{"id":3580,"date":"2021-10-17T09:49:18","date_gmt":"2021-10-17T07:49:18","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/?p=3580"},"modified":"2026-04-22T17:44:39","modified_gmt":"2026-04-22T15:44:39","slug":"minskar-bistandet-fattigdom-vad-sager-forskarna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/2021\/10\/17\/minskar-bistandet-fattigdom-vad-sager-forskarna\/","title":{"rendered":"Minskar bist\u00e5ndet fattigdom\u2013 vad s\u00e4ger forskarna?"},"content":{"rendered":"
\"SDG<\/figure>\n\n\n

\u201dDet finns inga bel\u00e4gg f\u00f6r att bist\u00e5nd fungerar.\u201d S\u00e5 s\u00e4ger Fredrik Segerfeldt i en intervju <\/a>i Bulletin den 24 september.<\/p>\n\n\n\n

Den 17 oktober uppm\u00e4rksammar vi det internationella arbetet mot fattigdom. Internationellt bist\u00e5nd \u00e4r inte det enda eller viktigaste verktyget mot fattigdom, men det \u00e4r den enda internationella verksamhet som har detta som \u00f6vergripande syfte \u2013 till skillnad fr\u00e5n till exempel handel och investeringar. Uppdraget \u00e4r svindlande stort, och \u00e5sikterna om hur v\u00e4l det utf\u00f6rs diametralt olika.<\/p>\n\n\n\n

Svepande omd\u00f6men<\/h2>\n\n\n\n

Har jag r\u00e4tt n\u00e4r jag tycker att bist\u00e5ndet s\u00e4rskilt ofta drabbas av svepande omd\u00f6men? Bist\u00e5nd \u2013 eller utvecklingssamarbete, som vi egentligen b\u00f6r s\u00e4ga \u2013 \u00e4r ju s\u00e5 m\u00e5nga olika saker. Det handlar om alltifr\u00e5n storskaliga byggprojekt till utbildning av barnmorskor, uppbyggnad av revisionsmyndigheter, skydd av m\u00e4nniskor\u00e4ttsf\u00f6rsvarare och katastrofbist\u00e5nd. Det pr\u00e4glas av mer eller mindre oj\u00e4mlika maktrelationer och f\u00f6rmedlas av en l\u00e5ng rad olika organisationer, med olika drivkrafter och kapacitet. Att klumpa ihop allt detta med ett entydigt omd\u00f6me \u00e4r n\u00e4stan som att s\u00e4ga att \u201dpolitik ger inga resultat\u201d.<\/p>\n\n\n\n

I grunden kanske problemet handlar om att s\u00e5 f\u00e5 m\u00e4nniskor har egen erfarenhet av hur bist\u00e5nd fungerar. Andra delar av statens budget \u2013 social trygghet, r\u00e4ttsv\u00e4sende, etc \u2013 ser vi i v\u00e5r egen vardag och kan l\u00e4tt bilda v\u00e5r egen uppfattning om. Men utvecklingssamarbetet genomf\u00f6rs l\u00e5ngt bort.<\/p>\n\n\n\n

\n

Andra delar av statens budget, som social trygghet och r\u00e4ttsv\u00e4sende, ser vi i v\u00e5r egen vardag. Det \u00e4r l\u00e4tt att bilda sin egen uppfattning om. Men utvecklingssamarbetet genomf\u00f6rs l\u00e5ngt bort.<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den information vi f\u00e5r genom medierna s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r utvecklingssamarbetet. Det vi ser och h\u00f6r i medier kan emellertid aldrig ge en helt r\u00e4ttvisande bild, p\u00e5 grund av den medielogik som s\u00e4ger att problem och misstag uppm\u00e4rksammas, medan v\u00e4lfungerande verksamheter s\u00e4llan har nyhetsv\u00e4rde.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 mycket b\u00e4ttre d\u00e5 att bist\u00e5ndet sannolikt \u00e4r det i s\u00e4rklass mest utv\u00e4rderade politikomr\u00e5det, och att det finns gott om forskning om hur bist\u00e5nd fungerar. D\u00e4rtill finns ett omfattande internationellt samarbete f\u00f6r att vaska fram de grundregler som ska f\u00f6ljas f\u00f6r att utvecklingssamarbete ska bli s\u00e5 effektivt som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

