Det fanns en v\u00e4lk\u00e4nd firma h\u00e4r i G\u00f6teborg som hette Andersson & son. Firman vilade p\u00e5 ett gediget och stolt hantverkskunnande. Kunderna var trogna \u00e5r efter \u00e5r och det var sj\u00e4lvklart att rekommendera andra att g\u00e5 dit. Alla i kvarteret k\u00e4nde till firman och m\u00e4nniskor kom ibland \u00e4ven fr\u00e5n andra sidan \u00e4lven. Den lilla klockan gav ifr\u00e5n sig en klang n\u00e4r d\u00f6rren till butiken \u00f6ppnades. Och strax d\u00e4refter kom Andersson ut fr\u00e5n verkstaden eller kontoret, kl\u00e4dd i den d\u00e4r l\u00e5nga ljusbl\u00e5 arbetsrocken som alla hade f\u00f6rr, med pennorna och det lilla h\u00e4ftet som stack upp ur fickan. (H\u00e4ftet inneh\u00f6ll tabeller f\u00f6r hur omsen skulle r\u00e4knas ut, eller i f\u00f6rekommande fall r\u00e4knas av.) Litet stramt allts\u00e5, v\u00e4lkammat, och med repliken: Vad kan jag st\u00e5 till tj\u00e4nst med?<\/p>\n
En g\u00e5ng ungef\u00e4r var 40:e \u00e5r \u00e4gde en generationsv\u00e4xling rum. Den gamle Andersson fick d\u00e4refter hj\u00e4lpa till p\u00e5 kontoret och i verkstaden, i sin takt. Sonen gjorde n\u00e5gra nymodigheter, den gamle mindes nostalgiskt sina egna. Klockan vid d\u00f6rren byttes ut till en elektrisk \u2013 ljudet var ih\u00e4rdigt. Glasskivan i disken byttes ut till en perstorpsplatta. Det blev rabattkuponger och kampanjer med broschyrer. Firman ut\u00f6kade sitt sortiment och s\u00e5lde till och med fyrverkerier. Det blev h\u00f6gre tempo, och ibland \u00e4ven s\u00f6ndags\u00f6ppet \u2013 men i grunden samma firma. Rocken byttes ut till t-shirts med firmans logga p\u00e5 b\u00e5de mage och rygg. Repliken \u00e4ndrades till: Vad s\u00f6ker du?<\/p>\n
H\u00e4rom\u00e5ret \u00e4gde ett nytt generationsskifte rum. I ordningsf\u00f6ljd var det firmans fj\u00e4rde skifte. Skylten l\u00e4ngs fasaden med texten Andersson & son plockades som vanligt ned. Men denna g\u00e5ng var det inte f\u00f6r att f\u00e4rgerna i bokstav efter bokstav skulle fyllas i. F\u00e4rger slitna av surt regn och stark sol och den vind som bara verkar finnas i denna del av v\u00e4rlden. Nu var senior och junior \u00f6verens om att skyltens text skulle \u00e4ndras, f\u00f6r att g\u00f6ra r\u00e4ttvisa \u00e5t firmans organisation och ledning. De var helt \u00f6verens om att \u201dAndersson\u201d inte skulle komma f\u00f6rst. F\u00f6r nu hade de ju bytt plats p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l kontor som i verkstad. Sonen hade tagit \u00f6ver b\u00e5de ledning och ansvar. Skylten skulle vara i samklang med firman, hur kunderna uppfattar firman och hur de som arbetar d\u00e4r upplever sin vardag. Mest n\u00f6jd blev s\u00e4kert \u201dAndersson\u201d vars arv b\u00e4st f\u00f6rvaltas och utvecklas n\u00e4r texten blev Son & Andersson.<\/p>\n
G\u00e5r det att med hj\u00e4lp av den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen f\u00f6rst\u00e5 kristen tro? Ja, jag \u00e4r r\u00e4tt \u00f6vertygad om det! Men, det \u00e4r inte en ber\u00e4ttelse om religion i sig eller om andra religi\u00f6sa traditioner.<\/p>\n
