<\/p>\n\n\n\n\n\n
\u00c4r du en robot?<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5gan kan tyckas underlig. F\u00f6rr st\u00e4lldes den fr\u00e5gan som en reaktion n\u00e4r n\u00e5gon betedde sig k\u00e4nslol\u00f6st, eller r\u00e4ttare sagt n\u00e4r n\u00e5gon menade att den andre verkade k\u00e4nslol\u00f6s. Ja, robot blev n\u00e5got negativt. Nuf\u00f6rtiden utf\u00f6rs helt fantastiska underverk av robotar. De svarar p\u00e5 v\u00e5ra fr\u00e5gor n\u00e4r vi kontaktar kundtj\u00e4nst. De st\u00e4ller diagnoser inom sjukv\u00e5rden, t ex har Chat GPT version 4.0 visat sig leverera betydligt \u00f6vre tr\u00e4ffs\u00e4kerhet \u00e4n l\u00e4kare, och snabbare.
Robotar bearbetar ofantliga m\u00e4ngder data och drar slutsatser som inte \u00e4r gjorda av magk\u00e4nsla eller som \u00e4r utslag av medveten som omedveten nepotism, s k sv\u00e5gerpolitik. Robotar och AI anv\u00e4nds inom sjukv\u00e5rden, utbildningsv\u00e4sendet, klimatforskningen, processindustrin, infrastruktur, och f\u00f6r att sammanfatta var AI g\u00f6r nytta, vinner tid \u00e5t m\u00e4nniskan: Inom allt! Vissa s\u00e4ger att arbetsmarknaden inte kommer att beh\u00f6va ett flertal av de universitets- och h\u00f6gskoleutbildade fram\u00f6ver, och att samh\u00e4llen d\u00e4rf\u00f6r borde inf\u00f6ra medborgarl\u00f6n f\u00f6r att h\u00e5lla samh\u00e4llet stabilt i takt med att arbetsl\u00f6sheten \u00f6kar. F\u00f6rdelen kan bli att m\u00e4nniskor och familjer m\u00e5r b\u00e4ttre, blir lyckligare, slipper stressa och att inkomstskillnaderna minskar – och d\u00e4rmed riskerna f\u00f6r samh\u00e4llsevolutioner. Men det kanske ist\u00e4llet leder till ett samh\u00e4lle d\u00e4r medborgarl\u00f6nen blir \u201dopium f\u00f6r folket\u201d och demokratin stryps av det enorma kapital som \u201d\u00e4ger\u201d AI.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi l\u00e4ser om AI varje dag, hela tiden, \u00f6ver allt. Och det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gan om AI \u00e4r bra eller d\u00e5lig f\u00f6r l\u00e4nge sedan \u00e4r \u00f6verspelad. AI \u00e4r bra, helt fantastisk, ett verk av m\u00e4nniskan, och d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4lld i m\u00e4nsklighetens tj\u00e4nst, det godas tj\u00e4nst, de m\u00e5ngas tj\u00e4nst i en v\u00e4rld som drar is\u00e4r! B\u00f6rsnoteringarna under Q1-2 talar sitt tydliga spr\u00e5k. Det \u00e4r Techbranschen som r\u00e4ddar den amerikanska ekonomin, och det \u00e4r f\u00f6retag som Meta som satsar stort eftersom dess Llama 2 tjugofalt \u00e4r passerad av GPT-4.
