{"id":4088,"date":"2024-02-08T13:06:37","date_gmt":"2024-02-08T11:06:37","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/?p=4088"},"modified":"2026-04-22T17:44:32","modified_gmt":"2026-04-22T15:44:32","slug":"social-trygghet-for-alla-det-gar-och-det-hander-redan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/2024\/02\/08\/social-trygghet-for-alla-det-gar-och-det-hander-redan\/","title":{"rendered":"Social trygghet f\u00f6r alla: Det g\u00e5r, och det h\u00e4nder redan!"},"content":{"rendered":"\n
\"Tv\u00e5<\/a><\/figure>\n\n\n\n

I tv\u00e5 nya studier ifr\u00e5gas\u00e4tter Act Svenska kyrkan tanken att utvecklingsl\u00e4nder inte har r\u00e5d med allm\u00e4nna pensioner eller barnbidrag. 52 l\u00e4nder har redan inf\u00f6rt minst en s\u00e5dan allm\u00e4n social f\u00f6rm\u00e5n. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r Sveriges bist\u00e5nd till uppbyggnad av sociala trygghetssystem l\u00e4ggas om radikalt. <\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Allm\u00e4nna sociala trygghetssystem \u00e4r det effektivaste s\u00e4ttet att s\u00e4kerst\u00e4lla att ekonomisk tillv\u00e4xt faktiskt leder till minskad fattigdom \u2013 i breda befolkningsgrupper s\u00e5v\u00e4l som bland de allra mest utsatta. Det \u00e4r s\u00e5 v\u00e4rldens l\u00e4nder kan leva upp till Agenda 2030-l\u00f6ftet om att inte l\u00e4mna n\u00e5gon utanf\u00f6r, leave no one behind.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Social trygghet \u00e4r ocks\u00e5 ett viktigt medel f\u00f6r att hantera kriser f\u00f6r enskilda personer s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5 \u2013 och fungerar b\u00e4ttre ju st\u00f6rre del av befolkningen som inkluderas. Social trygghet kan fr\u00e4mja j\u00e4mst\u00e4lldhet<\/a> mellan m\u00e4n och kvinnor p\u00e5 ett kraftfullt s\u00e4tt, och kommer att spela en avg\u00f6rande roll i klimatr\u00e4ttvisa<\/a> \u2013 b\u00e5de f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra klimatomst\u00e4llning och som medel i klimatanpassning och ers\u00e4ttning f\u00f6r skador och f\u00f6rluster. I alla sammanhang ger sociala trygghetssystem b\u00e4st effekt om de byggs utifr\u00e5n en allm\u00e4n grund som ger alla inv\u00e5nare grundl\u00e4ggande st\u00f6d i utsatta livssituationer, som barndom, \u00e5lderdom, sjukdom och arbetsl\u00f6shet.<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6gt<\/em><\/strong> p\u00e5 FN:s \u00f6nskelista<\/em><\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Forskare och experter har k\u00e4nt till detta l\u00e4nge. Covid-19 gjorde att insikten \u00e4ven spred sig till ansvariga politiker i hela v\u00e4rlden. Idag st\u00e5r kraftig utbyggnad av sociala trygghetssystem mycket h\u00f6gt p\u00e5 FN:s lista \u00f6ver vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras f\u00f6r att v\u00e4rlden ska n\u00e5 de globala m\u00e5len. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r investeringarna fortfarande alltf\u00f6r l\u00e5ga. Mer \u00e4n h\u00e4lften<\/a> av v\u00e4rlden befolkning saknar n\u00e5gon form av social trygghet. D\u00e4r det beh\u00f6vs allra mest, i Afrika s\u00f6der om Sahara, \u00e4r siffran fyra av fem.<\/p>\n\n\n\n

Bist\u00e5ndet till st\u00f6d f\u00f6r social trygghet har \u00f6kat, \u00e4ven om det fortfarande bara utg\u00f6r cirka tv\u00e5 procent<\/a> av allt utvecklingsbist\u00e5nd. Vad v\u00e4rre \u00e4r, n\u00e4stan inget av bist\u00e5ndet g\u00e5r till att st\u00f6dja uppbyggnaden av allm\u00e4nna trygghetssystem som kommer hela befolkningen till godo och samtidigt n\u00e5r de allra fattigaste.<\/p>\n\n\n\n

