Lukas 16:1-13<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 s\u00f6ndag, den nionde s\u00f6ndagen efter Trefaldighet, s\u00e5 l\u00e4ses en av de m\u00e4rkligaste ber\u00e4ttelserna ur Nya testamentet. Det \u00e4r Jesu liknelse om den ohederlige f\u00f6rvaltaren. Liknelsen \u00e4r mots\u00e4gelsefull och st\u00e4ller inte bara fram den ohederlige f\u00f6rvaltaren som ett f\u00f6red\u00f6me utan \u00e4ven f\u00f6rvaltarens \u00f6verordnade (Herre) som ett f\u00f6red\u00f6me, trots att det \u00e4r just p g a sin uppt\u00e4ckta ohederlighet som f\u00f6rvaltaren avskedas.<\/p>\n\n\n\n
Ja, som ni h\u00f6r – det g\u00e5r inte ihop.<\/p>\n\n\n\n
Men, det g\u00e5r ihop om po\u00e4ngen inte alls \u00e4r att ge en bild av yrkesetik och arbetsr\u00e4tt utan om livets existentiella krav p\u00e5 m\u00e4nniskan, p\u00e5 var och en av oss, hela tiden. Och genom de oerh\u00f6rda \u00f6verdrifterna av m\u00e4ngderna, avdragen liksom vilka varor som anges blir det tydligt att det handlar om ett allvar med eskatologiska f\u00f6rtecken och pulsslag.<\/p>\n\n\n\n
Vi \u00e4r var och en f\u00f6rvaltare av det liv som vi har f\u00e5tt som g\u00e5va – f\u00f6r livet sj\u00e4lv har ju l\u00e4ngtat fram oss, som toner l\u00e4ngtas fram och blir ett musikstycke, en komposition.<\/p>\n\n\n\n
Som f\u00f6rvaltare har vi uppdraget att ta livet p\u00e5 allvar och agera p\u00e5 det som h\u00e4nder runtomkring oss – s\u00e5 gjorde f\u00f6rvaltaren n\u00e4r hans position var ifr\u00e5gasatt och hans livssituation drastiskt skulle f\u00f6r\u00e4ndras. F\u00f6rvaltaren prisas och lovordas f\u00f6r att han tar till sig orden som n\u00e5r honom. Situationens allvar f\u00e5r som reaktion kreativitet och handlingsf\u00e4rdighet – och troligtvis skrev han inte ned skuldebreven p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n att han tog bort sin provision p\u00e5 oljan och vetet. (Och \u00f6verdriften av hur stor den \u00e4r bidrar till den eskatologiska \u00f6ppningen, f\u00f6rv\u00e5ningen, h\u00e4pnandet).<\/p>\n\n\n\n
Kanske \u00e4r det detta som \u00e4r livets konst, att ta allt p\u00e5 allvar utan att bli tr\u00e5kig.<\/p>\n\n\n\n
Och det \u00e4r ingen l\u00e4tt konst – kanske som att l\u00e4ra sig spela ett nytt instrument.<\/p>\n\n\n\n
Och om det \u00e4r n\u00e5got man f\u00e5r lust till en vecka som denna \u00e4r att bara ta emot att du \u00e4r en framl\u00e4ngtad ton som hela tiden har en uppgift i det stora musikstycket: Guds f\u00f6rsoningssymfoni!<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Nu utkastet:<\/strong><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Den som vill veta n\u00e5got om hur Jesu vardag s\u00e5g ut, allts\u00e5 i vilka sammanhang han r\u00f6rde sig, vilka m\u00e4nniskor han m\u00f6tte, vilka situationer och samtals\u00e4mnen som var aktuella ska l\u00e4sa de liknelser som Jesus skapade och ber\u00e4ttade och som vi nu har i evangelierna i Nya testamentet.<\/p>\n\n\n\n Alla hade v\u00e4l h\u00f6rt om den d\u00e4r familjen d\u00e4r den ene sonen kr\u00e4vde ut sitt arv i f\u00f6rv\u00e4g och sedan hade gett sig i v\u00e4g och inte kommit tillbaka igen. Och av det g\u00f6r Jesus en liknelse d\u00e4r sonen kommer tillbaka, och blir mottagen av fadern, och kl\u00e4dd i h\u00f6gtidsdr\u00e4kt och f\u00e5r en v\u00e4lkomstring. Jesus anv\u00e4nde allts\u00e5 de nyheter och de ber\u00e4ttelser som florerade i byn f\u00f6r att s\u00e4ga n\u00e5got om livet sj\u00e4lvt, om Gud, som tar emot alla som \u00e5terv\u00e4nder och gl\u00e4djer sig n\u00e4r n\u00e5gon \u00e5ngrar sig och s\u00f6ker n\u00e5d. Gud \u00e4r barmh\u00e4rtighet och n\u00e5d.