F\u00f6r 6 \u00e5r sedan blev jag uppringd av en mycket k\u00e4nd person. En v\u00e4rldsk\u00e4nd person faktiskt, internationellt verksam, som fr\u00e5gade om jag ville vara med i deras lilla s\u00e4llskap.<\/p>\n
F\u00f6rst blev jag glad, och helt klart litet smickrad.
\nJag fr\u00e5gade artigt vad s\u00e4llskapets medlemmar gjorde p\u00e5 sina samlingar,
\noch d\u00e5 jag fick svaret att de talade om allt p\u00e5 sina m\u00f6ten, allt utom politik och religion, svarade jag artigt nej-tack.<\/p>\n
Bara n\u00e5got \u00e5r senare, i december 2010 fick jag ett helt annat telefonsamtal.
\nJag blev inbjuden att vara med om att starta en ideell f\u00f6rening som bara sysslar med stora fr\u00e5gor. Fr\u00e5gorna om liv, d\u00f6d, samh\u00e4lle, ekonomi, politik och m\u00e4nniskov\u00e4rde.<\/p>\n
Det som s\u00e4kert utgjorde bakgrunden till f\u00f6rfr\u00e5gan var att jag tillsammans med diakonerna i Torna kontrakt (som kontraktsprost i Lunds kommun) hade initierat viktiga samtal och m\u00f6ten med v\u00e5rdpersonal i Lund. En fantastisk tid!<\/p>\n
I januari 2011 \u00e4gde v\u00e5rt konstituerande m\u00f6te rum, i en l\u00e4genhet i Malm\u00f6. Hospicefonden i sydv\u00e4stra och mellersta Sk\u00e5ne hade blivit f\u00f6dd!<\/p>\n
Fonden arbetar med det som \u00e4r v\u00e4sentligt, och d\u00e4rf\u00f6r talar vi om det v\u00e4sentliga. Inf\u00f6r The World Hospice and Palliative Care Day (11 oktober 2014), vill jag reflektera \u00f6ver hur jag sj\u00e4lv st\u00e4llde mig till de tv\u00e5 inbjudningar jag fick f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Jag tror n\u00e4mligen att det handlar om v\u00e4stv\u00e4rldens tabun. Dessutom, tabuieringar leder ofta till att vi med tekniska l\u00f6sningar f\u00f6rs\u00f6ker ”hantera” oss ur dem.<\/p>\n
Ja, vi \u00e4r sedan l\u00e4nge vana vid att identifiera n\u00e5gra specifika tabun i v\u00e4stv\u00e4rlden. Tabun som religion, politik, sex, pengar, och d\u00f6den.<\/p>\n
Lika vana \u00e4r vi kanske inte att fr\u00e5ga oss varf\u00f6r dessa saker \u00e4r tabun.<\/p>\n
N\u00e5gra tankeg\u00e5ngar runt tabut d\u00f6den:<\/p>\n
1. D\u00f6den avsl\u00f6jar graden och r\u00e4ckvidden i v\u00e5rt engagemang f\u00f6r varandra.<\/p>\n
2. D\u00f6den kr\u00e4ver att vi kommer ur v\u00e5r sj\u00e4lsfattighet och kommunicerar och \u00e4r n\u00e4rvarande, ist\u00e4llet f\u00f6r att alltf\u00f6r mycket h\u00e4nge oss \u00e5t underh\u00e5llning och privata resor bort.<\/p>\n
3. D\u00f6den kr\u00e4ver tv\u00e5 saker av oss: Tid och samtal.
\n– Eller f\u00f6r att anv\u00e4nda ett begrepp fr\u00e5n existential filosofin, ut ur ”Das Gerede”, ut ur det icke f\u00f6rpliktigande tidssl\u00f6sande pratet, till samtal som \u00e4r sanna och f\u00f6rpliktigande.<\/p>\n
F\u00f6r m\u00e5nga av oss har m\u00f6tet med v\u00e5rden inneburit den allra st\u00f6rsta lyckan.
\nOperationer, behandlingar, r\u00e5d och omsorg, och medicineringar som gett oss livet tillbaka, f\u00f6r oss eller v\u00e5ra anh\u00f6riga. Ja, de stora sjukhusen i Europa tog i kunskaps- och v\u00e4lf\u00e4rdsbyggandet den plats som katedralerna haft sedan medeltiden.
\nStora, h\u00f6ga, alltid upplysta och med l\u00e4kedom f\u00f6r kropp och sj\u00e4l. B\u00e5da samlade till sig kompetenta och engagerade m\u00e4nniskor, som ger allt i omv\u00e5rdnad och n\u00e4rhet.
\nDen vita pr\u00e4stkl\u00e4dnaden fick sin forts\u00e4ttning i de vita rockarna.
