Att bli uppr\u00e4ttad av Gud och av m\u00e4nniskor, att bli \u00e5terst\u00e4lld och levandegjord i f\u00f6rh\u00e5llande till Gud, m\u00e4nniskor och hela v\u00e4rlden – det \u00e4r ingen liten dr\u00f6m, men det som bar Jesus hela v\u00e4gen, och som innefattas i den process som varken separerar Gud fr\u00e5n v\u00e4rlden, r\u00e4ttf\u00e4rdigg\u00f6relsen fr\u00e5n helgelsen eller tron fr\u00e5n trons frukter.<\/p>\n\n\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Lovade mig sj\u00e4lv i b\u00f6rjan av veckan att i slutet av den h\u00e4r veckan skriva ett blogginl\u00e4gg (efter en l\u00e5ng paus) och att det skulle handla om det teologiska begreppsparet justificatio et santificatio, allts\u00e5 p\u00e5 svenska r\u00e4ttf\u00e4rdigg\u00f6relse och helgelse.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Medvetet anv\u00e4nder jag formuleringen begreppspar ist\u00e4llet f\u00f6r orden eller sakerna. Som par h\u00f6r de n\u00e4mligen ihop och ingen av dem ska nog egentligen t\u00e4nkas utan den andra. Oj d\u00e5, d\u00e4r isade det till i den lutherska pulpan, kanske, f\u00f6r n\u00e5gon. <\/p>\n\n\n\n
Eller i den svenska folksj\u00e4len som uppfostrats och blivit matad med n\u00e5d, n\u00e5d och inget annat, \u00f6verallt i v\u00e5rt land, hela tiden. Oavsett m\u00e4nniskornas sj\u00e4lvbild, och egenval byggdes f\u00f6rest\u00e4llningen om ett hus utan tr\u00f6sklar och tak, som alla bodde i.<\/p>\n\n\n\n
I en av Svenska kyrkans viktigaste bek\u00e4nnelser, den Augsburgska som \u00e4r fr\u00e5n 1530 och som antogs vid Uppsala m\u00f6te 1593 n\u00e4r Svenska kyrkan bildades genom att den reformatoriska utvecklingen fram till dess bekr\u00e4ftades, \u00e4r det uttryckligen s\u00e5 i den tredje artikeln med rubriken Om Guds Son och som handlar om Jesu Kristi\u00a0f\u00f6rsoningsverk och helgelseverk att de inte skiljs \u00e5t. F\u00f6r om de skiljs \u00e5t s\u00e5 f\u00e5r vi en billig n\u00e5d (Bonhoeffer), en relation till Gud som isolerar oss fr\u00e5n andra m\u00e4nniskor inf\u00f6r vilka vi enligt samma artikel i Augsburgska bek\u00e4nnelsen ska leva r\u00e4ttf\u00e4rdigt.\u00a0Som n\u00e5gon sade om en sluten jag-du-relation, vad gjorde den egentligen med Narcissus och Emil i L\u00f6nneberga, f\u00f6r att inte tala om vad den gjorde med Alfred, som f\u00f6rblev dr\u00e4ng, och som vi har romantiserat \u201dfattig\u201d s\u00e5dan.<\/p>\n\n\n\n
Kanske p\u00e5minner allt det h\u00e4r om det som n\u00e5gon diktade i en s\u00e5ng som jag inte har h\u00f6rt p\u00e5 l\u00e4nge, men som ju verkligen kan anv\u00e4ndas f\u00f6r detta i m\u00e5nga sammanhang i vardagen. Jag t\u00e4nker p\u00e5 de ord som diktaren l\u00e5ter den \u00e4ldre kvinnan som reste sig s\u00e4ga till de festande s\u00f6nerna i Madrid som gl\u00f6mt sin egen historia och sitt arv: Turisternas pengar \u00e4r som honung i f\u00f6rtryckarnas mun.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Att bli uppr\u00e4ttad av Gud och av m\u00e4nniskor, att bli \u00e5terst\u00e4lld och levandegjord i f\u00f6rh\u00e5llande till Gud, m\u00e4nniskor och hela v\u00e4rlden – det \u00e4r ingen liten dr\u00f6m, men det som bar Jesus hela v\u00e4gen, och som innefattas i den process som varken separerar Gud fr\u00e5n v\u00e4rlden, r\u00e4ttf\u00e4rdigg\u00f6relsen fr\u00e5n helgelsen eller tron fr\u00e5n trons frukter. Lovade […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-3313","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n