{"id":2620,"date":"2019-12-05T13:53:47","date_gmt":"2019-12-05T11:53:47","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/?p=2620"},"modified":"2025-04-30T07:37:36","modified_gmt":"2025-04-30T05:37:36","slug":"sveriges-rost-for-universell-trygghet-behovs","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/2019\/12\/05\/sveriges-rost-for-universell-trygghet-behovs\/","title":{"rendered":"Sveriges r\u00f6st f\u00f6r universell trygghet beh\u00f6vs"},"content":{"rendered":"

Vi h\u00e5ller med mycket av det Ulrika L\u00e5ng skriver<\/a> i sitt svar p\u00e5 v\u00e5r artikel i Omv\u00e4rlden<\/a>. Bland annat att de positiva effekterna av kontanta st\u00f6d \u00e4r v\u00e4l belagda och att de sociala program som Sida bidrar till n\u00e5r och f\u00f6rb\u00e4ttrar tillvaron f\u00f6r ett stort antal m\u00e4nniskor som lever i djup fattigdom. Detta \u00e4r en anledning till att Svenska kyrkan under l\u00e5ng tid efterlyst och v\u00e4lkomnat Sidas \u00f6kade fokus p\u00e5 social trygghet. Vi ser ocks\u00e5 mycket positivt p\u00e5 det program f\u00f6r kapacitetsutveckling som Sida driver i samarbete med bl a svenska v\u00e4lf\u00e4rdsmyndigheter.<\/p>\n

Men det fr\u00e5ntar inte det faktum studien Hit and Miss<\/a> visar p\u00e5, att i samh\u00e4llen d\u00e4r de allra flesta lever i djup fattigdom \u00e4r det inte m\u00f6jligt att identifiera och st\u00f6dja \u201dde fattigaste\u201d. Det finns inte \u201dextremt fattiga m\u00e4nniskor\u201d, bara m\u00e4nniskor som \u00f6ver tid r\u00f6r sig in och ut ur olika grader av fattigdom, beroende p\u00e5 en l\u00e5ng rad orsaker.<\/p>\n

Kenneth Nelson, professor i sociologi vid Stockholms universitet, var inte f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver studiens resultat n\u00e4r han kommenterade rapporten<\/a> vid ett seminarium nyligen. Det \u00e4r sedan l\u00e4nge v\u00e4l belagt att universella system, som allm\u00e4n \u00e5lderspension eller barnbidrag, \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att n\u00e5 dem som lever i st\u00f6rst utsatthet. Detta var en viktig anledning till att behovspr\u00f6vningen av det svenska barnbidraget avskaffades 1948.<\/p>\n

Vi ser g\u00e4rna att Sida f\u00f6rtydligar sin kritik av metodologin bakom studien, och \u00e4r givetvis \u00f6ppna f\u00f6r att diskutera hur metoden eventuellt kan f\u00f6rb\u00e4ttras i kommande studier. Fr\u00e5n v\u00e5rt perspektiv ser vi att den begr\u00e4nsade tillg\u00e5ngen p\u00e5 tillf\u00f6rlitlig data \u00e4r en svaghet, och samtidigt orsaken till att de flesta av Sidas samarbetsl\u00e4nder inte ing\u00e5r i studien. Vi vill samtidigt p\u00e5peka att den data som vi anv\u00e4nt ligger till grund f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l global fattigdomsstatistik som proxy means test, \u00e4r <\/em>en av de urvalsmetoder som anv\u00e4nds i Sidas sociala program. Trots bristen p\u00e5 data \u00e4r studiens resultat entydigt, oavsett vilket land de studerade programmen ligger i – behovspr\u00f6vade bidrag l\u00e4mnar en stor del av m\u00e5lgruppen utanf\u00f6r.<\/p>\n

Som vi skriver i artikeln \u00e4r det sj\u00e4lvklart att nationellt \u00e4garskap \u00e4r en grundl\u00e4ggande princip f\u00f6r ett effektivt utvecklingssamarbete, och Sverige ska inte tvinga p\u00e5 andra l\u00e4nder v\u00e5ra v\u00e4rderingar eller system. Men de politiska ledarna i v\u00e5ra samarbetsl\u00e4nder p\u00e5verkas idag av bist\u00e5ndsgivare, framf\u00f6r allt av V\u00e4rldsbanken. I flera fall har V\u00e4rldsbanken, ibland med st\u00f6d av IMF, kritiserat<\/a> universella program eller tvingat<\/a> l\u00e4nder att behovspr\u00f6va generella system. ILO f\u00f6respr\u00e5kar generella system, men har sm\u00e5 resurser.<\/p>\n

Den nordiska generella modellen av social trygghet bygger p\u00e5 universella system som kompletteras med behovspr\u00f6vade. Denna modell \u00e4r effektivare \u00e4n den anglosaxiska som bygger p\u00e5 behovspr\u00f6vade system, om m\u00e5let \u00e4r att minska fattigdom och oj\u00e4mlikhet. Detta \u00e4r v\u00e4l belagd kunskap, genom fr\u00e4mst sociologisk forskning. Det saknas emellertid starka r\u00f6ster som sprider denna kunskap p\u00e5 den internationella utvecklingsarenan. Som svenskar \u00e4r vi ibland och hemmablinda ser inte betydelsen av det nordiska systemet. DFID, V\u00e4rldsbanken och en rad andra stora utvecklingsakt\u00f6rer utg\u00e5r i h\u00f6g grad ifr\u00e5n de v\u00e4lf\u00e4rdsmodeller som pr\u00e4glar samh\u00e4llena d\u00e4r de sj\u00e4lva \u00e4r baserade.<\/p>\n

Vi uppmanar Sida att f\u00f6rdjupa sin analys och bed\u00f6mning av hur Sverige p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt kan arbeta f\u00f6r att bidra till visionen om universell social trygghet. Det finns flera olika aspekter som beh\u00f6ver diskuteras:<\/p>\n