När den katolska kyrkans talesperson för dialogen med den colombianska staten besökte Sverige hade han ett tydligt budskap till regeringen, riksdagen, Sida och Folke Bernadotteakademin: för att de nya fredsförhandlingarna med ELN ska lyckas så behövs ett ökat stöd från Sverige och andra aktörer i det internationella samfundet.
31 oktober träffade två kyrkliga företrädare från Colombia utrikesdepartementet, vice-ordförande i riksdagens utrikesutskott, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin och Sida för att samtala om de nya fredsförhandlingarna med ELN och vad som krävs för att förhandlingarna ska lyckas.
De religiösa ledarna – monsignor Henao från katolska kyrkan och biskop Atahualpa från lutherska kyrkan i Colombia – bjöds in till Sverige av Svenska kyrkan för att delta i den högtidliga avslutningsceremonin för ärkebiskop Antje Jackelén. Ärkebiskopen gjorde ett stort intryck när hon besökte Colombia 2019 och Act Svenska kyrkan har under många år gett stöd till civilsamhällets bidrag till fredsprocessen i landet.
I det djupt religiösa Colombia väger de religiösa ledarnas ord tungt och kyrkorna kan påverka opinionen. Inför folkomröstningen om fredsavtalet med FARC 2016 var kyrkorna splittrade och flera religiösa företrädare drev opinion mot fredsavtalet med framgång. Men rösterna för fred och försoning har vuxit sig starkare i kyrkorna i Colombia och samarbetet för fred mellan katolska kyrkan och andra kyrkor har ökat.
Förhandlingar med ELN – del av större fredsagenda
President Gustavo Petros nya regering har en mycket ambitiös fredsagenda. Redan innan regeringen tillträtt deklarerade både Petro och gerillagruppen ELN att de ville börja nya fredsförhandlingar. Förhandlingar som tidigare havererat.
Den katolska ledaren monsignor Héctor Fabio Henao Gaviria, är katolska kyrkans företrädare i förberedelserna för fredsförhandlingarna. Monsignor Henao gjorde svenska beslutsfattare uppmärksamma på att:
- Fredsförhandlingarna behöver ta sin utgångspunkt i att ELN har en helt annan logik än FARC – de har inte en lika tydlig militär struktur utan är mer politisk med mer närhet till organisationer i de delar av landet där gerillagruppen historiskt varit stark.
- Det är mycket som ska förhandlas innan förhandlingarna inleds – förhandlingsdelegationerna, vilka länder som ska vara garanter i processen, i vilka länder förhandlingarna ska äga rum, vilka delar som ska avtalas först.
- Civilsamhället på lokal nivå kommer vara viktiga i fredsförhandlingarna och religiösa aktörer kan spela en viktig roll i att stödja dessa dialoger på lokal nivå. Skydd av gräsrotsorganisationer behöver tillgodoses.
- Delegationerna kommer behöva omfattande tekniskt stöd.
- Systemet med övergångsrättvisa med den särskilda fredstribunalen, Jurisdicción Especial para la Paz (JEP), är redan överbelastat och behöver tillföras resurser i relation till de nya fredsförhandlingarna.
- En ökad implementering av fredsavtalet med FARC är avgörande för trovärdighet inför de nya fredsförhandlingarna med ELN.
- Den väpnade konflikten och våldet i Colombia är nära kopplat till narkotikahandeln. Denna handel är inte ett renodlat colombianskt problem, utan behöver hanteras regionalt och internationellt.
Vår slutsats är att Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Colombia är helt i linje med vilka behov som föreligger och att både Folke Bernadotteakademin, Sida och ambassaden och UD på politisk nivå kan spela en större roll i att stödja fredsprocessen i Colombia. Vi hoppas att detta återspeglas i biståndsbudgeten, i regleringsbrev och i besök från regeringen och utrikesutskottet. Sverige har varit och är en samarbetspartner för fred. Nu är det dags att växla upp ambitionerna.
Sanna Svensson, regional policyrådgivare Latinamerika och Asien
Eva Ekelund, policychef Act Svenska kyrkan
Lämna ett svar