Det kommer alltid beh\u00f6vas behovspr\u00f6vade sociala st\u00f6d som komplement till de allm\u00e4nna systemen, f\u00f6r att st\u00f6tta m\u00e4nniskor i s\u00e4rskilt sv\u00e5ra situationer och f\u00e5nga upp grupper som hamnar mellan stolar. Men id\u00e9n om att det i stor skala, och som huvudsaklig strategi, g\u00e5r att rikta sociala st\u00f6d till de mest utsatta m\u00e4nniskorna p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt \u00e4r en f\u00e5f\u00e4ng och farlig illusion. Program som utformas f\u00f6r att n\u00e5 de allra fattigaste hush\u00e5llen har l\u00e5g tr\u00e4ffs\u00e4kerhet<\/a>, trots komplicerade algoritmer och kostsam och storskalig datainsamling. Urvalet av mottagare uppdateras inte heller i takt med att m\u00e4nniskors livssituationer f\u00f6r\u00e4ndras. Fattigdomsriktade program utesluter d\u00e4rf\u00f6r konsekvent en stor del av de allra fattigaste \u2013 en st\u00f6rre andel ju mindre omfattande de \u00e4r. De blir r\u00e4ttsos\u00e4kra, och m\u00e4nniskor upplever ofta besluten om st\u00f6d som godtyckliga.<\/p>\n\n\n\n

Universell tillg\u00e5ng \u2013 ett gemensamt m\u00e5l<\/em><\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Risken f\u00f6r manipulation och korruption, h\u00f6ga administrationskostnader, stigmatisering och minskad tillit hos befolkningen \u00e4r n\u00e5gra andra nackdelar med fattigdomsriktade st\u00f6d. Kunskapen om detta har vuxit, och det finns idag en bred enighet om att m\u00e5let \u00e4r social trygghet f\u00f6r alla, \u201duniversell tillg\u00e5ng\u201d, i enlighet med den universella m\u00e4nskliga r\u00e4tten till social trygghet.<\/p>\n\n\n\n

En enkel tumregel \u00e4r att reglerna f\u00f6r vem som ska f\u00e5 del av sociala st\u00f6d ska vara s\u00e5 enkla att m\u00e4nniskor sj\u00e4lva kan identifiera om de har r\u00e4tt till st\u00f6d, och d\u00e4rmed m\u00f6jlighet att klaga om de av n\u00e5gon anledning f\u00f6rv\u00e4gras pengar. \u00c5lder och f\u00f6rekomst av allvarliga funktionsneds\u00e4ttningar \u00e4r tydliga kriterier som inte \u00e4r kopplade till inkomster men som samtidigt ringar in de grupper som har st\u00f6rst risk att leva i fattigdom. En kombination av allm\u00e4nna barnbidrag, pensioner och st\u00f6d till personer med funktionsneds\u00e4ttningar n\u00e5r \u00f6ver 90 procent (s. 26)<\/a> av de mest utsatta hush\u00e5llen i alla l\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldsbanken \u00e4r den institution som mer \u00e4n n\u00e5gon annan har drivit p\u00e5 det internationella st\u00f6det till social trygghet. Detta \u00e4r v\u00e4lkommet. Tyv\u00e4rr \u00e4r det ocks\u00e5 V\u00e4rldsbanken som under l\u00e5ng tid har drivit p\u00e5 f\u00f6r att de sociala st\u00f6den ska vara riktade till de allra fattigaste<\/a>. F\u00f6r att V\u00e4rldsbanken ska st\u00f6dja sociala f\u00f6rm\u00e5ner ska dessa vara sn\u00e4vt riktade, och f\u00f6r att l\u00e4nder ska f\u00e5 st\u00f6d fr\u00e5n Internationella valutafonden IMF kr\u00e4vs ofta att befintliga sociala f\u00f6rm\u00e5ner begr\u00e4nsas till sn\u00e4vare m\u00e5lgrupper \u00e4n tidigare.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r forts\u00e4tter bist\u00e5ndsgivarna, med V\u00e4rldsbanken i spetsen, att l\u00e4gga miljarder p\u00e5 att utveckla komplicerade urvalsmetoder f\u00e5r att pricka in de allra fattigaste, trots att alla \u00e4r \u00f6verens om att detta \u00e4r s\u00e5 problematiskt?<\/p>\n\n\n\n