<\/p>\n\n\n\n Alla hade v\u00e4l ocks\u00e5 h\u00f6rt om f\u00e5raherden som alltid f\u00f6rlorade ett f\u00e5r eller kvinnan som tappat ett mynt och \u00e4gnat dagar \u00e5t att leta efter det \u2013 men kanske \u00e4nnu inte funnit det.<\/p>\n\n\n\n Ja, det var nog s\u00e5 att konkreta h\u00e4ndelser utgjorde grunden f\u00f6r m\u00e5nga av Jesu liknelser. Men det \u00e4r med all s\u00e4kerhet s\u00e5 att Jesus dessutom med sina liknelser s\u00e4tter fingret exakt p\u00e5 det som utspelar sig mellan m\u00e4nniskor och i v\u00e5rt inre, och att hans po\u00e4ng, eller som det oftast \u00e4r, hela liknelsens dynamik, \u00f6ppnar upp helt nya perspektiv, b\u00e5de h\u00e4r i tiden och i himmelriket. Liknelserna \u00e4r kort sagt b\u00e5de existentiella speglar som hj\u00e4lper oss att se oss sj\u00e4lva och uppenbarelseteologiska d\u00f6rrar som st\u00e5r p\u00e5 gl\u00e4nt till Gudsrikets hemligheter och underbara rum, tr\u00e4dg\u00e5rdar, m\u00e5ltider och f\u00f6rnimmelser.<\/p>\n\n\n\n I dagens liknelse, fr\u00e5n Lukas 16.e kapitel v\u00e4vs minst tre olika ber\u00e4ttelser samman och det blir d\u00e4rf\u00f6r en sv\u00e5r text att ta till sig. Men den del av texten som handlar om liknelsen om den ohederlige f\u00f6rvaltaren \u00e4r det viktigaste. Alla som h\u00f6rde liknelsen d\u00e5 funderade nog kring om Jesus menade n\u00e5gon specifik f\u00f6rvaltare, och visst hade alla h\u00f6rt om f\u00f6rskringrande f\u00f6rvaltare. Och alla var \u00f6verens om att den som f\u00e5tt f\u00f6rtroendet att handha andras egendom och f\u00f6rm\u00f6genhet ska straffas om f\u00f6rtroendet sviks. Vem tycker inte s\u00e5 \u2013 \u00e4ven i v\u00e5r tid. Men \u2013 Jesus verkar tycka det \u00e4r okej, och n\u00e4r f\u00f6rvaltaren till sitt svek kommer p\u00e5 att om han skriver ned skulderna som n\u00e5gra har till hans \u00f6verordnade s\u00e5 kommer de sedan att behandla honom v\u00e4l, s\u00e5 reagerar de flesta d\u00e5 som nu \u00e4nnu starkare. Har han d\u00e5 ingen skam i kroppen, riktigt h\u00f6r man folk viska n\u00e4r Jesus ber\u00e4ttar sin liknelse. Och n\u00e4r Jesus sedan l\u00e5ter f\u00f6rvaltarens \u00f6verordnade prisa och lova detta handlande, jag d\u00e5 g\u00e5r skam p\u00e5 torra land.<\/p>\n\n\n\n Just dessa helt naturliga reaktioner g\u00f6r att Jesus f\u00e5r fram sitt budskap med sk\u00e4rpa. Och budskapet \u00e4r att n\u00e5d g\u00e5r f\u00f6re r\u00e4tt, Gud \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n allt som f\u00f6rminskar Gud och bilderna av Gud, Gud \u00e4r gud, inte en f\u00f6rstoring av v\u00e5r moral. Gud \u00e4r ett mysterium, men andas k\u00e4rlek, och f\u00f6rl\u00e5telse till oss. Och vi kan d\u00e5 och d\u00e5 g\u00f6ra likadant. Eller som Laleh koncist sammanfattar m\u00e4nniskolivets alla ord inf\u00f6r uppg\u00e5endet i \u201ddet d\u00e4r\u201d: Tack och f\u00f6rl\u00e5t. Eller som B. Brecht sade: Ein Gott der es gibt, gibt\u2019s nicht!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Lukas 16:1-13 P\u00e5 s\u00f6ndag, den nionde s\u00f6ndagen efter Trefaldighet, s\u00e5 l\u00e4ses en av de m\u00e4rkligaste ber\u00e4ttelserna ur Nya testamentet. Det \u00e4r Jesu liknelse om den ohederlige f\u00f6rvaltaren. Liknelsen \u00e4r mots\u00e4gelsefull och st\u00e4ller inte bara fram den ohederlige f\u00f6rvaltaren som ett f\u00f6red\u00f6me utan \u00e4ven f\u00f6rvaltarens \u00f6verordnade (Herre) som ett f\u00f6red\u00f6me, trots att det \u00e4r just p […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":817,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-2918","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n