{"id":3110,"date":"2020-11-26T13:33:25","date_gmt":"2020-11-26T11:33:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/?p=3110"},"modified":"2025-04-30T07:30:05","modified_gmt":"2025-04-30T05:30:05","slug":"ar-tabut-kring-basinkomst-pa-vag-bort","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/2020\/11\/26\/ar-tabut-kring-basinkomst-pa-vag-bort\/","title":{"rendered":"\u00c4r tabut kring basinkomst p\u00e5 v\u00e4g bort?"},"content":{"rendered":"\n

Det svenska tabut kring att diskutera basinkomst kan vara p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rsvagas. \u00c5tminstone som ett av flera verktyg f\u00f6r att bygga social trygghet i l\u00e4nder d\u00e4r det saknas n\u00e4stan helt.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n\n

Basinkomst, eller medborgarl\u00f6n som det ibland kallas, \u00e4r en icke-fr\u00e5ga i svensk politik. Politiker som visar aktivt intresse f\u00f6r fr\u00e5gan blir ofta marginaliserade i sina partier. <\/p>\n\n\n\n

Basinkomst inneb\u00e4r att alla inv\u00e5nare i ett land regelbundet f\u00e5r en summa pengar fr\u00e5n myndigheterna, utan motprestation. I ett land som Sverige skulle det inneb\u00e4ra att basinkomsten skulle ers\u00e4tta en rad andra ers\u00e4ttningar och bidrag, s\u00e5 som sjukers\u00e4ttning eller f\u00f6r\u00e4ldraf\u00f6rs\u00e4kring.<\/p>\n\n\n\n

Att id\u00e9n \u00e4r s\u00e5 tabubelagd beror kanske p\u00e5 att den f\u00f6refaller hota arbetslinjen, en av grundbultarna i den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsmodellen. Utan att g\u00e5 in i diskussionen om huruvida detta st\u00e4mmer, s\u00e5 kan jag konstatera det instinktiva motst\u00e5nd mot att \u201dbetala m\u00e4nniskor f\u00f6r att g\u00f6ra ingenting\u201d som pr\u00e4glar den (knapph\u00e4ndiga) diskussionen i Sverige har stora likheter med en bredare debatt om social trygghet i m\u00e5nga utvecklingsl\u00e4nder. N\u00e4r sociala bidrag och barnbidrag b\u00f6rjar inf\u00f6ras i allt fler l\u00e4nder, \u00e4r ett argument fr\u00e5n motst\u00e5ndare just att man inte ska \u201dge bort pengar i utbyte mot ingenting\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5gan \u00e4r om det svenska tabut kring basinkomst \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att f\u00f6rsvagas. Covid-krisen \u00e4r i s\u00e5 fall en av anledningarna.<\/p>\n\n\n\n

Covidst\u00f6d och helikopterpengar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Under 2020 har v\u00e4rldens regeringar utvidgat sociala st\u00f6d i snabb takt f\u00f6r att motverka den fattigdom och hunger som f\u00f6ljer i coronakrisens sp\u00e5r. I en ny rapport<\/a> ber\u00e4ttar Act Svenska kyrkan om detta, och om hur sv\u00e5rt det \u00e4r att f\u00f6rdela pengar till breda befolkningsgrupper n\u00e4r de befintliga trygghetssystemen \u00e4r mycket smala. De flesta regeringarna f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5 olika s\u00e4tt bredda omfattningen av befintliga program, men n\u00e5gra l\u00e4nder har ocks\u00e5 b\u00f6rjat ge mer enhetliga st\u00f6d, ibland som eng\u00e5ngsbetalning, till alla medborgare.<\/p>\n\n\n\n

USA har gjort eng\u00e5ngsutbetalningar av \u201dhelikopterpengar\u201d, n\u00e5got som Sverigedemokraterna<\/a> f\u00f6respr\u00e5kar i sin budgetmotion och Spanien<\/a> har inf\u00f6rt en form av minimiinkomst. Sydafrika <\/a>\u00e4r kanske det land d\u00e4r diskussionen har p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4ngst, och de tillf\u00e4lliga covidst\u00f6den som inf\u00f6rts under 2020 skulle kunna utvecklas till en variant av basinkomst. (I den h\u00e4r bloggen<\/a> f\u00f6rklaras vad \u201dhelikopterpengar\u201d och allm\u00e4n basinkomst (\u201duniversal basic income\u201d) \u00e4r och hur de skiljer sig \u00e5t.)<\/p>\n\n\n\n

FN-organ f\u00f6respr\u00e5kar basinkomst<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

I maj f\u00f6reslog FN:s ekonomiska kommission f\u00f6r Latinamerika och Karibien, ECLAC<\/a>, att regionens regeringar inf\u00f6r tempor\u00e4ra kontantst\u00f6d f\u00f6r b\u00e5de de som lever i akut fattigdom och breda befolkningsgrupper som riskerar att bli fattiga. ECLAC menar att st\u00f6det \u00f6ver tid b\u00f6r utvecklas till en universell basinkomst.<\/p>\n\n\n\n

I juli f\u00f6reslog UNDP en tempor\u00e4r basinkomst<\/a> f\u00f6r sammanlagt 2,7 miljarder m\u00e4nniskor, dvs b\u00e5de de som lever i extrem fattigdom och de som har s\u00e5rbar f\u00f6rs\u00f6rjning. Detta skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r dessa m\u00e4nniskor att stanna hemma, k\u00f6pa mat och betala skol- och sjukv\u00e5rdsutgifter, menar UNDP. <\/p>\n\n\n\n

Sydafrika \u00e4r f\u00f6rmodligen det land d\u00e4r fr\u00e5gan om allm\u00e4n basinkomst diskuteras allra intensivast nu, och d\u00e4r de tillf\u00e4lliga covidst\u00f6den som inf\u00f6rts under 2020 skulle kunna utvecklas till en basinkomst, l\u00e4s mer om det h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldsbanken lyfter universell basinkomst<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
\"\"
V\u00e4rldsbankens studie om allm\u00e4n basinkomst, Universal Basic Income, publicerades i b\u00f6rjan av 2020.<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Men den internationella uppm\u00e4rksamheten f\u00f6r basinkomst \u00f6kade redan innan coronakrisen. I februari presenterade V\u00e4rldsbanken en omfattande studie<\/a> om erfarenheter, risker och m\u00f6jligheter med allm\u00e4n basinkomst. Studien, som presenterats p\u00e5 ett utf\u00f6rligt s\u00e4tt av Karl-Anders Larsson<\/a>, visar tydligt att fr\u00e5gan om basinkomst inte \u00e4r en svartvit fr\u00e5ga mellan realister och flummiga v\u00e4nsteridealister. Argument f\u00f6r basinkomst kommer nu fr\u00e5n flera h\u00e5ll, som<\/p>\n\n\n\n