Till innehåll på sidan
Gunnel Axelsson Nycander

Social trygghet för alla stärker samhällskontraktet

Att införa sociala trygghetssystem som allmänna pensioner och barnbidrag stärker samhällskontraktet. Det underlättar införandet av samhällsservice som tar längre tid att bygga upp, som hälsovård och utbildning av hög kvalitet. Det visar en ny en ny rapport från Act Svenska kyrkan.


Ett samhällskontrakt innebär att människor är beredda att betala skatt som gör skola, vård och ekonomisk trygghet möjlig – och att de i utbyte faktiskt får denna samhällsservice. Det förutsätter att människor litar tillräckligt mycket på varandra, och att de litar tillräckligt mycket på samhället. Men i många utvecklingsländer är denna grundläggande tillit svag.

När det finns tillit mellan människor och myndigheter kan ett samhällskontrakt växa fram.

Hur kan en god cirkel av ökad tillit, gradvis förbättrad samhällsservice och ökade skatteintäkter skapas? Och vilken roll spelar utformningen av de sociala trygghetssystemen i sammanhanget? Den frågan diskuteras i rapporten The social contract and the role of universal social security in building trust in government. Det korta svaret är att beroende på hur systemen utformas – om de är till för alla eller riktade till ”de fattiga”– kan trygghetssystemen främja eller försvåra utvecklingen.

Tillit till samhället kan bara växa fram om människor upplever att de behandlas rättvist av myndigheterna, menar bland andra Bo Rothstein. Allmänna trygghetssystem – pensioner, barnbidrag, vård och utbildning för alla – gör att människor kan behandlas lika.

En stor del av de sociala trygghetssystem som har börjat byggas upp i många utvecklingsländer – delvis med biståndsstöd – är emellertid behovsprövade. Det innebär att man behöver identifiera de som är allra fattigast, i befolkningar där de allra flesta lever i fattigdom. Detta öppnar upp för godtyckliga bedömningar av vem som har rätt till stöd. Problemet är bland annat att träffsäkerheten i de urvalsmetoder som används är så dålig att det blir mer eller mindre fel – många av dem som borde ha fått stöd utesluts, medan andra som inte kvalificerar för stöd tilldelas felaktigt stöd.

Ur ett tillits- och rättviseperspektiv är det ett problem att urvalsmetoderna är komplicerade – även om de kunde göra korrekta urval. Om till exempel reglerna för vem som ska få barnbidrag är komplicerade och otydliga så att människor inte förstår varför en person får stöd, medan grannen inte får det, är risken stor att det upplevs som orättvist. Då undergrävs förtroendet för myndigheterna – och viljan att betala skatt minskar.

Rapporten visar hur samhällskontraktet byggdes upp i Europa under efterkrigstiden, och att flera låg- och medelinkomstländer tagit viktiga steg framåt de senaste åren. Att införa generella kontantstöd, som allmänna pensioner och barnbidrag, kan relativt snabbt lägga grunden för ett förtroende för samhället, menar författarna. Tillit och skatteintäkter kan sedan stärkas gradvis, och göra det möjligt att bygga upp samhällsservice som tar längre tid att bygga upp, som hälsovård och utbildning av hög kvalitet.

En mer utförlig presentation av rapporten hittar du i denna blogg, och i denna podd diskuteras den av Stephen Kidd, huvudförfattare, och Andrew Fischer vid Institute of Social Studies in Haag.

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.