\u201dDet \u00e4r f\u00f6r dyrt\u201d<\/em><\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Allm\u00e4nna sociala f\u00f6rm\u00e5ner \u00e4r helt enkelt f\u00f6r dyrt, s\u00e4ger man. Och d\u00e4r brukar diskussionen ta slut.<\/p>\n\n\n\n

I praktiken \u00f6vertrumfar argumentet att allm\u00e4nna barnbidrag eller pensioner kostar mer att inf\u00f6ra alla andra argument. I takt med att nackdelarna med de riktade systemen blir tydligare talar akt\u00f6rer som V\u00e4rldsbanken mer om allm\u00e4n social trygghet, men inte som en reell m\u00f6jlighet p\u00e5 kort sikt, utan som en vision att str\u00e4va mot l\u00e4ngre fram.<\/p>\n\n\n\n

Men inte f\u00f6rr\u00e4n nu har n\u00e5gon r\u00e4knat p\u00e5 vad det verkligen skulle kosta att inf\u00f6ra allm\u00e4nna pensioner eller barnbidrag stegvis under tv\u00e5 decennier. Idag kan Act Svenska kyrkan, Development Pathways och Action Against Hunger France visa att \u00e4ven fattiga l\u00e4nder kan inf\u00f6ra allm\u00e4nna pensioner, barnbidrag och st\u00f6d till personer med funktionsneds\u00e4ttningar. I rapporten An affordable and feasible pathway to universal security<\/a><\/em> presenteras modellber\u00e4kningar \u00f6ver hur statsfinanserna i fyra olika l\u00e4nder skulle p\u00e5verkas av att tre allm\u00e4nna f\u00f6rm\u00e5ner inf\u00f6rs gradvis under en 20-\u00e5rsperiod. L\u00e4nderna \u2013 Ghana, Indien, Uganda och Vietnam \u2013 har mycket olika befolkningsstruktur, men f\u00f6r alla skulle det vara fullt m\u00f6jligt att inf\u00f6ra f\u00f6rm\u00e5nerna \u00f6ver en 20-\u00e5rsperiod.<\/p>\n\n\n\n

Med stegvisa reformer blir kostnaderna hanterbara<\/em><\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Den totala kostnaden f\u00f6r st\u00f6den uppg\u00e5r till mellan 1,2 och 2 procent av BNI. Det kan vara mycket betungande, men \u00e4r en niv\u00e5 som flera l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder \u00f6verstiger redan idag.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00e5rliga kostnads\u00f6kningen uppg\u00e5r endast till mellan 0,12 och 0,18 procent av BNI, vilket med god planering \u00e4r fullt hanterbart \u00e4ven f\u00f6r svaga ekonomier.<\/p>\n\n\n\n

Studien visar ocks\u00e5 att de grundl\u00e4ggande trygghetsst\u00f6den f\u00f6r barn, gamla och personer med funktionshinder skulle minska fattigdomen p\u00e5 ett dramatiskt s\u00e4tt i alla l\u00e4nderna. Andelen m\u00e4nniskor som lever i fattigdom (definierad som mindre \u00e4n 60 procent av mediankonsumtionen i landet) skulle minska med mellan 45 procent (Vietnam) och 70 procent (Indien).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Allm\u00e4nna sociala f\u00f6rm\u00e5ner kan inf\u00f6ras gradvis, genom att \u00e5ldersgr\u00e4nser f\u00f6r pensioner och barnbidrag gradvis utvidgas, s\u00e5 att kostnaderna \u00f6kar gradvis. Bilden visar det reformprogram som ber\u00e4kningarna i rapporten An affordable and feasible pathway to universal security<\/em> utg\u00e5r ifr\u00e5n.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

