Kommer precis hem fr\u00e5n en stillsam lugn kv\u00e4ll i hoppets tecken. Samlade i G\u00f6teborgs synagoga var m\u00e4nniskor som hoppas p\u00e5 en framtid f\u00f6r alla. Men det var inget skr\u00e4lligt och h\u00f6gljutt hopp, inget hopp ogrundat i livets lidanden. Det var ett genomlevt och genomlidit hopp. Ett sant hopp bland dem som vill mer \u00e4n det som hittills har visat sig m\u00f6jligt.<\/p>\n
Vi s\u00e5g bilder av och n\u00e4mnde de m\u00f6rdade offren f\u00f6r antisemitismen vid namn och fick h\u00f6ra om deras vardagsliv, om deras personligheter. Varma, gener\u00f6sa m\u00e4nniskor. Kreativa, solidariska och toleranta. Vi n\u00e4mnde st\u00e4derna som blivit attackerade av antisemitismen. V\u00e4rldsdelarna var representerade, en efter en. Vi satte ord p\u00e5 vad det handlar om n\u00e4r n\u00e5gra mitt ibland oss blir hatade f\u00f6r vad vi \u00e4r, inte vad vi g\u00f6r eller s\u00e4ger.\u00a0Hatbrott mot m\u00e4nskligheten.<\/p>\n
Rabbinen sj\u00f6ng v\u00e5r b\u00f6n om hj\u00e4lp och barmh\u00e4rtighet. Tr\u00f6st till de familjer som drabbats. Livsmod till dem som slagits till marken. S\u00e5ngen var br\u00e4cklig och g\u00e4nglig. Den vita kl\u00e4dnaden hade mer \u00e4n en betydelse – och det syntes i b\u00e5de p\u00e5kl\u00e4dandet\u00a0och den svepande r\u00f6relsen. Och det var inte spelat. Det var verkligt och en bild av all den d\u00f6dsr\u00e4dsla som finns i en\u00a0v\u00e4rld som forts\u00e4tter blanda ihop sin egen skuld med andras. G\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Om och om igen st\u00e4lls fr\u00e5gorna som cementerar or\u00e4ttf\u00e4rdigheten och ger okunnigheten vind i seglen, och omoralen ett kommandospr\u00e5k. Men tro mig, h\u00e4r i synagogan innefattade s\u00e5ngen om hj\u00e4lp och barmh\u00e4rtighet var och en, alla. Som ett himmelskt str\u00e5k om f\u00f6r\u00e4ndring. En v\u00e4rld d\u00e4r m\u00e4nniskor igen ska f\u00e5 st\u00e5 i skrattande klungor tillsammans p\u00e5 trottoaren. En v\u00e4rld utan s\u00e4kerhetszoner och skotts\u00e4kra f\u00f6nster bara f\u00f6r att komma in ett vackert rum och tacka och lovsjunga det fantastiska att f\u00e5 vara m\u00e4nniska i en v\u00e4rld med alla m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Vi fick h\u00f6ra representanter f\u00f6r samh\u00e4llet, b\u00e5de det svenska och det danska, ber\u00e4tta om det som h\u00e4nde f\u00f6rra veckan i K\u00f6penhamn. Alla var de bleka och h\u00e4rjade \u00f6ver att s\u00e5 f\u00e5 i samh\u00e4llet hade l\u00e4st tidens tecken. Det \u00e4r inte historien, utan misstagen och det selektiva seendet och h\u00f6randet i historien, som upprepar sig. Och \u00e4nd\u00e5 f\u00f6ds vi alla goda, som rabbinen upprepade.<\/p>\n
Guds v\u00e4lsignelser!<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kommer precis hem fr\u00e5n en stillsam lugn kv\u00e4ll i hoppets tecken. Samlade i G\u00f6teborgs synagoga var m\u00e4nniskor som hoppas p\u00e5 en framtid f\u00f6r alla. Men det var inget skr\u00e4lligt och h\u00f6gljutt hopp, inget hopp ogrundat i livets lidanden. Det var ett genomlevt och genomlidit hopp. Ett sant hopp bland dem som vill mer \u00e4n det […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-424","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n