T\u00e4nker att i v\u00e5r del av v\u00e4rlden var det i \u00e5rhundrade efter \u00e5rhundrade s\u00e5 att gudsf\u00f6rest\u00e4llningen (\u201dh\u00f6gguden\u201d f\u00f6r att anv\u00e4nda begreppet som g\u00e4ller inom religionsfenomenologin) var som Andersson. Stod f\u00f6rst p\u00e5 skylten, m\u00f6tte f\u00f6rst i aff\u00e4ren n\u00e4r klockan klingat, skrev alltid egenh\u00e4ndigt b\u00e5de kvitton och anst\u00e4llningsavtal. Tillh\u00f6rde tidens sj\u00e4lvklarheter, skulle alltid vara d\u00e4r, och var en personifikation av sitt eget hantverk. Andersson, l\u00e4s Gud, \u00e5ldrades inte, \u00e4ndrade sig inte, best\u00e4mde allt och hade alltid r\u00e4tt. Han var densamme \u00e5r efter \u00e5r, och det \u00e4r inte l\u00e5ngs\u00f6kt att beskriva honom med uttrycket \u201d…din \u00e4r makten och \u00e4ran, i evighet. Amen.”<\/p>\n
Andersson-gudsf\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r inte s\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande i v\u00e5r tid. Visst, ibland flyr vi till den. Men det g\u00e5r fort \u00f6ver. Den tr\u00f6star ju liksom inte l\u00e4ngre, inte p\u00e5 djupet i alla fall. Eller? Den kolliderar ju med modernism, postmodernism, autonomin och normkritik.<\/p>\n
Vad var det som gjorde att den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen dekonstruerades? N\u00e4r h\u00e4nde det? Skedde det i etapper, eller p\u00e5 en g\u00e5ng, i ett slag? Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig de generella svaren p\u00e5 de h\u00e4r fr\u00e5gorna till den personliga fr\u00e5gan: har du varit med om den h\u00e4r resan sj\u00e4lv, att en sj\u00e4lvklar gudsf\u00f6rest\u00e4llning med f\u00f6rtr\u00f6stan och meningsskapande funktion, f\u00f6ll till marken, och att du inte fann sk\u00e4l f\u00f6r att plocka upp den (eller ens f\u00f6rs\u00f6ka s\u00e4tta ihop den p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt)?<\/p>\n
Det vanliga svaret, kort sammanfattat, p\u00e5 de fr\u00e5gor som jag just har r\u00e4knat upp h\u00e4r ovan \u00e4r att den teistiska gudsf\u00f6rest\u00e4llningen sedan 1300-talets slut, med b\u00f6rjan i Europa, sakta har slitits s\u00f6nder av faktorer som:<\/p>\n
\u2022 de st\u00e4ndiga oheliga allianserna,
\n\u2022 historievetenskapen,
\n\u2022 filologi, klassisk k\u00e4llkritik och texttolkning,
\n\u2022 upplysningstidens f\u00f6rnuftst\u00e4nkande,
\n\u2022 astronomi,
\n\u2022 arkeologi,
\n\u2022 naturvetenskapens landvinningar (biologi, fysik, kemi),
\n\u2022 religionshisoriska komparativa studier,
\n\u2022 sociologins och psykologins insikter, och till\u00e4mpad psykologi
\n\u2022 de tv\u00e5 v\u00e4rldskrigens fasor, folkmord och etnisk utrensning
\n\u2022 modern antropologi,
\n\u2022 utvecklingst\u00e4nkandet,
\n\u2022 sekulariseringen (p\u00e5 samh\u00e4llelig och individuell niv\u00e5),
\n\u2022 totalit\u00e4ra antireligi\u00f6sa statsbildningar,