L\u00e4nder som visar att det \u00e4r m\u00f6jligt<\/em><\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Tesen att det \u00e4r m\u00f6jligt att inf\u00f6ra allm\u00e4nna trygghetssystem bekr\u00e4ftas av verkligheten. I Act Svenska kyrkans nya rapport Taking stock of progress: A compilation of universal or benefit-tested social security programmes in low- and middle-income c<\/a>o<\/a>untries<\/a> visas att 52 l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder runtom i v\u00e4rlden har inf\u00f6rt sammanlagt 89 allm\u00e4nna sociala f\u00f6rm\u00e5ner till \u00e4ldre, barn eller personer med funktionsneds\u00e4ttningar. \u00c5lderspensioner \u00e4r vanligast och utg\u00f6r mer \u00e4n h\u00e4lften, en knapp tredjedel \u00e4r st\u00f6d till personer med funktionshinder, och 14 procent \u00e4r barnbidrag.<\/p>\n\n\n\n

Sammanst\u00e4llningen visar att 40 procent av alla l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder har inf\u00f6rt minst en allm\u00e4n social f\u00f6rm\u00e5n. Det \u00e4r alldeles f\u00f6r lite, men \u00e4nd\u00e5 ett tydligt bevis f\u00f6r att det \u00e4r m\u00f6jligt. S\u00e4rskilt intressant \u00e4r att allm\u00e4nna system finns i l\u00e4nder med mycket olika inkomstniv\u00e5er \u2013 fr\u00e5n \u00f6vre medelinkomstl\u00e4nder som Argentina och Samoa, till l\u00e4gre medelinkomstl\u00e4nder som Mongoliet och Kenya samt l\u00e5ginkomstl\u00e4nder som Nepal och Uganda. De geografiska skillnaderna \u00e4r stora. I Stillahavsomr\u00e5det och Europa har 77 respektive 64 procent av l\u00e4nderna inf\u00f6rt minst en allm\u00e4n f\u00f6rm\u00e5n. I Asien \u00e4r siffra 47 procent, Latinamerika och Karibien 29 procent, medan enbart 20 procent av de afrikanska l\u00e4nderna har inf\u00f6rt n\u00e5gon allm\u00e4n f\u00f6rm\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Inget av dessa system \u00e4r finansierat av internationellt bist\u00e5nd. Det bekr\u00e4ftar tesen att det \u00e4r allm\u00e4nna system som har st\u00f6rst chanser att f\u00e5 brett folkligt st\u00f6d och d\u00e4rmed f\u00f6ruts\u00e4ttningar att finansieras av l\u00e4nderna sj\u00e4lva. Program som riktar sig enbart till de fattigaste prioriteras d\u00e4remot s\u00e4llan av l\u00e4nders egna budgetar, utan forts\u00e4tter att finansieras av internationella bist\u00e5ndsgivare, \u00e5r efter \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Bist\u00e5ndets roll<\/em><\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Vilka slutsatser b\u00f6r bist\u00e5ndsgivare som Sida och V\u00e4rldsbanken dra av rapportens resultat? B\u00f6r bist\u00e5ndet dra sig ur sektorn helt och \u00f6verl\u00e5ta \u00e5t l\u00e4nders regeringar att sj\u00e4lva bygga upp trygghetssystem som \u00e4r bredare och har en mer l\u00e5ngsiktigt s\u00e4ker finansiering?<\/p>\n\n\n\n

Nej, det vore oklokt och hj\u00e4rtl\u00f6st att avbryta dagens bist\u00e5nd till fattigdomsriktade kontantst\u00f6d i l\u00e4nder som Etiopien, Tanzania och Zambia. Kontantst\u00f6den g\u00f6r stor nytta f\u00f6r de barn, kvinnor och m\u00e4n som tar del av dem. D\u00e4remot b\u00f6r bist\u00e5ndet gradvis st\u00e4llas om s\u00e5 att det p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt bidrar till att st\u00f6tta en gradvis uppbyggnad av allm\u00e4nna sociala f\u00f6rm\u00e5ner.<\/p>\n\n\n\n

Vi uppmuntrar d\u00e4rf\u00f6r regeringen och Sida att:<\/h3>\n\n\n\n