Det \u00e4r d\u00e5 verkligen en storstilad entr\u00e9 som Jesus g\u00f6r i Jerusalem, och nu h\u00e4r i v\u00e5ra liv. Jesus hade f\u00f6rberett int\u00e5get i Jerusalem minuti\u00f6st, in i minsta detalj n\u00e4r det g\u00e4llde logistik och plats f\u00f6r starten, f\u00f6r v\u00e4gstr\u00e4ckan, och vilken av portarna i den h\u00f6ga stadsmuren som han skulle ta sig in genom, och han skulle g\u00f6ra v\u00e4l inne i templet.<\/p>\n\n\n\n
Egentligen, allts\u00e5 fr\u00e5n en trinitarisk horisont, \u00e4r int\u00e5get f\u00f6rberett sedan skapelsens morgon, att den Gud som skapar och uppr\u00e4tth\u00e5ller v\u00e4rlden, ocks\u00e5 alltmer g\u00f6r sig n\u00e4rvarande i den, och kommer med fr\u00e4lsning till m\u00e4nniska och skapelse, med uppr\u00e4ttelse, l\u00e4kedom och \u00e4kta gl\u00e4dje.<\/p>\n\n\n\n
Och i F\u00f6rsta Mosebok har vi en grundl\u00e4ggande gemensam n\u00e4mnare f\u00f6r de tre abrahamitiska religionerna, allts\u00e5 f\u00f6r judendom, kristendom och islam, n\u00e4mligen att de f\u00f6rutom att de delar Guds eviga l\u00f6ften till Abraham, alla tre delar det som skapelseber\u00e4ttelsen ger uttryck f\u00f6r, n\u00e4mligen: <\/p>\n\n\n\n
Ja, just s\u00e5 \u00e4r det: Ursprungsmytens paradis \u00e4r samma paradis som det eviga hoppets paradis, eller tr\u00e4dg\u00e5rd, d\u00e4r Gud h\u00e5ller en tr\u00e4dg\u00e5rdsfest, i en evig gl\u00e4dje med goda och nyttiga matr\u00e4tter – utan bismaker och avsmaker.<\/p>\n\n\n\n
Int\u00e5get i Jerusalem var allts\u00e5 f\u00f6rberett i Guds k\u00e4rlek sedan skapelsens morgon och visar riktningen mot det kommande eskatologiska himmelrikets stora fest – samtidigt som n\u00e5gra av detaljerna f\u00f6rbereds bara timmarna innan Jesus ska rida in p\u00e5 en \u00e5sna.\u00a0Som vi vet utesluter dessutom Matteus alla maktdrag ur sin beskrivning av kungen Jesus – och i den fj\u00e4rde versens h\u00e4nvisning (i Matteus 21) till Sakarja \u201dhoppar\u201d Matteus \u00f6ver orden om kungens seger.<\/p>\n\n\n\n
Att han v\u00e4ljer en \u00e5sna beror p\u00e5 att \u00e5snan var det symboliska kungadjuret enligt den judiska traditionen, allts\u00e5 det riddjur som kungen i Jerusalem alltid anv\u00e4nt i samband med sin \u00e5rliga tronbestigning. Och anledningen till att \u00e5snan sedan urminnestider hade haft denna uppgift \u00e4r v\u00e4ldigt enkel: inget djur passar sig mindre v\u00e4l \u00e4n en \u00e5sna f\u00f6r strid och flykt. \u00c5snan \u00e4r v\u00e4rdig en fridsfurste, en vardagens eviga kung. <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r evangelisten Matteus som g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng i sitt evangelium understryker att Jesus var \u00f6dmjuk och tr\u00f6stande, och som t ex l\u00e5ter Jesus s\u00e4ga de vackra orden att det finns vila f\u00f6r tyngda m\u00e4nniskor, och att han har ett milt och \u00f6dmjukt hj\u00e4rta (Matteus 11:28), kunde inget vara mer pedagogiskt r\u00e4tt \u00e4n att entr\u00e9n gjordes ridandes p\u00e5 en \u00e5sna.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Dessutom, Matteus \u00e5terkommer ofta till att Jesus var en kung, och att vad det hela handlar om \u00e4r ett himmelrike, och att det nu b\u00f6rjar v\u00e4xa fram, med en \u00f6dmjuk, tr\u00f6stande, fridfull kung, som ocks\u00e5 p\u00e5 korset f\u00f6rl\u00e5ter, trots sin egen i ett skrik uttryckta \u00f6vergivenhet och ocks\u00e5 uttryckta f\u00f6rtr\u00f6stan.<\/p>\n\n\n\n
Men, hur gick det egentligen till n\u00e4r \u00e5snan och f\u00f6let kom p\u00e5 plats. \u00c5snan fanns ju inte med i den gemenskap av m\u00e4nniskor som tillsammans med Jesus hade r\u00f6rt sig runt i by efter by under tre \u00e5r. \u00c5snan fanns inte heller pl\u00f6tsligt d\u00e4r, och bara v\u00e4ntade p\u00e5 att f\u00e5 anv\u00e4ndas. Ist\u00e4llet \u00e4r det s\u00e5, att Jesus skickade iv\u00e4g n\u00e5gra av sina v\u00e4nner, allts\u00e5 l\u00e4rjungar till en liten by utanf\u00f6r Jerusalem f\u00f6r att l\u00e5na en \u00e5sna, som han visste fanns d\u00e4r?<\/p>\n\n\n\n
Detta \u00e4r sp\u00e4nnande, f\u00f6r trots de kosmiska Big Bang-m\u00e4ssiga perspektiven att skapelsens och fr\u00e4lsningens Gud som \u00f6dmjuk kung g\u00f6r den entr\u00e9 som ocks\u00e5 \u00e4r himmelrikets entr\u00e9 p\u00e5 jorden, s\u00e5 informeras vi genom bibeltexten i Matteus 21 ing\u00e5ende om detaljen hur Jesus instruerar l\u00e4rjungarna med hur de ska framf\u00f6ra hans \u00f6nskem\u00e5l om att f\u00e5 l\u00e5na en \u00e5sna, och ordagrant ocks\u00e5 att hans avsikt \u00e4r att l\u00e4mna tillbaka den. Motivet \u00e5terges ocks\u00e5: \u201dHerren beh\u00f6ver dem\u201d, allts\u00e5 b\u00e5de \u00e5snan och \u00e5snans f\u00f6l.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e5t oss titta litet n\u00e4rmare p\u00e5 den h\u00e4r f\u00f6rklaringen och d\u00e5 speciellt p\u00e5 ordet \u201dHerre\u201d, som vi av tradition, s\u00e4rskilt n\u00e4r vi l\u00e4ser Bibeln eller firar gudstj\u00e4nst associerar till Jesus, eller till Gud. <\/p>\n\n\n\n
Ordet, allts\u00e5 det grekiska grundordet \u201dkyrios\u201d kan f\u00f6rutom att betyda \u201dHerre\u201d ocks\u00e5 betyda \u201d\u00e4gare\u201d. Och med den insikten i bagaget kan vi d\u00e4rf\u00f6r i v\u00e5r fantasi f\u00f6rflytta oss till den d\u00e4r byn som n\u00e5gra l\u00e4rjungar hade skickats till f\u00f6r att l\u00e5na en \u00e5sna. <\/p>\n\n\n\n
Kanske uppstod det d\u00e4r i byn en diskussion, i vilken de som arbetade f\u00f6r \u00e5snans \u00e4gare sade: \u201dMen \u00e4garen\u201d, allts\u00e5 motsvarande ordet kyrios, \u201dbeh\u00f6ver \u00e5snan f\u00f6r att dra en k\u00e4rra med gr\u00f6nsaker ned till Jerusalem om en liten stund\u201d. <\/p>\n\n\n\n