<\/p>\n\n\n\n
Men varf\u00f6r ifr\u00e5gas\u00e4tts d\u00e5 AI, om den redan sedan l\u00e4nge \u00e4r h\u00e4r, och kan g\u00f6ra allt detta fantastiska?<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5gra menar att n\u00e4sta steg i utvecklingen av AI \u00e4r det som vi ska vara kritiska mot, allts\u00e5 det steg som inneb\u00e4r att AI blir sj\u00e4lvst\u00e4ndig i f\u00f6rh\u00e5llande till m\u00e4nniskan, utvecklar sig sj\u00e4lv ist\u00e4llet f\u00f6r att vara styrd och begr\u00e4nsad av m\u00e4nniskan. De som ser denna fara med en generell super (\u00f6ver) AI \u00e4r oftast framst\u00e5ende forskare som i \u00e5rtionden har arbetat med AI och som sett hur snabb utvecklingen varit de senaste \u00e5ren, och vilka of\u00f6rutsedda skutt utvecklingen av Artificiell Intelligens har tagit och d\u00e4rf\u00f6r kan forts\u00e4tta att ta. Vetskapen om detta kombinerat med de omv\u00e4lvande destruktiva f\u00f6r\u00e4ndringar som har skett de senaste \u00e5ren inom den globala politiken v\u00e4cker sj\u00e4lvklart fr\u00e5gan vad AI kan \u00e5stadkomma om den kommer i \u201dor\u00e4tta h\u00e4nder\u201d. AI-genererad statsdestabilisering, t ex i samband med br\u00e4nderna i Hawaii, \u00e4r nog bara i sin linda. Och hur propaganda kan programmera m\u00e4nniskor r\u00e5der det v\u00e4l inga tvivel om, eller att milit\u00e4rkupper med auktorit\u00e4ra v\u00e5ldskapitalstarka ledare f\u00f6respr\u00e5kas av alltfler m\u00e4nniskor Afrika, och att tendenser nu ocks\u00e5 finns i bl a Tyskland.<\/p>\n\n\n\n
\u00c4r m\u00e4nniska god eller ond – \u00e4r Gud god eller ond som till\u00e5ter det onda. I en v\u00e4rld d\u00e4r samtal om dessa fr\u00e5gor har p\u00e5g\u00e5tt sedan m\u00e4nniskor b\u00f6rjade k\u00e4nna (och d\u00e4rf\u00f6r utvecklat spr\u00e5k och naturvetenskaperna) \u00e4r det f\u00f6ljdriktigt att vi inte heller kan besvara fr\u00e5gan om AI \u00e4r god eller ond. Kan AI motverka m\u00e4nniskors ondska eller allierar den sig med m\u00e4nniskans ambivalenta h\u00e5llning av att beskriva och tolka allt, \u00e4ven sig sj\u00e4lv, i b\u00e5de-och-termer, vilket den evangeliskt lutherska traditionen ocks\u00e5 varit bra p\u00e5 med det begrepp som format s\u00e5 stora delar av id\u00e9historien i v\u00e5r del av v\u00e4rlden: Simul iustus et peccator (samtidigt r\u00e4ttf\u00e4rdig och syndare).<\/p>\n\n\n\n
Som pendang till denna samtidighetsl\u00f6sning inom teologisk antropologi betonar vissa teologer med emfas att tron p\u00e5 Guds allsm\u00e4ktighet, som kan tas som int\u00e4kt f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen att Gud vill, g\u00f6r och underl\u00e5ter att st\u00e5 mot det onda, inte inneb\u00e4r en allorsaklighet!
<\/p>\n\n\n\n
Sj\u00e4lvklart kan s\u00e5v\u00e4l f\u00f6rsoningsteologi f\u00f6rankrad i inkarnatorisk kristologi som eskatologiska f\u00f6rest\u00e4llningar b\u00e5de omvandla fr\u00e5gest\u00e4llningen som ge nya svar. (Jfr Das Kommen Gottes, Christliche Eschatologie, av J\u00fcrgen Moltmann. Boken finns ocks\u00e5 p\u00e5 svenska.)<\/p>\n\n\n\n
\u00c4r du en robot?<\/p>\n\n\n\n
