{"id":4262,"date":"2025-06-27T12:28:16","date_gmt":"2025-06-27T10:28:16","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/?p=4262"},"modified":"2026-04-22T17:44:30","modified_gmt":"2026-04-22T15:44:30","slug":"fn-konferensen-i-sevilla-missad-mojlighet-eller-litet-steg-pa-vagen-mot-rattvisare-hantering-av-skulder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/opinion\/2025\/06\/27\/fn-konferensen-i-sevilla-missad-mojlighet-eller-litet-steg-pa-vagen-mot-rattvisare-hantering-av-skulder\/","title":{"rendered":"FN-konferensen i Sevilla: missad m\u00f6jlighet eller litet steg p\u00e5 v\u00e4gen mot r\u00e4ttvisare hantering av skulder"},"content":{"rendered":"\n

P\u00e5 m\u00e5ndag inleds FN:s fj\u00e4rde konferens om utvecklingsfinansiering i Spanien. P\u00e5 dagordningen st\u00e5r skulder, bist\u00e5nd, handel och flera andra fr\u00e5gor som \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r kampen mot fattigdom och klimatkrisen. Gunnel Axelsson Nycander kommenterar h\u00e4r det slutdokument som antogs redan f\u00f6r en vecka sedan.<\/p>\n

\"\"<\/figure>\n\n\n

Den n\u00e4rmaste veckan samlas beslutsfattare, organisationer och aktivister i Sevilla i Spanien f\u00f6r den fj\u00e4rde konferensen om utvecklingsfinansiering, Financing for Development 4<\/em>, ofta f\u00f6rkortat till FfD4. Den f\u00f6rra konferensen h\u00f6lls i Addis Abeba f\u00f6r tio \u00e5r sedan och fokuserade p\u00e5 finansieringen av de globala m\u00e5len i Agenda 2030, vilka antogs strax efter\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

\u201dUtvecklingsfinansiering\u201d \u00e4r ett l\u00e5ngt och f\u00e4rgl\u00f6st ord. Men det handlar i grund och botten om m\u00e4nniskor! Det handlar om m\u00f6jligheterna att hantera de allvarliga kriser som m\u00e4nskligheten befinner sig i: klimatn\u00f6dl\u00e4ge, \u00f6kad undern\u00e4ring, accelererande oj\u00e4mlikhet och fattigdom som inte minskar. Det handlar om den skuldkris som drabbar m\u00e5nga l\u00e5g- och medelinkomstl\u00e4nder idag, men som s\u00e4llan uppm\u00e4rksammas i nyheterna. Det handlar om pengar och globala maktrelationer, och framf\u00f6r allt, m\u00f6jligheterna att steg f\u00f6r steg f\u00f6rb\u00e4ttra v\u00e4rlden genom f\u00f6rhandlingar och globala samarbeten.<\/p>\n\n\n\n

FfD-agendan \u00e4r indelad i sju omr\u00e5den: inhemska offentliga resurser (dvs beskattning och nationella utvecklingsbanker), privata investeringar, internationellt bist\u00e5nd, internationell handel, skuldhantering, reformer av det finansiella systemet, samt forskning, teknik och innovationer. Act Svenska kyrkans arbete har fokuserat p\u00e5 skuld och skatt<\/a>, och s\u00e4rskilt hur dessa omr\u00e5den p\u00e5verkar l\u00e4nders m\u00f6jligheter att finansiera klimatarbete och social trygghet.<\/p>\n\n\n\n

Konsensus n\u00e4r USA l\u00e4mnat <\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rhandlingarna inf\u00f6r konferensen har p\u00e5g\u00e5tt hela v\u00e5ren, och de f\u00f6rsta utkasten inneh\u00f6ll en rad f\u00f6rslag som skulle ha gjort stor skillnad<\/a>. Vid tidigare konferenser har f\u00f6rhandlingarna p\u00e5g\u00e5tt in i det sista, och alla l\u00e4nder har st\u00e5tt bakom slutdokumentet. Den h\u00e4r g\u00e5ngen blev det annorlunda. USA l\u00e4mnade processen i f\u00f6rra veckan, och direkt efter\u00e5t antogs slutdokumentet med konsensus. Dokumentet kallas Compromiso de Sevilla<\/a> (det ska \u00f6vers\u00e4ttas till \u00c5tagandet<\/em> fr\u00e5n Sevilla, snarare \u00e4n Kompromissen<\/em> fr\u00e5n Sevilla!).<\/p>\n\n\n\n

Hur \u00e4r d\u00e5 slutdokumentet? En missad m\u00f6jlighet, \u00e4r det korta svaret. Det \u00e4r inte vad civilsamh\u00e4llet hade hoppats p\u00e5 eller vad l\u00e4nderna i syd kr\u00e4vt. Det \u00e4r definitivt inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att v\u00e4nda de negativa trender vi ser idag eller f\u00f6r att g\u00f6ra globala strukturer mer r\u00e4ttvisa. Under v\u00e5ren har vi sett hur inte minst EU har blockerat en rad konkreta f\u00f6rslag, s\u00e4rskilt i skuldkapitlet. Steg f\u00f6r steg har avg\u00f6rande f\u00f6rslag f\u00f6rsvagats och urvattnats. \u201dGlobala Nord blockerade alla f\u00f6rslag som skulle ha flyttat makt eller pengar till globala Syd\u201d skriver MenaFem<\/a> i en kommentar.<\/p>\n\n\n\n