\n\u2022 demokratiska frihetsr\u00f6relser, urbanisering, institutionskritik
\n\u2022 ideologiernas d\u00f6d
\n\u2022 och ett allt mer utvecklat etiskt t\u00e4nkande som inte utan goda argument b\u00f6jer sig under of\u00f6rst\u00e5elig, grym och tillsynes ober\u00e4knelig makt
\n\u2022 tredje v\u00e4rldskriget: terrorismen.<\/p>\n
Men, det finns en faktor till. En i samh\u00e4llet och inom s\u00e5v\u00e4l humaniora som naturvetenskap ofta f\u00f6rbisedd faktor. En faktor som faktiskt ensamt f\u00f6rklarar och g\u00f6r det f\u00f6rst\u00e5eligt varf\u00f6r Andersson-gudsf\u00f6rest\u00e4llningen inte l\u00e4ngre \u00e4r f\u00f6rhanden. Det finns n\u00e4mligen ett svar p\u00e5 vad det var som gjorde att det inte l\u00e4ngre k\u00e4nns lika viktigt, relevant eller ens trov\u00e4rdigt att pressa in sin tro innanf\u00f6r orden \u201d…din \u00e4r makten och \u00e4ran, i evighet. Amen.”<\/p>\n
Egentligen \u00e4r det of\u00f6rsk\u00e4mt slarvigt, h\u00e4diskt, av mig att kalla \u201ddet\u201d f\u00f6r en faktor. Vad det handlar om \u00e4r dessutom inget som utmanat kristen tro utifr\u00e5n eller som har h\u00e4nt som en avvikelse under historiens g\u00e5ng. F\u00f6r det handlar om startpunkten, k\u00e4rnan, det som gav upphov till det vi kallar kristen tro. Det som var det b\u00e4rande k\u00e4nslo-big-banget. Det medvetandet, den absoluta (jfr absolut geh\u00f6r) emotionella och kognitiva reflektion som en person i v\u00e4rldshistorien gradvis gjorde och helt och h\u00e5llet, till sista andetaget tog konsekvenserna av. Reflektionen att sj\u00e4lv vara den, med unicitet, som hade ett uppdrag med tv\u00e5 roller.<\/p>\n
Och att detta inte var n\u00e5got att leka med, f\u00f6r det som anades skulle v\u00e4xa. Alla de faktorer, och den samspelande effekten av dem, som l\u00e5g i horisonten och som skulle v\u00e4xa sig starka under senmedeltid, den utstr\u00e4ckta upplysningstiden under 1990-talet och fram\u00e5t, s\u00e5g han. (Eller med traditionens spr\u00e5kbruk, uppenbarades, avsl\u00f6jades, f\u00f6r honom.)<\/p>\n
Jesus, Marias \u00e4lskade barn, snickeritraineen s\u00e5g hur Guds stol skulle bli tom, hur den allsm\u00e4ktige h\u00f6ll p\u00e5 att bli alltmer fr\u00e5nvarande i historien, och samtidigt, kanske just d\u00e4rf\u00f6r, riskerade att bli alltmer f\u00e5ngad i ritualer och med tiden magiskt t\u00e4nkande. Och or\u00e4ttf\u00e4rdig maktut\u00f6vning. Jesus anade, intuitivt, realistiskt och hade ju r\u00e4tt i sin prognos. Det visar historien otvetydigt.<\/p>\n
Men, ist\u00e4llet f\u00f6r att bara se p\u00e5, och snickra kors till den romerska ockupationsmakten (som tyckte sig beh\u00f6va dem), gav han sig iv\u00e4g p\u00e5 en vandring i by efter by, och \u00e4nda in i metropolen och kosmos.<\/p>\n
Jesu anspr\u00e5k konfronterade den teistiska gudsfr\u00e5nvaro, den ateism som skulle komma att pr\u00e4gla s\u00e5 mycket. Anspr\u00e5ket var: Jag \u00e4r den Evige, den som med k\u00e4rlekens makt b\u00e4r minsta atom och st\u00f6rsta galax, den som skapar liv, passion, utveckling, f\u00f6rtroende, innovation och barmh\u00e4rtig stringent solidaritet.<\/p>\n