\nKrucifixet ersattes av stetoskopet.<\/p>\n
Med storheten kommer ocks\u00e5 alltid motbilderna, och projektionerna som vi m\u00e5ste granska b\u00e5de kritiskt och sj\u00e4lvkritiskt. En av projektionerna \u00e4r den nihilistiska meningsl\u00f6sheten. Denna projiceras hela tiden p\u00e5 v\u00e5rden och sjukhusen.<\/p>\n
Jag k\u00e4nner d\u00e4rf\u00f6r att fr\u00e5gan om livets mening, som sedan 1900-talet \u00e4r v\u00e4stv\u00e4rldens fr\u00e5ga i konst, film, litteratur, politisk analys, sociologi och teologi, vardagslunk och kultur, blir den fr\u00e5ga som sjukv\u00e5rden m\u00e5ste besvara eller l\u00e4mna sitt bidrag till. Det m\u00e5ste v\u00e5rden \u00e4ven om den inte vill det, eller har f\u00e5tt politiska mandat att g\u00f6ra det. V\u00e5rden kan inte undvika eller ducka f\u00f6r meningsfr\u00e5gan. Men sv\u00e5rt \u00e4r det.<\/p>\n
F\u00f6r fr\u00e5gan \u00e4r ju om det finns plats inom v\u00e5rden att hantera meningsfr\u00e5gan. Kan v\u00e5rden bidra till att livet upplevs som meningsfullt, eller \u00e4r v\u00e5rden f\u00f6r omfattande och komplex? F\u00f6r den inrymmer ju allt ifr\u00e5n att med hj\u00e4lp av genialitet och passion kunna bota, lindra och tr\u00f6sta i de sv\u00e5raste sjukdomarna, till \u00f6desdigra konsekvenser av att n\u00e5gra m\u00e4nniskor har f\u00e5tt fel information eller n\u00e5gon d\u00f6tt ensam i en sjukhuskorridor.<\/p>\n
Finns det plats inom v\u00e5rden att h\u00e4rb\u00e4rgera meningsfr\u00e5gan, d\u00e5 v\u00e5rden \u00e4r s\u00e5 oerh\u00f6rt bred och d\u00e4rf\u00f6r med n\u00f6dv\u00e4ndighet mots\u00e4gelsefull? V\u00e5rdk\u00f6er och kr\u00e5nglet samtidigt som alla vet att v\u00e5rden \u00e4r kostsam g\u00f6r att m\u00e4nniskor upplever verkligheten i sig som of\u00f6rst\u00e5elig och meningsl\u00f6s. V\u00e5rden blir projektionssk\u00e4rmen f\u00f6r meningsl\u00f6sheten p\u00e5 samma g\u00e5ng som den ger n\u00e4ring \u00e5t aningen och k\u00e4nslan att ”det inte finns n\u00e5gon djupare mening med tillvaron”.<\/p>\n
Och f\u00f6r oss som \u00e4r engagerade i Hospicer\u00f6relsen blir d\u00e4rf\u00f6r en fr\u00e5gest\u00e4llning hur detta p\u00e5verkar palliativ v\u00e5rd, och etiken kring denna. Och dessutom:<\/p>\n
Kan den palliativa v\u00e5rden bli r\u00e4ddningsplankan f\u00f6r meningsfr\u00e5gan i v\u00e4stv\u00e4rlden?<\/p>\n
F\u00f6r visst kan vi hj\u00e4lpas \u00e5t att g\u00f6ra kunskapen om den palliativa omsorgen lika allm\u00e4nt k\u00e4nd som kunskapen om preventivmedel och eutanasi. Och hur skulle det p\u00e5verka samh\u00e4llet och relationer mellan m\u00e4nniskor, och v\u00e5r sj\u00e4lvbild?<\/p>\n
Hur kan eutanasidebatterna som just nu \u00f6kar i Europa, bidra till ett palliativt samh\u00e4lle? H\u00e4r f\u00e5r vi anstr\u00e4nga oss i Sverige, och forts\u00e4tta vara p\u00e5 framkanten. Resurserna finns, nu sedan ett tag ocks\u00e5 i Lund, som bygger upp ett nytt forskningscentrum n\u00e4ra den kliniska verksamheten, med bl a tv\u00e5 professurer. Och det \u00e4r s\u00e5 fantastiskt!<\/p>\n
Hur vill vi som kommit samman h\u00e4r i eftermiddag bidra till ett palliativt samh\u00e4lle?<\/p>\n
S\u00e5 enkelt: Ett palliativt samh\u00e4lle.
\nPalliativ v\u00e5rd kan bli r\u00e4ddningsplankan f\u00f6r meningsfr\u00e5gan i v\u00e4stv\u00e4rlden.<\/p>\n
– Efter denna korta introduktion g\u00e5r vi nu direkt \u00f6ver till eftermiddagens program h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r temadag den 4 oktober 2014, p\u00e5 Locus Medicus Lundensis, Crafoords villa p\u00e5 Tunav\u00e4gen 5, vid kanten av Botaniska tr\u00e4dg\u00e5rden.<\/p>\n
V\u00e4lkomna Carl Johan och Axel!<\/p>\n
Professor i Palliativ Medicin Carl Johan Furst talar om ”Etiska fr\u00e5gest\u00e4llningar i v\u00e5rden vid livets slut”<\/p>\n
Teologie doktor i etik Axel Carlberg talar om ”M\u00e4nniskans v\u00e4rdighet och eutanasifr\u00e5gan”<\/p>\n
Tillf\u00e4lle till fr\u00e5gor och dialog.
\nModerator Kristian Lill\u00f6.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6r 6 \u00e5r sedan blev jag uppringd av en mycket k\u00e4nd person. En v\u00e4rldsk\u00e4nd person faktiskt, internationellt verksam, som fr\u00e5gade om jag ville vara med i deras lilla s\u00e4llskap. F\u00f6rst blev jag glad, och helt klart litet smickrad. Jag fr\u00e5gade artigt vad s\u00e4llskapets medlemmar gjorde p\u00e5 sina samlingar, och d\u00e5 jag fick svaret att de […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-125","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n