Idag, måndag 9 oktober, är det åttonde dagen i Guatemala som urfolken genomför landsomfattande fredliga demonstrationer och omfattande vägblockader. De fredliga protesterna växer för varje dag, stämningen är spänd och oron för att det ska bli våldsamt växer.
Protesterna är ett ursinnigt svar på att folkets val i presidentvalet i augusti inte respekteras av nyckelaktörer i landets rättsväsende. Urfolken har angett att protesterna ska pågå till dess att den korrupta riksåklagaren avgår. Riksåklagaren Porras driver motståndet av det fastslagna valresultatet och tillträdandet av den valde presidenten Arévalo.
Jag åkte till Guatemala för att resa runt i landets avlägsna delar för att träffa biskopar i stift i katolska kyrkan och förstå hur de ser på framtiden för demokratin i Guatemala. Istället fick vi träffas i videomöten. Det går inte att ta sig vare sig in eller ut från de regioner där stiften verkar. Jag blir kvar i huvudstaden som varje dag fylls av fler poliser och mer oro. Signal och whatsappchattar går varma och rykten sprids och avvisas. Som utlänning och dessutom svensk så håller jag mig långt borta från protesterna. Sveriges ambassad har stött folkmordsrättegångarna, gett tydligt stöd till hotade domare och åklagare och agerat mot korruption. Att vara svensk i Guatemala är därför både en stolthet men innebär också en viss utsatthet.
Biskoparna och deras personal i stiften berättar att organisatörerna för protesterna påkallat alla män att delta och att också många kvinnor deltar. Barn är inte tillåtna att vara med. Trots att det börjar bli brist på förnödenheter och bränsle så håller urfolken modet uppe och säger att de klarar sig så länge det finns majs och bönor.
Stödet från Katolska kyrkan i Guatemala för de fredliga protesterna och respekt för valresultatet är mycket tydligt.
Alla som jag träffar under veckan, katolska biskopar, jesuitnunnor och pastorer, domare, ambassader, lokala organisationer, analytiker och biståndsorganisationer är eniga. Det är nu det gäller. Nu avgörs om Guatemala ska möta en demokratisk framtid eller en bli än auktoritär stat. Många ser liknelserna med vad som hände i Nicaragua.
Senast som stora delar av befolkningen gick ut i stora protester var 2015. Då ledde massiva demonstrationer i huvudstaden mot korruption till att president Otto Pérez Molina och vicepresident avgick och därefter fängslades. Men denna gång är protesterna ännu mer omfattande: initiativet kommer från urfolken, det sker i hela landet nu och samordning och samarbete sker mellan urfolk och medelklassen samt mellan landsbygd och städer.
Både Organisationen för de Amerikanska Staterna (OAS), EU och USA följer utvecklingen nära och agerar mycket kraftfullt. Interamerikanska domstolen ska ta upp begäran från urfolken med ansökan att få brådskande kollektiva skyddsåtgärder. OAS har även antagit roll som medlare mellan proteströrelsen och regeringen. På tisdag kommer organisationen att hålla ett högnivåmöte om situationen i landet.
Som kyrka är vår roll att stå på modets sida, att be och att agera mot orättvisor och maktmissbruk. Var med oss och stöd att den guatemalanska våren får blomma ut och att folkets demokratiska röst respekteras och att rättvisa skipas. Jag åker hem med mycket blandade känslor av hopp, inspiration och oro. Och fortsätter att följa #ParoNacionalIndefinido på X, fd Twitter.
/Sanna Svensson
Regional policyrådgivare Latinamerika och Asien
Lämna ett svar