Vikten av tillgång till säkra och lagliga aborter – Reproduktiv rättvisa

Utvecklingen i världen pekar åt två håll samtidigt. Både progressiva reformer av aborträtten liksom bakslag sker. Detta återspeglas också i utvecklingspolitiken och utrikespolitiska sammanhang.  Act Svenska kyrkan har deltagit vid på FN:s befolkningskommission och kvinnokommission under flera år. Vi har där sett de strategiska motstånd som finns mot arbetet för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), framförallt abort, och hur svåra förhandlingarna mellan stater är i just denna fråga. Motståndet motiveras ofta med kultur, tradition, nationalism eller religion, och drivs med hjälp av omfattande finansiering av organisationer och lobbyister. Som biståndsaktör inom den trosbaserade världen befinner oss – liksom många andra religiösa aktörer – i spänningsfältet mellan en enorm mångfald av olika krafter och perspektiv.

Flera religiösa perspektiv på abortfrågan

Det finns onekligen ett aktivt religiöst motiverat motstånd mot abort som har stor påverkan på det som sker just nu. Men den största andelen kyrkor, organisationer och individer utgör den tysta majoriteten. Med tanke på att nästan 80 % av världens människor anser sig ha en religiös tillhörighet är det orimligt att tro att det bara finns ett enda religiöst perspektiv på abortfrågan. Det finns de som kan, vill och som har mod och möjlighet att stå upp för aborträtten utifrån religiösa motiveringar, men deras röster drunknar ofta i bruset. De blir också aktivt motarbetade och riskerar hot och trakasserier. Ett exempel är Catholics for Choice i Brasilien, som för några år sedan blev fällda i domstol och förhindrade från att använda ordet ”katoliker” i sitt namn med motiveringen att det skadar samhällets intressen. Organisationen säger själv att detta är en del i en strategisk backlash som sker i regionen. 

Det är också viktigt att förstå att abortfrågan historiskt sett även hanterats på olika sätt av religiösa aktörer. Mellan 1967-1973, innan USA:s federala abortlag fanns, formade över 2000 präster och diakoner ett nätverk som spände över hela USA. Nätverket syftade att hjälpa kvinnor att söka information, eller ekonomiska bidrag till en säker abort, detta i en tid när kvinnor fortfarande dog av osäkra aborter i USA. De som var aktiva i nätverket såg detta som ett pastoralt uppdrag.  Nu står individer och civilsamhällesaktörer i USA återigen inför risken att verka i en oerhört komplex och svårmanövrerad miljö. Detta är något som våra partner som arbetar för Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) runt i världen känner igen allt för väl.

Det finns inte ett enda religiöst perspektiv på abort. Det spänner allt från nytt teologiskt tänk på afrikanska kontinenten, till kyrkor som tar tydlig ställning för aborträtten i Latinamerika, till de som är osäkra, som aldrig kommer att uttala sig vare sig för eller mot, liksom de som tydligt motsätter sig frågan. Vår egen kyrka är inte heller någon åsiktsgemenskap utan inom Svenska kyrkan bor också en rad olika uppfattningar. Kyrkan rymmer allt det. Världen rymmer allt det.  

Det är givet att föra respektfulla samtal om våra positioner som kyrka och biståndsaktör med de som inte delar vår uppfattning. I dessa samtal behöver vi vara tydliga med att vår position är vår och inte ett krav vi ställer på andra. Som kyrka i biståndsarbetet har vi ett ansvar och privilegium i och med att vi över tid delar bord även med de som har andra åsikter. Det skulle fler behöva göra i denna tid av polariserad positionering.  

Reproduktiv rättvisa

»Reproductive justice« eller på svenska »reproduktiv rättvisa« , är en rörelse och ett perspektiv som initierades av svarta feminister och myntades 1994 i samband med förberedelser till den historiska International Conference on Population and Development(ICPD) konferensen i Kairo. Perspektivet är än mer aktuellt idag och som handlar om att sätta de som blir mest marginaliserade i centrum, grundade i mänskliga rättigheter och social rättvisa. Perspektivet växte fram ur kritik att »pro-choice« var ett otillräckligt begrepp. Om tillgång inte är möjligt blir ordet val, fruktlöst. Dessutom inkluderade det inte andra aspekter som påverkade folks reproduktiva liv, till exempel de tvångssteriliseringar som framförallt drabbade svarta eller urfolk, något som fortfarande förekommer i till exempel fängelser på livstidsdömda. För att inkludera upplevelser som svarta, ursprungsfolk eller migranter från Asien och Latinamerika hade, så krävdes något ytterligare. 

Reproduktiv rättvisa innebär ett synliggörande av att andra strukturer, utöver könsförtryck, som klass, rasism, ålder, nationalitet, migrationsstatus, påverkar vår makt och förmåga att bestämma över våra egna liv och också de val vi gör kring reproduktion och fertilitet. Det kan handla om de praktiska, faktiska hindren – som att nu ha råd att åka de långa milen till närmaste abortklinik i en annan delstat, att den sociala tryggheten eller arbetstryggheten att ta ledigt de dagar som krävs eller ha barnvakt när du är borta. En av pionjärerna i rörelsen, organisationen SisterSong, beskriver reproduktiv rättvisa som rätten till kroppslig integritet, lika mycket som rätten till att ha barn eller inte, och även om rätten till möjligheterna att ta hand om de barnen i hälsosamma och säkra miljöer präglad av sociala trygghetssystem.

Detta perspektiv har anammats eller utforskas av flera religiösa grupper, historiskt som idag, som Act alliansen; http://Realising Sexual and Reproductive Health, Rights and Justice for All | ACT Alliance. ” Vid kvinnoförmötets uttalande inför Lutherska världsförbundet generalförsamling i Krakow i Polen nu i september sades: ”We are compelled to engage in the ongoing process of advocating for women’s human rights. This includes reproductive justice and women’s health issues”.

Organisationen Sacred Repro , en organisation Act Svenska kyrkan samverkat med, uttalar sig på följande sätt på sitt perspektiv på reproduktiv rättvisa: ”Grounded in the justice principles that are at the heart of our religious traditions, we are committed to equity, dignity, and holistic well-being for all people. We recognize that reproductive issues are integral to social justice and cannot be exiled from our sphere of moral concern if we are to fully live out our commitment to human flourishing.”

Fattiga drabbas hårdast av kriminalisering av abort

För slutligen är abort en verklighet i världen, oberoende av politiska, moraliska, religiösa eller kulturella värderingar. Vi vet att aborttalen inte går ner på grund av förbud utan aborter fortfarande sker, men då istället på ett osäkert sätt. Vilka är konsekvenserna? Enligt Världshälsoorganisationen är en av tre aborter i världen en osäker abort och resulterar alltför ofta i att kvinnor dör. Osäkra aborter ligger varje år bakom upp till 13,2 % av mödradödligheten i världen. Risken att dö av konsekvenserna av en osäker abort är fortsatt högst i Afrika, men det globala mörkertalet är dock stort på grund av stigmatiseringen av frågan. När tillgång till säkra, lagliga aborter kriminaliseras eller omöjliggörs är det de som lever i fattigdom som drabbas hårdast. De som lever i fattigdom är de som skadas och dör. Det är en fråga om rättvisa, om klass, om fattigdom. Det är en rättighets- och utvecklingspolitisk fråga som vi som biståndsaktör inte kan blunda för.  

Eva Ekelund
Ställföreträdande chef Act Svenska kyrkan,

Emilie Weiderud
Policyrådgivare sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR)