Idag, flera goda m\u00f6ten med m\u00e4nniskor som vill s\u00e5 v\u00e4l, s\u00e5 o\u00e4ndligt v\u00e4l.
\nM\u00e4nniskor som g\u00e5r den d\u00e4r extra milen hela tiden. Milen som Jesus har som exempel p\u00e5 ett liv i efterf\u00f6ljd, ett liv att bli v\u00e4n med. Ett liv som inte n\u00f6jer sig med att stanna och h\u00e5lla i skylten. Ett liv som inte n\u00f6jer sig med att h\u00e5lla i de egna, ibland alltf\u00f6r \u00f6vertagna och tr\u00f6ttsamt upprepade formuleringarna. Jesus talar i sammanhanget ocks\u00e5 om en skjorta som ska r\u00e4ckas \u00e5t andra, n\u00e4r den delats som tecken p\u00e5 vad det hela handlar om. En v\u00e4rld av n\u00e5got som aldrig tar slut.<\/p>\n
P\u00e5 gr\u00e4smattan vid det gula hyreshuset n\u00e5gra hundra meter nedanf\u00f6r Lundby nya kyrka sitter en man i min \u00e5lder. D\u00e4r en bit in fr\u00e5n trottoaren sitter han sk\u00f6nt, i den sena eftermiddagens solljus och l\u00e4ser dagens tidning. Intensivt blickar han in i f\u00f6nstret till v\u00e4rlden. F\u00f6r varje tidning \u00e4r ett f\u00f6nster till v\u00e5r v\u00e4rld. <\/p>\n
Min trevande fr\u00e5ga om en adress h\u00e4r i kvarteret svarar han p\u00e5, utf\u00f6rligt, v\u00e4nligt, med en varm blick. Som om han ocks\u00e5 visste hur det k\u00e4nns att leta, och vara orolig f\u00f6r att komma f\u00f6r sent (och tala med en fr\u00e4mmande accent). Jag g\u00e5r i den riktning han angivit, och kvinnan som jag d\u00e4refter fr\u00e5gar, stiger h\u00f6gtidligt av sin cykel. St\u00e4ller sig n\u00e4ra mig, som m\u00e5nga \u00e4ldre g\u00f6r med en h\u00f6g kroppslig n\u00e4rvaro, har jag lagt m\u00e4rke till. <\/p>\n
Hon har ingen som helst aning om var gatan jag s\u00f6ker finns. Men hon talar med mig, och vi pratar om \u00e4n det ena och det andra. Och hon ber\u00e4ttar f\u00f6rbig\u00e5ende att hon \u00e4r nyinflyttad ”f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan”. Kanske s\u00e5g hon min vita pr\u00e4stkrage. Vet ej. Har f\u00e5tt bli buren av den s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r nu, att jag inte l\u00e4ngre t\u00e4nker p\u00e5 den. Ett stillsamt litet samtal blev det, s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 en sen eftermiddag, i b\u00f6rjan av september, med solen som g\u00e5r upp f\u00f6r m\u00e4nniskor i \u00f6ster, och f\u00f6ljer alla m\u00e4nniskor i en v\u00e4rld av n\u00e5got som aldrig tar slut.<\/p>\n
N\u00e4r jag kommer fram till Prebendegatan 32 A s\u00e5 \u00e4r jag v\u00e4ntad – men inte f\u00f6rsenad. Och jag k\u00e4nner skakningarna av en v\u00e4rld av n\u00e5got som aldrig tar slut, och inom mig h\u00f6r jag det d\u00e4r som h\u00f6rs n\u00e4r tyg delas. Ljudet av en skjorta som alla, och d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 jag f\u00e5r en del av. I en v\u00e4rld av n\u00e5got som aldrig tar slut.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Idag, flera goda m\u00f6ten med m\u00e4nniskor som vill s\u00e5 v\u00e4l, s\u00e5 o\u00e4ndligt v\u00e4l. M\u00e4nniskor som g\u00e5r den d\u00e4r extra milen hela tiden. Milen som Jesus har som exempel p\u00e5 ett liv i efterf\u00f6ljd, ett liv att bli v\u00e4n med. Ett liv som inte n\u00f6jer sig med att stanna och h\u00e5lla i skylten. Ett liv som […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-31","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n