Som gammal och ensam kan en s\u00f6rjande m\u00e4nniska sakna ihj\u00e4l sig efter f\u00f6rlusten av sin livskamrat. Genom AI kan stora m\u00e4ngder data, s k resurrection technology, om den bortg\u00e5ngne matas in i en robot som d\u00e4rf\u00f6r kan bete sig som hen, resonera som hen gjorde, r\u00f6ra sig som hen gjorde, dela minnen med den \u00f6verlevande som ju kan befinna sig l\u00e4ngs hela skalan fr\u00e5n att f\u00f6rst\u00e5 att detta \u00e4r en robot till att inte alls f\u00f6rst\u00e5, och med tiden med s\u00e4kerhet allt mindre f\u00f6rst\u00e5. Vad tror du roboten hade svarat p\u00e5 fr\u00e5gan efter ett l\u00e5ngt tr\u00f6stefullt fint samtal om \u201dgemensamma\u201d minnen? Hade svaret fr\u00e5n Necrorobotics spelat n\u00e5gon roll? Att fundera kring detta ger nya dimensioner till fr\u00e5gan vad en m\u00e4nniska \u00e4r, vad det m\u00e4nskliga i m\u00e4nniskan \u00e4r och vad det m\u00e4nskliga i AI \u00e4r, och kan bli? (Endast den som anat sorgens aldrig f\u00f6rst\u00e5r det h\u00e4r.)<\/p>\n\n\n\n
Som parentes sagt: I recensionerna av den nya storfilmen Creator p\u00e5st\u00e5s att AI-roboten i slutet av filmen uppvisar m\u00e4nskligare drag \u00e4n m\u00e4nniskorna. Det \u00e4r d\u00e5 verkligen att ha g\u00e5tt p\u00e5 propagandan! Sanningen \u00e4r v\u00e4l att AI-roboten ifr\u00e5ga \u00e4r m\u00e4nskligare \u00e4n de om\u00e4nskliga m\u00e4nniskorna i just den scenen, i en film. F\u00f6r varf\u00f6r satsar annars Pentagon 250 miljoner dollar just nu p\u00e5 AI – och vissa kan k\u00f6pa AI-glas\u00f6gon som l\u00e4ser av allt b\u00e4rarna \u201dser\u201d. – Ah, AI har alltid funnits, inget farligt, s\u00e4ger n\u00e5gon inom mig. Men hur l\u00e5ter nu vapenlobbyisternas argument i USA: Vapen har alltid funnits, r\u00e4tt att skydda mig, f\u00f6rsvara mig – som ett verktyg!<\/p>\n\n\n\n
Nu litet inspel inf\u00f6r en fr\u00e5ga som \u00e4r lite annorlunda \u00e4n fr\u00e5gan om AI kan ers\u00e4tta en m\u00e4nniska f\u00f6r en annan m\u00e4nniska, n\u00e4mligen fr\u00e5gan vad som h\u00e4nder med en m\u00e4nniska som ers\u00e4tts av AI p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att AI bortrationaliserar inte bara en enskild m\u00e4nniskas arbete utan miljontals m\u00e4nniskors arbetet, och oftast med b\u00e4ttre resultat \u00e4n n\u00e4r m\u00e4nniskan utf\u00f6rde arbetsuppgiften.
<\/p>\n\n\n\n
Vad h\u00e4nder med m\u00e4nniskor som d\u00e4rmed blir fria, fria fr\u00e5n plikter, stress, f\u00f6rslitning, konkurrens, uppf\u00f6rsbackar, l\u00f6nearbetets alla gissel? Ja, en sak som h\u00e4nder \u00e4r ju att m\u00e4nniskan f\u00e5r oerh\u00f6rt mycket tid, tid till kultur, sport, gemenskap, sj\u00e4lvutveckling, andlighet, estetik, \u201dbara vara\u201d, h\u00e4lsa- och kostoptimering. <\/p>\n\n\n\n
Men, de v\u00e4rden som arbetslivet ger m\u00e4nniskor, kan de uppn\u00e5s genom fritidsintressen? Ja, s\u00e4ger kanske n\u00e5gon, s\u00e5 \u00e4r det ju f\u00f6r m\u00e4nniskor som har g\u00e5tt i pension. Men, s\u00e4ger andra, men nu talar vi ju inte om att l\u00e4mna arbetslivet i 60-\u00e5rs \u00e5ldern utan om ett AI-samh\u00e4lle d\u00e4r endast f\u00e5 kommer in i arbetslivet! (Jfr en bok alla borde l\u00e4sa, snarast: Klara och solen av f\u00f6rfattaren Kazuo Ishiguro).<\/p>\n\n\n\n
Max Tegmark resonerar bl a kring den h\u00e4r fr\u00e5gan om arbete – fritid i sin sp\u00e4nnande bok LIV3.0, med undertiteln Att vara m\u00e4nniskan i den artificiella intelligensens tid. (Boken \u00e4r redan Standardverket om AI). Tegmarks svar p\u00e5 fr\u00e5gan om fritiden utg\u00e5r inte som f\u00f6r Svenska kyrkan i den evangeliskt lutherska l\u00e4ran om kallelsen (i f\u00f6rsta hand att Gud uppr\u00e4tth\u00e5ller skapelsen, allts\u00e5 n\u00e4stank\u00e4rleken genom det m\u00e4nniskor g\u00f6r i den jordiska gemenskapen) utan fr\u00e5n aktuell forskning inom Positiv psykologi.