Och att i den diskussionen l\u00e4rjungarna i den grekiska \u00f6vers\u00e4ttningen anv\u00e4nde samma ord, och sade: \u201d(Men) Herren beh\u00f6ver dem\u201d och med det menade Jesus, \u201doch ska strax skicka tillbaka dem.\u201d <\/p>\n\n\n\n
B\u00e5da parter anv\u00e4nde allts\u00e5 kanske samma ord – men menade olika personer. N\u00e5gra \u201d\u00e4garen\u201d, och l\u00e4rjungarna \u201dHerren\u201d.<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r sj\u00e4lvklart en spekulation att m\u00e5la upp en dialog med en s\u00e5dan inneb\u00f6rd, men n\u00e4r vi vet att ordet kyrios b\u00e5de kan betyda \u00e4gare, allts\u00e5 h\u00e4r \u00e5snans \u00e4gare, och herre, allts\u00e5 Jesus, s\u00e5 finns det ju en dubbeltydighet i sj\u00e4lva ber\u00e4ttelsen, och en dubbeltydighet som \u00e4r intressant, och som p\u00e5minner oss om n\u00e5got djupt liggande inom oss, och i v\u00e5r identitet som m\u00e4nniskor. Inom parentes sagt: Tolkningen att kyrios h\u00e4r syftar p\u00e5 \u00e5snans \u00e4gare har funnits tidigt i kyrkans texttraditioner, och \u00e4r allts\u00e5 inget nutida p\u00e5fund. Tolkningen st\u00f6ds av att titeln Kyrios f\u00f6r Jesus annars f\u00f6rst \u00e5terfinns i Pauli brev. <\/p>\n\n\n\n
Dubbeltydigheten \u00e4r viktig, f\u00f6r den \u00e5terspeglar f\u00f6r var och en av oss att vi hela tiden st\u00e5r i livets dubbeltydighet, fr\u00e5gorna om vilka vi h\u00f6r samman med, vad vi innerst inne vill och vilken v\u00e4g vi ska ta. Den d\u00e4r dialogen mellan l\u00e4rjungarna och dem som ansvarade f\u00f6r \u00e5snan handlar ju om att:<\/p>\n\n\n\n
Ja, den d\u00e4r dammiga tidiga morgonen i den lilla byn, n\u00e4r b\u00e5de \u00e4garen och Herren beh\u00f6vde \u00e5snan, \u00e4r en tydlig bild f\u00f6r vad det \u00e4r att vara m\u00e4nniska, och dessutom kanske en bild f\u00f6r vad det \u00e4r att v\u00e4xa vidare i sin tro, att efter dialog och kamp om livsv\u00e4g och balanserande, v\u00e5ga g\u00f6ra n\u00e5got nytt, v\u00e5ga lita p\u00e5 l\u00f6ftet, i \u00f6verf\u00f6rd bem\u00e4rkelse, att \u201dHerren ska l\u00e4mna tillbaka till \u00e4garen, efter\u00e5t, och skyndsamt.\u201d<\/p>\n\n\n\n
En annan sak som denna del av f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r int\u00e5get med Hurra-ropen p\u00e5minner oss om \u00e4r just detta att det i varje stund i livet \u00e4ger rum sm\u00e5 f\u00f6rhandlingar, n\u00e4r f\u00f6r och emot st\u00e4lls mot vartannat, tradition mot f\u00f6rnyelse, <\/p>\n\n\n\n
