Det finns en helg varje \u00e5r som \u00e4r alldeles speciell och det \u00e4r allhelgonahelgen.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r den helgen p\u00e5 h\u00f6sten d\u00e5 vi minns dem som vi har f\u00f6rlorat. Ibland \u00e4r det i n\u00e4rtid – ibland flera \u00e5rtionden sedan, och det \u00e4r samma sorg, men olika djupt huggen i v\u00e5r livsnerv.<\/p>\n\n\n\n
M\u00e4nniskor som st\u00e5tt oss n\u00e4ra i livet. M\u00e4nniskor som har gjort oss till de vi \u00e4r idag. S\u00e5 \u00e4r det: utan dom inte vi.<\/p>\n\n\n\n
Och den h\u00e4r helgen, allhelgonahelgen, \u00e4gnar vi ju s\u00e4rskilt \u00e5t att minnas dem, att t\u00e4nka p\u00e5 alla fina, goda vardagsh\u00e4ndelser vi varit med om tillsammans, det som har skapat v\u00e5rt gemensamma liv.<\/p>\n\n\n\n
Allhelgonahelgen \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en helg n\u00e4r vi t\u00e4nder ljus.
Vi t\u00e4nder ljus i kapell och i kyrkor, vi har minnesgudstj\u00e4nster och meditativa stunder i kyrkor och kapell i hela Helsingborg.<\/p>\n\n\n\n
Och vi har mycket musik, f\u00f6r musik stillar oss och f\u00e5r oss att h\u00e4mta kraft ifr\u00e5n de inre k\u00e4llorna, och att g\u00e5 vidare med framtidshopp.<\/p>\n\n\n\n
Vi t\u00e4nder ljus.<\/p>\n\n\n\n
Ljus som ska sprida v\u00e4rme och skingra m\u00f6rkret. <\/p>\n\n\n\n
Ljus som g\u00f6r tankarna ljusa n\u00e4r vi t\u00e4nker p\u00e5 dem som vi saknar, dem som \u00e4r en del av oss sj\u00e4lva.<\/p>\n\n\n\n
Ljus som tecken p\u00e5 livets, och m\u00e4nniskors, och Guds omsorg om var och en av oss, och hela skapelsen, och milj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n
Ljus som ska ge oss livsmod, st\u00e4rka v\u00e5r identitet, hj\u00e4lpa oss att vara sanna m\u00e4nniskor och ge oss en vilja till det goda, fred, r\u00e4ttvisa, k\u00e4rlek, gl\u00e4dje och skratt, allvar och gemenskap bortom ytan.<\/p>\n\n\n\n
Ljus som lyser v\u00e5r v\u00e4g fram\u00e5t, s\u00e5 att vi kan forts\u00e4tta g\u00e5 den, trots att vi f\u00f6rlorat s\u00e5 mycket p\u00e5 resan. F\u00f6rlorat dem vi trodde alltid skulle g\u00e5 med oss – fast\u00e4n vi ju visste.<\/p>\n\n\n\n
Med blicken h\u00f6jd, i allhelgonatid, tr\u00f6stens tid, v\u00e4lkommen till kyrkor och kapell, att t\u00e4nda ljus, att lyssna till musik, eller bara sitta stilla.<\/p>\n\n\n\n
Eller ta en promenad, en vandring p\u00e5 n\u00e5gon av alla v\u00e5ra begravningsplatser. H\u00e4r finns en b\u00e4nk ocks\u00e5 f\u00f6r dig, och ett str\u00e5k av tr\u00f6st, en glimma av hopp, en smak av ljus. Varje l\u00f6v.<\/p>\n\n\n\n
\u2022 \u2022 \u2022<\/p>\n\n\n\n
Annie Ernaux skriver vackert och definitivt om saknadens insikt i slutet av sin bok om sin mor, en bok som hon ger namnet Kvinnan, s\u00e4kert f\u00f6r att \u00e5terspegla den n\u00e4rmast fysiska identiteten med sig sj\u00e4lv. Med n\u00e5gra korta vardagliga ting beskriver Annie utifr\u00e5n sin egen insikt hur andras k\u00e4rlek och omsorg, kroppslighet, n\u00e4rvaro och engagemang ger oss m\u00e4nniskor den kontinuitet i v\u00e5rt eget liv som g\u00f6r att vi \u00f6ver tid och i \u00e5terblickandet upplever oss som ett sammanh\u00e5llet jag, en personlighet, m\u00e4nniska.<\/p>\n\n\n\n
\u201dJag kommer inte l\u00e4ngre h\u00f6ra hennes r\u00f6st. Det var hon, och hennes ord, hennes h\u00e4nder, hennes r\u00f6relser, hennes s\u00e4tt att skratta och g\u00e5, som f\u00f6renade den kvinna som \u00e4r jag med det barn jag en g\u00e5ng var. jag har f\u00f6rlorat det sista bandet med den v\u00e4rld jag kom fr\u00e5n.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Ett n\u00e5got annat s\u00e4tt att beskriva detsamma m\u00f6ter i Torbj\u00f6rn Flygts senaste bok Slugger d\u00e4r huvudpersonen hela sitt liv ser sig som en del av sin ena f\u00f6r\u00e4lder, i o\u00e4ndlig men bristf\u00e4llig k\u00e4rlek till den st\u00e4ndigt givande och k\u00e4mpande, och svikna men \u00e4nd\u00e5 uppr\u00e4tt g\u00e5ende, som ger kraft. Ocks\u00e5 en Kristusbild.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det finns en helg varje \u00e5r som \u00e4r alldeles speciell och det \u00e4r allhelgonahelgen. Det \u00e4r den helgen p\u00e5 h\u00f6sten d\u00e5 vi minns dem som vi har f\u00f6rlorat. Ibland \u00e4r det i n\u00e4rtid – ibland flera \u00e5rtionden sedan, och det \u00e4r samma sorg, men olika djupt huggen i v\u00e5r livsnerv. M\u00e4nniskor som st\u00e5tt oss n\u00e4ra […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-2667","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n