. Påståendet saknar grund. Att Sida har svårt att betala ut en stor biståndsbudget är en[…]
-
Återvandring i praktiken ett nytt mål för biståndet
Det är redan sedan tidigare känt att regeringen lägger en nivå på 56 miljarder och överger åtagandet om en procent av BNI, något som Act Svenska kyrkan har kritiserat. En nyhet i biståndsbudgeten är däremot att skillnaden mellan 56 miljarder och enprocentnivån är 7 miljarder nästa år. Redan 2025 beräknas[…]
-
Inte en dag för tidigt
Torsdagen den 18 augusti förde regeringen äntligen tillbaka 2,9 miljarder till det internationella biståndet. Pengarna som tidigare tagits från biståndet för att finansiera Migrationsverkets ökade kostnader för flyktingar från Ukraina kan nu användas till tidigare planerade klimatinsatser och långsiktigt utvecklingsarbete i Afrika, Asien och Mellanöstern. Detta innebär att sammanlagt 4,2[…]
-
Kommentar till Utrikesdeklarationen
Dela lika under samma himmel Ukrainakrisen kastade en lång skugga över onsdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen. Men krisen kan också ha bidragit till en känsla av hur omvärlden – och utrikespolitiken – på allvar är viktig för vårt land. Eller som Maria Ferm (MP) sa: Sverige behöver omvärlden, och omvärlden[…]
-
Det multilaterala biståndet är livsviktigt – men behöver styras och följas upp bättre!
I förra veckan presenterade Riksrevisionen en granskning av Sveriges bistånd genom multilaterala organisationer. Rapporten är mycket välkommen. Ungefär hälften av det svenska biståndet – 27 miljarder kronor årligen (2019) – ges till multilaterala organisationer som FN och Världsbanken. Mer än hälften – 16 miljarder – ges som kärnstöd som bereds[…]
-
Minskar biståndet fattigdom– vad säger forskarna?
”Det finns inga belägg för att bistånd fungerar.” Så säger Fredrik Segerfeldt i en intervju i Bulletin den 24 september. Den 17 oktober uppmärksammar vi det internationella arbetet mot fattigdom. Internationellt bistånd är inte det enda eller viktigaste verktyget mot fattigdom, men det är den enda internationella verksamhet som har[…]