Jesus som st\u00e4lld till svars inf\u00f6r Pilatus v\u00e4rldsliga v\u00e5ldsmakt bara tr\u00f6tt p\u00e5 m\u00e4nniskors hybris, skakar p\u00e5 axlar som sedan dess b\u00e4r alla.<\/p>\n
Det var den gamle Anderssons roll som sonen tog \u00f6ver. V\u00e4nde p\u00e5 ordf\u00f6ljden i skyltens text. Satte sonen f\u00f6re &-tecknet, och l\u00e4t sig sj\u00e4lv bli konkretionen av Gud, och d\u00e4rf\u00f6r kallade sig V\u00e4gen, sanningen och Livet (och som ett med Fadern). Det var den f\u00f6rsta rollen i uppdraget, att ta p\u00e5 sig gudsrollen, vara \u201dsann Gud\u201d \u2013 f\u00f6r m\u00e4nniskornas skull.<\/p>\n
Den andra rollen i uppdraget var att g\u00e5 helt in i och ned i det m\u00e4nskliga, det som kallas f\u00f6r inkarnationen, k\u00f6ttblivandet. Och d\u00e4r mitt i det m\u00e4nskliga, vardagsn\u00e4ra, bland m\u00e4nniskor, i byar, p\u00e5 torgen, hos ensamma, med sjuka och uppgivna, b\u00e4ra dem till Gud. \u00d6vertagandet av m\u00e4nniskans roll har en h\u00f6jdpunkt, korset. Och enligt traditionell terminologi: Gud f\u00f6rsonade v\u00e4rlden med sig sj\u00e4lv genom korset, upph\u00f6jelsen, uppv\u00e4ckandet och himmelsf\u00e4rden. Hindret mellan Gud och m\u00e4nniska (allts\u00e5 m\u00e4nniskans synd, skuld, brist, skada, otillr\u00e4cklighet o s v) togs bort \u2013 och att m\u00e4nniskan nu \u00e4r fri, befriad och f\u00f6rsonad med Gud. Att det som g\u00e4llde en (Jesus), nu g\u00e4ller alla, redan nu en aning, och en g\u00e5ng helt och h\u00e5llet, fullkomligt.<\/p>\n
Med Andersson-terminologin kan vi lika g\u00e4rna s\u00e4ga: F\u00f6rutom att identifiera sig med Gud, ta Guds plats (utan att ers\u00e4tta Gud utan endast st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4da Gud i relation till m\u00e4nniskor), identifierade sig Jesus med m\u00e4nniskan (utan att ers\u00e4tta m\u00e4nniskan utan endast st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4da m\u00e4nniskan). I den tidens mytspr\u00e5k uttrycks detta senare som att Jesus offrade sig \u00e5t Gud (eller av Gud) f\u00f6r m\u00e4nniskorna. Och \u00e4ven om offertankar verkligen k\u00e4nns f\u00f6rlegade g\u00e5r det inte att bortse fr\u00e5n att Jesus gjorde det som var den mest, enligt ackomodationsteorin, kommunikativt \u201df\u00f6rst\u00e5eliga\u201d handlingen d\u00e5, om en ville \u00e4ndra p\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r m\u00e4nniskans sj\u00e4lvbild: En har offrat sig f\u00f6r mig \u2013 och det g\u00e4ller f\u00f6r alltid, och d\u00e4rf\u00f6r ska det inte g\u00f6ras fler offer! (Under luthersk ortodoxi ingick detta i begreppet Kristi tredelade \u00e4mbete, d\u00e4r det profetiska var det han sade i sin f\u00f6rkunnelse, det \u00f6verstepr\u00e4sterliga just det Kristus st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande gjorde i f\u00f6rsoningsverket samt det konungsliga hur Kristus alltid regerar i Guds rike.)<\/p>\n
