Den f\u00f6rsta fr\u00e5gan st\u00e4lls precis som den andra av Jesus. Han st\u00e4ller den till den grupp m\u00e4nniskor som f\u00f6ljt honom i tre \u00e5rs tid. Den grupp m\u00e4nniskor som mer eller mindre har gett upp sina vanliga liv, familjeliv och yrkesliv, f\u00f6r att vara med Jesus. Under tre har de nu sett sjuka m\u00e4nniskor f\u00e5 sin syn tillbaka, hur f\u00f6rlamade kunnat g\u00e5, och spet\u00e4lska blivit rena. Hur vilsna f\u00e5tt en riktning och ett m\u00e5l. Ensamma en gemenskap och ett v\u00e4rde. Traditionsmedvetna svar.
<\/p>\n\n\n\n
Men inte nog med det, f\u00f6r n\u00e4stan varje l\u00e4kande hade en pendang i en liknelse eller en story. D\u00e4r Gud sj\u00e4lv alltid var det tydliga eller antydda subjektet. Liknelserna f\u00f6rklarades av Jesus f\u00f6r denna lilla grupp – de andra fick n\u00f6ja sig med liknelserna of\u00f6rklarade. Var det dessa f\u00f6rklaringar som gjorde att de svarade annorlunda \u00e4n de andra just p\u00e5 identitetsfr\u00e5gan. P\u00e5 sin fr\u00e5ga, till den lilla n\u00e4ra gruppen, vem de andra s\u00e4ger att Jesus \u00e4r, f\u00e5r han svaret (profeten) Jeremia, Elia, n\u00e5gon annan eller Johannes D\u00f6paren. Kort sagt, n\u00e5gon av k\u00e4nda avlidna som uppst\u00e5ndna (levandegjorda) i Jesus, d\u00f6da men nu levande. Och inte vilka profeter som helst!<\/p>\n\n\n\n
Den andra fr\u00e5gan kan tolkas som att Jesus inte \u00e4r n\u00f6jd med svaret p\u00e5 den f\u00f6rsta – men en s\u00e5dan tolkning \u00e4r egentligen inte textm\u00e4ssigt f\u00f6rankrad utan snarare formad av hierarkiska, sociala normer. Den andra fr\u00e5gan \u00e4r: Vem s\u00e4ger ni att jag \u00e4r? (Allts\u00e5 ni som \u00e4r mig n\u00e4ra, som alltid har varit med mig, och b\u00e5de sett och h\u00f6rt allt). En av dem svarar: Du \u00e4r Messias, den levande Gudens son. Detta svar \u00e4r verkligen n\u00e5got: Det judiska folkets l\u00e4ngtan efter Messias, h\u00e4r i Jesus \u00e4r realiserat, och att den \u00f6vriga v\u00e4rldens l\u00e4ngtan efter en Guds son p\u00e5 jorden, h\u00e4r i Jesus \u00e4r realiserat! B\u00e5da de d\u00e5 existerande v\u00e4rldarna, Jerusalem och Rom, innefattades i detta svar. Kanske var platsen vald utifr\u00e5n detta – en judisk stad med ett romerskt namn.<\/p>\n\n\n\n
Den tredje fr\u00e5gan st\u00e4lls aldrig, men jag st\u00e4ller den, f\u00f6r den finns med i texten \u00e4ven om den inte uts\u00e4gs, och egentligen inte som en fr\u00e5ga utan som ett sakf\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 som nu. Jag t\u00e4nker p\u00e5 skulden, skulderna, synderna, och allt det d\u00e4r som vi k\u00e4nner igen fr\u00e5n v\u00e5ra egna liv och religionernas dom\u00e4ner. Jag t\u00e4nker inte p\u00e5 den enkla triviala skulden, som egentligen kan \u00f6verst\u00f6kas med ett spontant Urs\u00e4kta. Jag t\u00e4nker p\u00e5 den d\u00e4r skulden som h\u00f6r ihop med vad vi g\u00f6r och underl\u00e5ter att g\u00f6ra, hur vi g\u00f6r det, att vi g\u00f6r det, och forts\u00e4tter att g\u00f6ra det trots att andra blir bedr\u00f6vade och utnyttjade, f\u00f6rminskade och hotade till livet, och omkullkastade. Den skulden, allts\u00e5 inte den sm\u00e5vardagliga sociala klumpigheten eller de slarviga formuleringarnas fad\u00e4ser. Den stora skulden – som vi egentligen endast k\u00e4nner av n\u00e4r vi \u00e4r offer eller \u00e4r r\u00e4dda att f\u00f6rlora p\u00e5 det, f\u00f6r att vara krass. Trots att den tynger oss, krossar oss. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r Simon vittnar om sin tro. Att d\u00e5 han \u00e4ger en tro som samtidigt k\u00e4mpar, f\u00f6r att anknyta till Gustaf Aul\u00e9ns Trosl\u00e4ra, s\u00e5 f\u00e5r han uppdraget att ge f\u00f6rl\u00e5telse f\u00f6r s\u00e5dan skuld som uppkommer p\u00e5 jorden. Hur kan det vara m\u00f6jligt att det mest sv\u00e5rbegripliga och invecklade som finns, skulden, skulle kunna l\u00f6sas s\u00e5 att den ur ett himmelskt perspektiv, d v s i himmelen, inte finns. Hur kan skuld l\u00f6sas? Kampen och b\u00f6nen?<\/p>\n\n\n\n
\u00c4r det det kristen tro handlar om? Att skulden kan l\u00f6sas, allts\u00e5 inte skuldk\u00e4nslan utan skulden i sig. Ist\u00e4llet f\u00f6r att moralpredika, komma med tips f\u00f6r livet, regler f\u00f6r samvaron, ordningsregler f\u00f6r det gemensamma, s\u00e5 handlar kanske kristen tro om detta enda: Att skulden blir l\u00f6st. Allts\u00e5 inte ett ord om vad vi ska k\u00e4nna, t\u00e4nka eller g\u00f6ra. Bara detta enda: Skulden blir l\u00f6st! F\u00f6rtr\u00e4ffligheten kommer p\u00e5 skam, liksom s\u00e5 mycket utanp\u00e5 den.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den f\u00f6rsta fr\u00e5gan st\u00e4lls precis som den andra av Jesus. Han st\u00e4ller den till den grupp m\u00e4nniskor som f\u00f6ljt honom i tre \u00e5rs tid. Den grupp m\u00e4nniskor som mer eller mindre har gett upp sina vanliga liv, familjeliv och yrkesliv, f\u00f6r att vara med Jesus. Under tre har de nu sett sjuka m\u00e4nniskor f\u00e5 sin […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-2537","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n