<\/p>\n\n\n\n
Utifr\u00e5n en kortfattad lista \u00f6ver n\u00e5gra faktorer som det har visat sig \u201df\u00f6rh\u00f6jer m\u00e4nniskors v\u00e4lbefinnande och upplevelse av meningsfull tillvaro\u201d f\u00e5r l\u00e4saren sj\u00e4lv fundera p\u00e5 om samh\u00e4llet och m\u00e4nniskor kan f\u00e5 dessa behov tillfredsst\u00e4llda, hela livet, genom fritidsintressen av olika slag. Tegmark s\u00e4tter in fr\u00e5gest\u00e4llningen i den \u00f6vergripande och alldeles f\u00f6r nedtystade diskussionen att detta bara \u00e4r ett av ett flertal sk\u00e4l till att det redan f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan beh\u00f6vts statliga och \u00f6verstatliga beslut, politiska, innan man sl\u00e4pper l\u00f6s AI, f\u00f6r att m\u00e4nniskor ska hinna med. Just f\u00f6r att det bara \u00e4r politiken som kan g\u00f6ra att AI blir en v\u00e4lsignelse f\u00f6r v\u00e4rlden – och att politiken inte som inom klimatomr\u00e5det f\u00f6rst i efterhand, och f\u00f6r sent, bara (f\u00f6rg\u00e4ves) ska st\u00e4da upp efter det vi s\u00e5 ofta kallar utvecklingen! Googles tidigare AI-chef Geoffrey Hilton sade upp sig i maj 2023 som ett s\u00e4tt att i handling ocks\u00e5 varna f\u00f6r det han uttryckte med orden som BBC \u00e5terger: Snart kommer AI vara intelligentare \u00e4n vi. Det beh\u00f6vs lagregleringar. En som t\u00e4nker tv\u00e4rtom \u00e4r Mathias Sundin som kallar sig optimist och h\u00e4vdar att regleringar kan v\u00e4nta tills verkliga \u201dproblem och skador\u201d uppkommit och som upprepar att domedagspredikanterna mot AI \u00e4r p\u00e5 turn\u00e9 f\u00f6r att skaffa sig konkurrensf\u00f6rdelar – samtidigt som Sundin har en DONERA knapp l\u00e4ngt upp p\u00e5 webbsidan f\u00f6r sin opinionsbildande stiftelse. F\u00f6r framtidsanalytikern Charlotte Mattfolk inneb\u00e4r den snabba utvecklingen d\u00e4remot att staters inflytande kommer att minska d\u00e5 de stora techf\u00f6retagen bygger ekonomiska system som omfattar det mesta som hittills kallats v\u00e4lf\u00e4rd, t ex arbetsmarknad, trafik, v\u00e5rd och skola. Endast om, h\u00e4vdar hon, staterna tar ett st\u00f6rre ansvar genom att s\u00e4tta ramar kan ett s\u00e5dant scenarios negativa effekter av kontroll och \u00e5siktsregistrering och d\u00e4rmed styrning minskas. \u00c4ven AI professorn Erik Sidewall, som \u00f6verlag \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00f6rsiktig med drastiska slutsatser och fortfarande inte reflekterar \u00f6ver f\u00f6rh\u00e5llandet fritid – yrkesliv, har varnat f\u00f6r den manipulation till en alternativ verklighetsuppfattning som skapandet av ett omfattande n\u00e4tverk med r\u00e4ckvidd in i ett flertal sociala medier och \u201dkunskapsbaser\u201d kan leda till. Redan dagens gammalmodiga redskap f\u00f6r indoktrinering \u00e4r effektiva – hur kan det d\u00e5 inte bli med AI i h\u00e4nderna p\u00e5 en central auktoritet som vill kontrollera \u00e5siktsbildningen i samh\u00e4llet. Eller f\u00f6r att uttrycka det med Henrik Eks avslutande ord i artikeln Stora risker n\u00e4r AI f\u00e5r central roll, med den talande underrubriken Dolda underlag (syftar p\u00e5 black boxes, min anm\u00e4rkning), Kan styra grupper och Oetiska beslut, i Dagens industri, 2023 03 29: \u201dden som vet att stora m\u00e4ngder data \u00e4r makt f\u00f6rst\u00e5r sannolikt att den h\u00e4r typen av makt kan bli enorm.