Och vi p\u00e5minns ocks\u00e5 om att varje s\u00e5dan liten mikrof\u00f6rhandling, ja allts\u00e5 om det \u00e4n s\u00e5 \u00e4r i v\u00e5rt eget stilla sinne mitt i vardagen, eller i stora upprymda och ceremoniella sammanhang, \u00e4r avg\u00f6rande, och h\u00f6r samman med och \u00e4r en pusselbit i det stora int\u00e5get, in i det himmelska Jerusalem. In i den himmelska stad som vi anar v\u00e4ntar bortom den port som nu k\u00e4nns s\u00e5 st\u00e4ngd, och bakom vilken det finns n\u00e5got som framst\u00e5r som ok\u00e4nt men \u00e4nd\u00e5 hoppfullt, som en port in till n\u00e5got fullst\u00e4ndigt nyskapat som \u00e4nd\u00e5 \u00e4r en forts\u00e4ttning p\u00e5 den gamla skapelsen.<\/p>\n\n\n\n
Det djupt m\u00e4nskliga i f\u00f6rberedelserna inf\u00f6r int\u00e5get \u00e4r ocks\u00e5 den v\u00e4v av relationer och det samspel som kr\u00e4vdes f\u00f6r att genomf\u00f6ra det. Jag t\u00e4nker p\u00e5 dialogerna mellan Jesus och l\u00e4rjungarna och sedan l\u00e4rjungarna och byinv\u00e5narna om \u00e5snan och f\u00f6let, beslutet att l\u00e5na ut \u00e5snan och att lita p\u00e5 l\u00f6ftet att \u00e4garen skulle f\u00e5 tillbaka den, och tilltron till att det var sant att Herren verkligen beh\u00f6vde, och mer \u00e4n \u00e4garen, beh\u00f6vde \u00e5snan, och f\u00f6let. <\/p>\n\n\n\n
Vi lever i samma v\u00e4v av relationer, \u00f6msesidiga relationer, och vi samspelar med allt levande f\u00f6r att livet ska forts\u00e4tta och historien genom oss ska g\u00e5 i r\u00e4tt riktning. Mitt i denna r\u00f6relse, n\u00e4r vi inte l\u00e4ngre orkar, f\u00e5r vi be om kraft, och kan vila i att vi \u00e4nd\u00e5 \u00e4r \u00e4lskade o\u00e4ndligt.<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 rider Jesus in i Jerusalem och signalv\u00e4rdet av att han g\u00f6r det p\u00e5 en \u00e5sna \u00e4r uppenbart. F\u00f6r signalen \u00e4r att h\u00e4r kommer en kung, med anspr\u00e5k p\u00e5 att vara i sitt rike, och det i ljuset av Psaltarens ord (Psaltaren 24) att \u201d\u00e4rans konung\u201d, \u00e4r ett med Gud sj\u00e4lv. En annorlunda kung, javisst, en \u00f6dmjuk kung, som \u00e4r mild.\u00a0En kung med sympati f\u00f6r de \u00f6dmjuka, de f\u00f6rtryckta och nedstampade: Matteus 8:17, 9:10-13, 11:1-6 och vars kungarike \u00e4r \u00f6ppet f\u00f6r alla som delar denna vision. Se t ex 5:4-12 och 18:1-5. En kungaidentitet framvuxen ur Den hebreiska bibelns profetior om Herrens lidande tj\u00e4nare, som b\u00e4r p\u00e5 m\u00e4nskligheten. Se Jesaja 8:17 och 12:18-21 f\u00f6r ytterligare en dimension.<\/p>\n\n\n\n
Ingen som ser Jesus kan missta sig p\u00e5 de anspr\u00e5k han reser, och anspr\u00e5k som han sedan f\u00f6rst\u00e4rker genom att samma dag i direkt anslutning till int\u00e5get, inne i Jerusalem uppfylla tv\u00e5 profetior till. Anspr\u00e5ken ges trov\u00e4rdighet av att han i tre \u00e5r f\u00f6rkunnat evangelium f\u00f6r de fattiga och att blinda har f\u00e5tt sin syn, lama g\u00e5r, spet\u00e4lska blir rena, d\u00f6va h\u00f6r, d\u00f6da st\u00e5r upp. (Matteus 11:5).<\/p>\n\n\n\n
