Till innehåll på sidan
Magdalena Wernefeldt

Utrikesdeklarationen

Ett förnyat fokus på demokrati är angeläget i en tid där mänskliga rättigheter och demokrati inte längre kan ses som självklara grundvalar. Vi ser hur det demokratiska utrymmet krymper, både för civilsamhälle och enskilda individer, världen över. Civilsamhällesorganisationers rätt att finnas, verka och vara en konstruktiv röst har stor betydelse för samhällets demokratisering och människors tilltro och egenmakt, och deras utrymme behöver värnas. Vi välkomnar initiativet att låta demokratin ta större plats i utrikespolitiken och att Sverige står upp för demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter, demokratins försvarare och institutioner. Vi vill uppmuntra regeringen att skapa förutsättningar för tillit och dialog och trygga rum för samtal i frågor som är särskilt känsliga (t ex jämställdhet, fredsfrågor, markrättigheter) samt ge utrymme för röster som sällan efterfrågas, t ex kvinnor, migranter, urfolk eller religiösa minoriteter.

 

Jämställdhet är viktigare än någonsin
Vi välkomnar regeringens fortsatta fokus på en feministisk utrikespolitik som syftar till att kvinnor ska åtnjuta samma rättigheter, representation och resurser som män. I dessa tider då kvinnors rättigheter och jämställdhet ifrågasätts i allt större utsträckning är Sveriges aktiva arbete för jämställdhet och SRHR viktigare än någonsin. Få länder har lika tydligt och kontinuerligt som Sverige, oavsett regering, tagit ställning för jämställdhet och SRHR, även i frågor som har ansetts vara kontroversiella. Det fortsatta ställningstagandet ger hopp och inspiration för människor som kämpar för kvinnors rättigheter, SRHR och jämställdhet.

Ansatsen att även föra dialog med länder som har andra värderingar är viktigt för att uppnå förändring. Det är därför angeläget att utarbeta breda strategier, metoder och samverkansformer för att föra dialog om jämställdhet och SRHR i nya former och allianser. För att uppnå beständiga förändringar är ett förstärkt och långsiktigt normativt arbete också nödvändigt, och i det arbetet är religiösa aktörer viktiga. Vi ser att den feministiska utrikespolitiken skulle stärkas ytterligare genom ett fördjupat fokus på diskriminerande lagstiftning, särskilt familjerätten som har stort inflytande på kvinnors möjlighet att utöva sina rättigheter och ekonomisk egenmakt.

 

Klimatförändringarna
Det är bra att utrikesdeklarationen så tydligt tar fasta på klimatförändringarna som vår tids ödesfråga och samtidigt kopplar den till global säkerhet. Det är också välkommet att Sverige framgent kommer fortsätta vara drivande för ambitiösa handlingar för att stoppa den globala uppvärmningen.

Säkerhetspolitik 
Vi välkomnar utrikesdeklarationens betonande av vikten av gemensamt internationellt agerande, inte minst vad gäller gemensam säkerhet och hållbar fred. Det är av stor vikt att detta uttryckligen lyfts över det europeiska samarbetet till global nivå för att därmed följa och stärka hållbarhetsmålen i agenda 2030. Fokus på jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter, social rättvisa och institutionstillit är mycket positivt och bör genomsyra hela utrikespolitiken. Detta samt betoningen av civil krishantering inom Europa är positivt, men står i konflikt med det tidsmässigt forcerade samarbetet Pesco och möjliggörandet av EU-medel för försvarsindustrins forskning och utveckling. Svenska kyrkan oroas över brister i transparens och demokratisk granskning gällande denna tyngdpunktsförskjutning mot militär säkerhetspolitik.

Eliminering av kärnvapen
Vi delar analysen i utrikesdeklarationen om kärnvapenhotet, oron över försvagade internationella nedrustningsavtal samt kärnvapenstaternas brist på efterlevnad av Ickespridningsavtalet NPT:s åtaganden om kärnvapennedrustning. Svenska kyrkan har tillsammans med Kyrkornas Världsråd arbetat aktivt för ett internationellt rättsligt förbud som ett väsentligt steg mot eliminering av kärnvapen. I och med Sveriges arbete i säkerhetsrådet och nära samarbete med FN:s generalsekreterare med fokus på konfliktförebyggande så förutsätter vi att det omnämnda svenska breda initiativet för kärnvapennedrustning kommer att vara i samklang med UN Global Disarmament Agenda. Denna agenda som FN:s generalsekreterare framtagit tillsammans med medlemsstater, civilsamhälle och expertis lanserades i maj 2018 och fokuserar bland annat på behovet av eliminering och förbud av kärnvapen.