\u201d Att Googles har st\u00e4ngt d\u00f6rren till de stora AI-modellerna sedan modeller blivit \u00f6ppna k\u00e4llkoder \u00e4r inte endast ett resultat av play-off strategi utan s\u00e4kerligen en slutsats av att utvecklingen genom att det skedde tog ett stort skutt och som forskningschefen Joelle Barral p\u00e5 Googles AI-avdelningen s\u00e4ger enligt SvD den 17 juli 2023: \u201dModellerna \u00e4r kraftfulla, och kan anv\u00e4ndas p\u00e5 en m\u00e4ngd olika s\u00e4tt. Det \u00e4r otroligt viktigt att ta ansvar f\u00f6r dem.\u201d (Om Google s\u00e4ger s\u00e5 – borde v\u00e4l stater s\u00e4ga det, tycker jag!)<\/p>\n\n\n\n
Listan p\u00e5 sidan 172 i Tegmarks bok \u00f6ver vad m\u00e4nniskan som m\u00e4nniska beh\u00f6ver, och som f\u00f6r m\u00e5nga tillgodoses, om \u00e4n i varierande grad genom yrkeslivet, och som vi delvis eller helt m\u00e5ste f\u00e5 ut av v\u00e5r fritid i framtiden, ser ut s\u00e5 h\u00e4r: <\/p>\n\n\n\n
Vad hade Martin Luther sagt om detta? Hade han okejat fritiden som den \u201dplats\u201d Guds kallelse, (Vocatio – Beruf) \u00e4ger rum? Ja, svarar jag sj\u00e4lvklart, men inte om m\u00e4nniskan abdikerar fr\u00e5n uppdraget som h\u00f6r samman med att m\u00e4nniskan \u00e4r Guds avbild, en skapad medskapare (som efter andra teologer i Sverige lanserat begreppet ocks\u00e5 Patrik Hagman ocks\u00e5 vackert formulerar gudslikheten). Och hur hj\u00e4lper oss denna tros\u00f6vertygelse om gudslikheten och uppdraget n\u00e4r vi funderar p\u00e5 vart AI tar oss \u00e4r en fr\u00e5ga som vi m\u00e5ste h\u00e5lla levande som m\u00e4nniskor, inte som robotar!<\/p>\n\n\n\n
Ps. Vi har AI-seminarium p\u00e5 MR-dagarna 23-25 november h\u00e4r i Helsingborg. Kom som du \u00e4r. Skicka inte n\u00e5gon annan i ditt st\u00e4lle, f\u00f6r att uttrycka blogginl\u00e4gget i n\u00e5gra f\u00e5 ord i en tid n\u00e4r de riktigt stora f\u00f6retagen konkurrerar s\u00e5 h\u00e5rt och med en s\u00e5dan oerh\u00f6rd kompetens att s\u00e5dant som bildfunktioner och mailsortering snart blott \u00e4r historia.<\/p>\n\n\n\n
Ps 2. Varf\u00f6r svarar robotar s\u00e5 cyniskt \u00f6verl\u00e4gset n\u00e4r de ombeds svara p\u00e5 fr\u00e5gor om framtiden? \u00c4r det f\u00f6r att vi ska fascineras av dem och begeistras? F\u00f6r analysen av deras svar relaterat till fr\u00e5gan visar oftast att de inte tagit in fr\u00e5gans komplexitet utan ist\u00e4llet ger ett g\u00e5tfullt svar. Varf\u00f6r s\u00e4ger ingen: svara p\u00e5 hela fr\u00e5gan!<\/p>\n\n\n\n
Ps 3. S\u00e4tt dig in \u201dAI i Sveriges yrkesliv 2030\u201d ett projekt som b\u00f6rjade nu i v\u00e5ras och som tar redan p\u00e5 hur generativ AI kan p\u00e5verka m\u00e4nniska, organisation och omv\u00e4rld. Detta \u00e4r en s k framtidsstudie, gjord i samverkan.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u00c4r du en robot? Fr\u00e5gan kan tyckas underlig. F\u00f6rr st\u00e4lldes den fr\u00e5gan som en reaktion n\u00e4r n\u00e5gon betedde sig k\u00e4nslol\u00f6st, eller r\u00e4ttare sagt n\u00e4r n\u00e5gon menade att den andre verkade k\u00e4nslol\u00f6s. Ja, robot blev n\u00e5got negativt. Nuf\u00f6rtiden utf\u00f6rs helt fantastiska underverk av robotar. De svarar p\u00e5 v\u00e5ra fr\u00e5gor n\u00e4r vi kontaktar kundtj\u00e4nst. De st\u00e4ller diagnoser […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-2950","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n