Dagen före julafton antog FN:s säkerhetsråd en resolution som klargjorde att israeliska bosättningar på palestinsk mark är ett brott mot folkrätten och att alla aktiviteter relaterade till bosättningarna måste upphöra omedelbart. Resolutionen understryker även att säkerhetsrådet inte kommer att erkänna några förändringar gällande gränsdragningar mellan Israel och Palestina som antogs 1967, såvida inte parterna själva kommer överens om det.
Vad innebär resolutionen?
Säkerhetsrådet bekräftar genom resolution 2334 att israeliska bosättningar på ockuperad mark saknar juridisk legitimitet och utgör ett flagrant brott mot internationell lag och den humanitära rätten. Resolutionen fördömer alla förändringar som gjorts på ockuperad mark. Den tydliggör även att beslagtandet av palestinsk mark är illegalt, och att förflyttningar av israeliska medborgare in till ockuperad mark samt förstörandet av palestinsk egendom är i strid med internationell humanitär rätt och måste upphöra omedelbart. Resolutionen riktar sig även till Palestina och uttrycker att palestinska myndigheter måste fördöma uppviglande till terrorism, våld och avväpna väpnade grupper då även detta utgör ett hinder för fred och en tvåstatslösning.
Hur antas en resolution?
Säkerhetsrådets mandat är att upprätthålla internationell fred och säkerhet. Detta görs bland annat genom antagandet av resolutioner som beslutar om såväl sanktioner som insatser. Dessa beslut vilar på FN-stadgans sjunde kapitel. I säkerhetsrådet sitter totalt 14 medlemmar, varav fem är permanenta. För att rådet ska kunna ta ett beslut om en resolution krävs det totalt 9 röster för beslut, vilket måste inkludera de fem permanenta medlemsstaterna som har vetorätt. Resolutioner som antas av säkerhetsrådet är bindande för alla FNs medlemsstater.
Vid omröstningen om resolution 2334 lade USA ned sin röst, och då ingen av de 14 medlemmarna av säkerhetsrådet röstade emot den, resulterade det i att resolution 2334 antogs. Om ett land utsätts för attacker har det rätt att skydda sig. Men USA:s FN-ambassadör Samantha Power kommenterade resolutionen med att fortsatt utbyggnad av bosättningarna inte är nödvändigt för att skydda Israels säkerhet, och att en omedelbar frysning av bosättningarna kan hjälpa till att skapa förtroende. Power menade att resolutionen ligger i linje med USA:s ställningstagande i konflikten och underströk att de inte hade låtit den gå igenom om den inte ställt krav på båda sidor.
Vad händer nu?
Sverige sitter med i FN:s säkerhetsråd under 2017-2018 och har under januari månad ordföranderollen. På agendan för januari står bland annat fredsprocessen i Mellanöstern. Resolution 2334 må vara bindande och ett viktigt erkännande av att israeliska bosättningar strider mot internationell humanitär rätt, men den stora frågan är hur resolutionen kommer följas upp och vilken förändring den bidrar till för människor i såväl Palestina som Israel. Nu är det viktigt att resolutionen inte stannar vid diplomatisk retorik, utan blir ett instrument för fred, hopp och en väg mot tvåstatslösning. Sverige har därför nu, som medlem av säkerhetsrådet och ordförande under januari, möjligheter att lyfta resolutionen och fredsprocessen i Israel och Palestina i linje med tidigare avtal och resolutioner.
Sofie Grundin Humanitär Handläggare och Johanna Wassholm Policydialoghandläggare Mellanöstern
Svenska kyrkans internationella arbete
Lämna ett svar