Principerna f\u00f6r effektivt utvecklingssamarbete<\/h2>\n\n\n\n

I den s\u00e5 kallade Parisagendan och efterf\u00f6ljande konferenser i Accra och Busan har akt\u00f6rerna som \u00e4r inblandade i utvecklingssamarbete \u2013 \u201dgivarl\u00e4nder\u201d, \u201dmottagarl\u00e4nder\u201d, internationella organisationer, f\u00f6retag och civilsamh\u00e4llesorganisationer \u2013 enats om ett antal principer som ska v\u00e4gleda allt utvecklingssamarbete.<\/p>\n\n\n\n

Principerna<\/a> beskriver de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som beh\u00f6ver finnas f\u00f6r att samarbetet ska vara effektivt. I korthet handlar det om<\/p>\n\n\n\n

1) nationellt \u00e4garskap,<\/p>\n\n\n\n

2) fokus p\u00e5 resultat,<\/p>\n\n\n\n

3) inkluderande partnerskap, samt<\/p>\n\n\n\n

4) transparens och \u00f6msesidigt ansvarstagande.<\/p>\n\n\n\n

Principerna f\u00f6rvaltas och f\u00f6ljs upp genom det Globala partnerskapet f\u00f6r effektivt utvecklingssamarbete, GPEDC<\/a> (Puh, b\u00e5de namnet och f\u00f6rkortningen \u00e4r l\u00e5ng och kr\u00e5nglig!).<\/p>\n\n\n\n

Entusiasmen kring principerna och uppf\u00f6ljningen av dem har svalnat betydligt p\u00e5 senare \u00e5r. Men p\u00e5 pappret \u00e4r de fortfarande centrala, och en sj\u00e4lvklar referenspunkt f\u00f6r alla bist\u00e5ndsgivare \u2013 inte minst Sveriges politik.<\/p>\n\n\n\n

Vad s\u00e4ger d\u00e5 forskningen om de h\u00e4r principerna \u2013 levererar de verkligen ett effektivt utvecklingssamarbete? Och vad s\u00e4ger forskarna om bist\u00e5ndet i stort \u2013 bidrar det till utveckling? Vilka kunskapsluckor finns, vad beh\u00f6ver det forskas mer om, och hur?<\/p>\n\n\n\n

Dessa fr\u00e5gor diskuterades vid ett forskarseminarium som arrangerades av GPEDC i b\u00f6rjan av sommaren under rubriken ’Does ’effective’ development co-operation really deliver development?  What can research tell us?’.<\/a><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Bist\u00e5nd fungerar \u2013 men \u201ddet beror p\u00e5\u201d<\/h2>\n\n\n\n

Den grundl\u00e4ggande fr\u00e5gan bist\u00e5ndets effekt lyftes f\u00f6rst. Under l\u00e5ng tid har m\u00e5nga forskare unders\u00f6kt om huruvida bist\u00e5nd faktiskt fr\u00e4mjar l\u00e4nders utveckling. Den fr\u00e5gan kan nu betraktas som avgjord, menade panelisterna, och det r\u00e5der i princip konsensus om att generellt och i genomsnitt s\u00e5 fungerar bist\u00e5nd och bidrar till utveckling<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Men hur v\u00e4l det fungerar varierar kraftigt i olika sammanhang. Egentligen kan fr\u00e5gan om huruvida bist\u00e5nd fungerar inte besvaras med ja eller nej. Det korrekta svaret \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s \u201ddet beror p\u00e5\u201d. Den verkligt intressanta fr\u00e5gan \u00e4r snarast: Vad \u00e4r det som avg\u00f6r om ett utvecklingssamarbete ger bra resultat eller inte? <\/em>Forskarna p\u00e5pekade ocks\u00e5 att dessa p\u00e5verkande faktorer finns b\u00e5de i \u201dmottagarl\u00e4nderna\u201d och \u201dgivarl\u00e4nderna\u201d \u2013 efterfr\u00e5ge- och utbudssidan, om man s\u00e5 vill.<\/p>\n\n\n\n

\n

Den verkligt intressanta fr\u00e5gan \u00e4r snarast: Vad \u00e4r det som avg\u00f6r om ett utvecklingssamarbete ger bra resultat eller <\/em>inte?<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Heiner Janus fr\u00e5n German Development Institute menade att det inte finns n\u00e5gra avg\u00f6rande kunskapsluckor idag. D\u00e4remot beh\u00f6vs fler l\u00e4nkar mellan de grupper av forskare som studerar utvecklingssamarbetets effektivitet ur olika perspektiv, som:<\/p>\n\n\n\n