Eurodad<\/a> (d\u00e4r Act Svenska kyrkan \u00e4r medlem) beklagar det svaga resultatet men menar samtidigt att det finns vissa delar att bygga vidare p\u00e5. F\u00f6r s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s. Sevilla \u00e4r inte slutet eller b\u00f6rjan, utan en anhalt p\u00e5 en l\u00e5ng v\u00e4g. N\u00e4r besvikelsen har lagt sig \u00f6ver att viktiga formuleringar vattnades ur i sista stund \u00e4r det dags att kavla upp \u00e4rmarna och jobba vidare utifr\u00e5n det som faktiskt st\u00e5r i slutversionen.<\/p>\n\n\n\n

Global Policy Forum har gjort en koncis sammanfattning av Sevilla Compromiso<\/em> h\u00e4r<\/a>. Nedan f\u00f6ljer en kortfattad analys av dokumentet p\u00e5 de omr\u00e5den som Act Svenska kyrkan f\u00f6ljt. Det finns f\u00f6rst\u00e5s mycket att s\u00e4ga om de andra tematiska omr\u00e5dena. H\u00e4r \u00e4r exempelvis en intressant artikel i Financial Times<\/a> som bland annat lyfter hur orealistiska m\u00e5nga l\u00e4nder i Nord (inklusive Sverige) \u00e4r n\u00e4r de hoppas p\u00e5 att privata investeringar ska kunna finansiera en stor del av de \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga.<\/p>\n\n\n\n

Skuldfr\u00e5gan som EU blockerade <\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rslaget om en skuldhanteringsmekanism inom ramen f\u00f6r FN fanns med i ”nollutkastet”<\/a> (paragraf 50e). Det v\u00e4lkomnades av en rad l\u00e4nder i Syd, och bland andra den afrikanska gruppen f\u00f6respr\u00e5kade starkare skrivningar om en konvention om skuldhantering. Detta var kanske det f\u00f6rslag som allra tydligast handlade om att f\u00f6rflytta makt och skapa en b\u00e4ttre balans mellan kreditorer och l\u00e5ntagarl\u00e4nder, och d\u00e4rmed ocks\u00e5 mest omstritt. EU tillh\u00f6rde de som kraftigast motverkade skrivningen, n\u00e5got som det europeiska civilsamh\u00e4llet kritiserade kraftigt<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Formuleringen urvattnades rej\u00e4lt i slutskedet. Enligt kollegor i civilsamh\u00e4llet som bevakade f\u00f6rhandlingarna p\u00e5 plats i New York pressades l\u00e4nderna i Syd till att acceptera dessa i utbyte mot att en sedan l\u00e4nge v\u00e4l etablerad princip i bland annat FN:s klimatkonvention skulle inkluderas i dokumentet (gemensamt men olika ansvar \u2013 common but differentiated responsibilites, CBDR).<\/p>\n\n\n\n

Formuleringen om skuldhanteringsmekanism \u00e4r borta, och syftet med processen \u00e4r inte s\u00e5 tydlig, men skuldkapitlet inneh\u00e5ller \u00e4nd\u00e5 ett \u00e5tagande om att inleda en \u201dmellanstatlig process i FN\u201d (paragraf 50f). Det finns allts\u00e5 en \u201dtumme\u201d kvar som skulle kunna leda till en bra process i FN-sp\u00e5ret och p\u00e5 sikt ett internationellt regelverk f\u00f6r skuldhantering. Enligt en f\u00f6rhandlare i New York som jag talade med i f\u00f6rra veckan finns det idag en st\u00f6rre \u00f6ppenhet f\u00f6r att hantera skuld och andra ekonomiska fr\u00e5gor i FN \u00e4n det gjorde f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. D\u00e5 h\u00e4nvisades alla s\u00e5dana fr\u00e5gor till \u201dWashington\u201d, dvs V\u00e4rldsbanken och IMF \u2013 d\u00e4r utvecklingsl\u00e4nderna har betydligt mindre inflytande.

Just i skuldfr\u00e5gan har mycket av initiativet de senaste \u00e5ren legat p\u00e5 G20, som ju inte heller \u00e4r ett s\u00e4rskilt demokratiskt forum. I \u00e5r f\u00f6rs\u00f6ker Sydafrika som ordf\u00f6randeland s\u00e4tta skuldfr\u00e5gan i fokus, men det \u00e4r mycket os\u00e4kert om det kommer att ge n\u00e5got konkret resultat. N\u00e4sta \u00e5r \u00e4r USA ordf\u00f6rande, och det inneb\u00e4r sannolikt att G20 inte kommer g\u00f6ra n\u00e5got alls i skuldfr\u00e5gan under 2026.  Det kan \u00f6ka betydelsen av FN som forum f\u00f6r att driva skuldfr\u00e5gan fram\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

Skuldkapitlet inneh\u00e5ller flera andra positiva bitar som g\u00e5r att bygga vidare p\u00e5, \u00e4ven om det i h\u00f6g grad saknas skarpa formuleringar. N\u00e5gra exempel:<\/p>\n\n\n\n