Den ena profetian (Sakarja 14) genom det handfasta utdrivandet av kommersen inf\u00f6r Guds ansikte med orden \u201dMitt hus skall vara b\u00f6nens hus\u201d, och d\u00e4refter den andra profetian (Psaltaren 8:2, 5-6) genom botandet av de blinda och lama. <\/p>\n\n\n\n
Allt detta, int\u00e5get och dessa uppfyllelser av profetior, mitt i offentligheten som p\u00e5 grund av att l\u00f6vhyddoh\u00f6gtiden (\u00e4ven kallad Tabernakelfesten, Suckot) stod f\u00f6r d\u00f6rren var st\u00f6rre \u00e4n vanligt, st\u00e5r i stark kontrast mot det hemlighetsmakeri om sitt messianska uppdrag som s\u00e5 ofta Jesus hade omgett sig med. (Vid sammanlagt sju tillf\u00e4llen i Matteusevangeliet upprepas ordet att det som nu h\u00e4nder \u00e4r ett uppfyllande av skrifterna: 2:23, 4:14, 8:17, 12:17, 13:35, 21:4 och 26:56).<\/p>\n\n\n\n
Och fr\u00e5gan \u00e4r d\u00e5: Varf\u00f6r g\u00f6r han pl\u00f6tsligt nu n\u00e5got som p\u00e5 flera s\u00e4tt lyfter t\u00e4cket av hemlighetsmakeriet av den s\u00e5 kallade Messiashemligheten. <\/p>\n\n\n\n
Svaret \u00e4r, f\u00f6r att uttrycka det bibliskt, \u201dDet \u00e4r dags att vakna\u201d, tr\u00e4det stod i blom, tiden var uppfylld, Guds rike hade kommit n\u00e4ra, \u201dv\u00e5r r\u00e4ddning \u00e4r n\u00e4rmare \u00e4n n\u00e4r vi kom till tro\u201d, Guds t\u00e4lt (tabernakel) \u00e4r uppsatt nu under v\u00e5r vandring: \u201dOch Ordet blev m\u00e4nniska och bodde bland oss, och vi s\u00e5g hans h\u00e4rlighet\u2026\u201d (Johannes 1:14, jfr 1917 \u00e5rs \u00f6vers\u00e4ttning).<\/p>\n\n\n\n
Var och en av oss, som navigerar oss genom livets labyrinter av ondska, sjukdom, v\u00e5ld, missf\u00f6rst\u00e5nd, svek, avund och girighet, och som d\u00e4rf\u00f6r hela tiden m\u00e5ste st\u00e5 i en resonerande dialog med v\u00e5ra egna \u00f6vertygelser och r\u00e4dslor, och i ett st\u00e4ndigt f\u00f6rhandlande kring vad vi kan, vill och b\u00f6r, delar med Jesus det int\u00e5g han gjorde i Jerusalem. <\/p>\n\n\n\n
Vi var med. F\u00f6r Jesus t\u00e4nkte in oss i det han gjorde. Annars hade han inte valt att g\u00f6ra det. N\u00e4r han m\u00f6tte Hurra-ropen s\u00e5 gav han dem \u00f6dmjukt vidare till oss. F\u00f6r han levde och lever f\u00f6r oss, f\u00f6r att vi \u201dikl\u00e4dda honom\u201d, ska:<\/p>\n\n\n\n
Det \u00e4r d\u00e5 verkligen en storstilad entr\u00e9 som Jesus g\u00f6r i Jerusalem, och nu h\u00e4r i v\u00e5ra liv. Jesus hade f\u00f6rberett int\u00e5get i Jerusalem minuti\u00f6st, in i minsta detalj n\u00e4r det g\u00e4llde logistik och plats f\u00f6r starten, f\u00f6r v\u00e4gstr\u00e4ckan, och vilken av portarna i den h\u00f6ga stadsmuren som han skulle ta sig in genom, och […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-3036","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n