EU som viktig aktör för de mänskliga rättigheterna
Vi delar regeringens oro för utvecklingen i EU och att unionens gemensamma värderingar utmanas på flera håll. De utmaningar som Europa står inför, som migrations- och klimatfrågorna, måste mötas genom samarbete, de kan inte lösas genom att länder isolerar sig. Omvärlden behöver ett EU som driver på för mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbar utveckling. Det är dock bekymrande att värnandet av asylrätten och FN:s globala ramverk för migration och flyktingar inte nämns i utrikesdeklarationen. Sverige bör driva på för en holistisk implementering av ramverken och hållbara lösningar som innebär förstärkta rättigheter för migranter och flyktingar som en naturlig del av arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. De pågående konflikterna i Jemen, Syrien, Sydsudan, DR Kongo och Afrikas horn belyser inte bara vikten av att arbeta för fred och säkerhet, men också vikten att människor måste ha möjligheten att fly från krig och konflikt. Sverige måste driva på för att biståndet inte används till att låsa in människor i konfliktzoner och arbeta för att mänskliga rättigheter, inklusive asylrätten, blir ett centralt tema med konkreta uppföljningar i samarbeten båda inom EU och utanför.

Jämlikhet en central politisk fråga
De sociala och ekonomiska klyftorna i världen växer. Regeringen lyfter fram detta som en underliggande orsak till att tilltron till demokratin försvagas, både generellt och i relation till utvecklingen i EU. Vi instämmer i att det finns ett samband mellan ökad ojämlikhet och de växande hoten mot demokratin. Men det finns också andra viktiga skäl till varför trenden mot ökad ojämlikhet behöver brytas: ojämlikhet är ett av de främsta hindren mot fattigdomsbekämpning, och det bidrar enligt bland andra IMF till finansiell instabilitet.

Även om jämlikhet är en central politisk fråga i alla länder finns det idag internationell enighet om att den övergripande trenden behöver vändas. Det globala hållbarhetsmålet 10 handlar om att minska ojämlikhet både inom och mellan länder, det är också ett av de mål som kommer att följas upp särskilt i sommarens FN-möte om uppföljning av Agenda 2030. Sverige har viktiga erfarenheter att dela med sig av om hur man kan bygga ett mer jämlikt och inkluderande samhälle – en generell välfärdsmodell som finansieras genom progressiva skatter är helt avgörande. Erfarenheterna av just den generella modellen behöver få ett större genomslag i hur Sveriges bistånd utformas.

Centralamerika glöms bort
Vi noterar att deklarationen tar fasta på den oroväckande utvecklingen i Latinamerika generellt, och i Venezuela i synnerhet. Samtidigt nämns inte det som pågår i Centralamerika, särskilt i Nicaragua och Guatemala, där rättsstatliga principer hotas och utrymmet för det civila samhället krymper snabbt. Sverige har länge haft starka band till såväl Nicaragua som Guatemala, men har varit påfallande tyst kring den politiska utvecklingen som vi ser idag, som tvingar många människor att lämna sina hem på flykt från orättvisa, förtryck och utsatthet. Vi beklagar därför att denna region lämnas onämnd i årets utrikesdeklaration.

Inkluderande medborgarskap  skyddar religiös och etnisk mångfald
Vi välkomnar att Utrikesdeklarationen uppmärksammar den utsatthet som många religiösa grupper, däribland kristna, lever i runt om i världen. Att skydda religionsfriheten borde vara en självklar del av Sveriges agenda för värnandet av de mänskliga rättigheterna.  Vi uppskattar att frågan om att skydda den religiösa och etniska mångfalden i Mellanöstern lyfts i relation till Irak. I en region där sekterismen slitit sönder banden mellan etniska och religiösa grupper ser vi att ett inkluderande medborgarskap som bygger på fullvärdiga medborgerliga rättigheter är enda vägen framåt. Våra systerkyrkor och samarbetspartner i regionen möts i både ekumenisk och interreligiös dialog och samverkan eftersom de ser att enbart genom fred och samexistens kan Mellanöstern bli en säker plats för alla grupper.

Det humanitära biståndets principer
Sverige har en stark tradition av att värna det humanitära biståndets principer. Vi välkomnar att Sverige de senaste åren kraftfullt ökat finansieringen till humanitära insatser. Vi välkomnar också Sveriges stöd för utvecklingen av en politik för nexusfrågorna vilka sammanlänkar utveckling, humanitärt bistånd och fredsbyggande för att bättre adressera frågornas komplexitet och för att flytta ledarskapet för biståndsinsatser närmare de lokala kontexterna. Vi oroas dock över en ökande global trend av bristande humanitärt tillträde, ökad politisering av humanitärt bistånd och försvagad efterlevnad av de humanitära principerna. Därför oroas vi också över att dessa brännande frågor inte tydligt lyfts i utrikesdeklarationen som en central utrikespolitisk prioritering – både när det gäller som bärande principer för det svenska biståndet och när det gäller Sveriges linje i såväl EU som FN. Sveriges humanitära insatser i länder som Syrien, Jemen, Myanmar med flera behöver åtföljas av starka principiella ställningstaganden till stöd för de humanitära principerna och de mänskliga rättigheternas efterlevnad. Sverige bör därför tydligt bekräfta sitt tidigare ställningstagande att humanitärt bistånd aldrig får användas för politiska syften.

 

Eva Ekelund, policychef, Svenska kyrkans internationella arbete

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.