S\u00f6ndagen den 23 januari anv\u00e4nds tre bibeltexter i gudstj\u00e4nsterna i hela Svenska kyrkan. H\u00e4r n\u00e5gra tankar om Gudsfr\u00e5gan med hj\u00e4lp av dessa tre texter:<\/p>\n\n\n\n
Den f\u00f6rsta texten \u00e4r fr\u00e5n 750-talet f\u00f6re Jesu f\u00f6delse. Det judiska folket har deporterats och \u00e4r i f\u00e5ngenskap i Babylonien – och profeten Jesaja tr\u00f6star sitt folk med orden att Gud s\u00e4ger sig vara alla m\u00e4nniskors Gud. Och att denna, alla folks Gud, vill och kan hj\u00e4lpa alla m\u00e4nniskor. I f\u00e5ngenskapens m\u00f6rker tar det judiska folket emot denna tr\u00f6st av en Gud som nu m\u00f6ter var och en utan minsta tecken p\u00e5 f\u00f6rebr\u00e5else eller anklagelser (vilket skedde inf\u00f6r och i samband med deportationen) utan bara med tr\u00f6stande ord. <\/p>\n\n\n\n
S\u00e4nda av Alla Folks Gud \u00e4r alla m\u00e4nniskor till f\u00f6r alla m\u00e4nniskor, hela jorden, hela tiden, i alla rum. Fredens folk p\u00e5 jorden \u00e4r pendangen till Guds \u00e4ra i himlen (f\u00f6r att alludera till avslutningen av julevangeliet hos evangelisten Lukas).<\/p>\n\n\n\n
(Jesaja 45:22-24)<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Den andra texten \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n ett brev, ett brev som aposteln Paulus skrev till m\u00e4nniskor som k\u00e4mpade med fr\u00e5gan om livets mening, beskriven som fr\u00e5gan vad Gud l\u00e4gger vikt vid hos m\u00e4nniskan. \u00c4r det v\u00e5ra prestationer och v\u00e5r h\u00f6ga moral, eller \u00e4r det v\u00e5r tillit och v\u00e5r tro som r\u00e4knas? Hur kan vi veta att vi \u00e4r \u00e4lskade?<\/p>\n\n\n\n
Paulus \u00e4r tydlig i sitt brev, n\u00e4r han s\u00e4ger att Jesus Kristus \u00e4r centrum, b\u00e5de a) i allt som beh\u00f6ver g\u00f6ras och b) i v\u00e5rt inre.
a) Prestationskravet har Jesus Kristus l\u00f6st.
b) Och i v\u00e5rt inre lever Jesus nu, och som Paulus formulerar det: Jag lever, fast inte l\u00e4ngre jag sj\u00e4lv, det \u00e4r Kristus som lever i mig. Allts\u00e5: Aldrig mer ensam, alltid med ljuset inom dig.<\/p>\n\n\n\n
(Galaterbrevet 2:16-21)<\/p>\n\n\n\n
Den tredje texten handlar om n\u00e4r en kvinna och Jesus m\u00f6ts vid en brunn och f\u00f6r ett djupt samtal med varandra om identitet och hemvist i sin tradition, och om att hitta meningskraften att st\u00e5 emot m\u00f6rker och ensamhet. <\/p>\n\n\n\n
Ber\u00e4ttelsen b\u00f6rjar med evangelistens konstaterande att Jesus mer eller mindre ofrivilligt \u00e4r i fr\u00e4mmande land, och att han \u00e4r tr\u00f6tt efter vandringen – men jag tror inte det bara \u00e4r efter vandringen utan ocks\u00e5 av alla de mots\u00e4gelser och konflikter som han m\u00f6tt, dragits in i, och f\u00f6rs\u00f6kt hantera, i respekt f\u00f6r den andre, och att allt detta nu t\u00e4r p\u00e5 honom, som solen.<\/p>\n\n\n\n
Tr\u00f6tt sl\u00e5r han sig ned vid en brunn, mitt i dagens hetaste timma, och ber om vatten och s\u00e5 b\u00f6rjar det timsl\u00e5nga samtalet med den samariska kvinnan. B\u00e5da s\u00e4tter ord p\u00e5 vad som h\u00e4nder n\u00e4r traditioner begr\u00e4nsar oss, och n\u00e4r v\u00e5r t\u00f6rst inte stillas – och m\u00f6tet f\u00e5r Jesus att s\u00e4ga att Gud tillber vi en dag \u00f6verallt, i sanning och Ande. (Detta \u00e4r ett oerh\u00f6rt radikalt uttalande eftersom det inneb\u00e4r en positionsf\u00f6rflyttning fr\u00e5n alla religi\u00f6sa traditioners fixerade helgedomscentra till det \u00f6ppna, samtidigt som det s\u00e4gs p\u00e5 fr\u00e4mmande mark – Samarien- i samtal med en representant f\u00f6r de andra, en kvinna!)<\/p>\n\n\n\n
Som ett tecken p\u00e5 att den samariska kvinnan har f\u00e5tt kraft att st\u00e5 emot bilden av sig sj\u00e4lv, och f\u00e5tt sin inre r\u00f6st stillad och perspektiv p\u00e5 traditioner som stigmatiserar, l\u00e5ter hon vattenkrukan st\u00e5 kvar n\u00e4r hon frimodigt, engagerat g\u00e5r hem till sin by, st\u00e4rkt, sj\u00e4lv fylld av mening, lycklig och med ord om mening och befrielse. <\/p>\n\n\n\n
Hon \u00e4r en f\u00f6rebild, hon har funnit motkraften som bor i den skarpa dialogen om det v\u00e4sentliga och i att bejaka det fria, Ande och Sanning. Hon \u00e4r i ett schalom-sammanhang utan gr\u00e4ns, och precis som vi alla kan bli, skapad skapare, f\u00f6r att l\u00e5na ett uttryck fr\u00e5n Patrik Hagmans nya bok.<\/p>\n\n\n\n
(Johannes 4:27-42)<\/p>\n\n\n\n
Psalm 217 breddar fr\u00e5gan om Gud och \u00f6ppnar f\u00f6r den mening vi har och vill beh\u00e5lla, v\u00e4xa i, och dela med oss av.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
S\u00f6ndagen den 23 januari anv\u00e4nds tre bibeltexter i gudstj\u00e4nsterna i hela Svenska kyrkan. H\u00e4r n\u00e5gra tankar om Gudsfr\u00e5gan med hj\u00e4lp av dessa tre texter: Den f\u00f6rsta texten \u00e4r fr\u00e5n 750-talet f\u00f6re Jesu f\u00f6delse. Det judiska folket har deporterats och \u00e4r i f\u00e5ngenskap i Babylonien – och profeten Jesaja tr\u00f6star sitt folk med orden att Gud […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-2437","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n