Det var detta dubbla prelimin\u00e4ra roll\u00f6vertagande, av Guds roll och m\u00e4nniskans roll, som gjorde att kristen tro uppkom, och som i den nicenska trosbek\u00e4nnelsen sammanfattas i orden \u201dJesus Kristus\u2026sann Gud\u2026och blivit m\u00e4nniska\u201d. Detta var den \u00f6vertygelse som startade r\u00f6relsen, blev och borde f\u00e5 f\u00f6rbli h\u00e4ngivenheten i k\u00e4rleksr\u00f6relsen. K\u00e4rnan ska synas rakt igenom. Sk\u00e4let till att tro idag kan ju inte egentligen vara n\u00e5got annat \u00e4n grundarens vision och mission. Sk\u00e4let till att idag tro kristet, och vara kritisk mot Fake News oavsett varifr\u00e5n eller fr\u00e5n vem de kommer, \u00e4r detsamma som fr\u00e5n b\u00f6rjan: Ett levt m\u00e4nskligt liv \u2013 och det andas! Och notera, en historisk konkret fastst\u00e4llbar person. Jesus Kristus, som mot slutet av sitt liv h\u00f6ll ett paradigmskiftestal, avskedstalet (fyra kapitel l\u00e5ngt, Johannes 14-17) d\u00e4r ett k\u00e4rn\u00e4mne var Jag och fadern \u00e4r ett, och det andra var: Min heliga Anda, Anderssons dotter, tar \u00f6ver efter mig, och leder er fram till hela sanningen.<\/p>\n
Eftersom den heliga Anda redan tidigt i kristen tradition kallades f\u00f6r Livgiverskan, kan skylttexten som beskriver varje s\u00f6kares riktning mest optimalt d\u00e4rf\u00f6r textas s\u00e5 h\u00e4r, och d\u00e5 f\u00f6rst f\u00e5r ocks\u00e5 den gamla formuleringen om makt-\u00e4ra-evighet en fr\u00e4sch inneb\u00f6rd:<\/p>\n
Dottern (Livgiverskan \u2013 helig Anda),
\nSonen (St\u00e4llf\u00f6retr\u00e4daren \u2013 f\u00f6rsonaren Jesus Kristus)
\n& Andersson (Gud)<\/p>\n
\u201d…din \u00e4r makten och \u00e4ran, i evighet. Amen\u201d<\/p>\n
(De avslutande orden om makten, \u00e4ran (h\u00e4rligheten) i evigheten \u00e4r ett liturgiskt till\u00e4gg i bibeltexterna. Se Matteus 6:9-13 och Lukas 11:1-14 – texter i vilka Jesus l\u00e4r ut b\u00f6nen.)<\/p>\n
Ps. 1: Ang\u00e5ende uppr\u00e4kningen av faktorer \u2013 ta dem f\u00f6r vad de \u00e4r!<\/p>\n
Ps. 2: Blogginl\u00e4gget ing\u00e5r i ett st\u00f6rre sammanhang. F\u00f6r denna vecka, p\u00e5 m\u00e5nga sociala medier, p\u00e5 hemsidan och genom f\u00f6rsamlingsbladet som delas ut till hush\u00e5llen, kommunicerar Lundby f\u00f6rsamling i konceptet & Makt.<\/p>\n
Kristian Lill\u00f6<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det fanns en v\u00e4lk\u00e4nd firma h\u00e4r i G\u00f6teborg som hette Andersson & son. Firman vilade p\u00e5 ett gediget och stolt hantverkskunnande. Kunderna var trogna \u00e5r efter \u00e5r och det var sj\u00e4lvklart att rekommendera andra att g\u00e5 dit. Alla i kvarteret k\u00e4nde till firman och m\u00e4nniskor kom ibland \u00e4ven fr\u00e5n andra sidan \u00e4lven. Den lilla klockan […]<\/p>\n","protected":false},"author":436,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[9],"tags":[],"class_list":["post-897","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n