I bönen Vår Fader säger vi i en av stroferna Ge oss idag det bröd vi behöver men vilket bröd ber vi om? Vad behöver vi egentligen?
Igår (när detta skrivs) hade vi ett samtal under Kväll på Kornet kring kommande söndags evangelietext i vilken folket ställde frågan ”Vad ska vi då göra?” till profeten Johannes och han svarade: ”Den som har två skjortor skall dela med sig åt den som ingen har, och den som har bröd skall göra på samma sätt.”
Ett samtal följde där frågor stöttes och blöttes om bl.a. vilken sorts generositet detta kan handla om här och nu och om vilka vi själva utgör i den dynamiken. Hur generös vågar man vara medan framtiden är osäker? Är det ansvarsfullt att se till att man själv har det tryggt framöver eller borde en av de två skjortor du har idag ges till en som ingen har just nu? Även om du riskerar att bli kvar med bara en och kanske själv förlora även den en dag?
Vilken trygghet är ansvarsfull och vilken trygghet är i ärlighetens namn en bekvämlighet i förklädnad som vi inte vill ge ifrån oss? Dessa gränser förskjuts lätt. Det som under en tid ansågs vara en lyx räknas senare som en nödvändighet. Under dessa frågor finns kanske en grundfråga om vad som är tillräckligt.
I den arameiska språkdräkten talar Jesus om att vi får be om bröd som såväl kroppslig men också som själslig näring. Vi ber om både mat och insikt. I författaren och översättaren Neil Douglas-Klotz (NDK) ord* ser vi att Yeshuas bön rekommenderar att vi genom hjärtat ber Verkligheten att ge form enligt följande:
Skapa för oss det bröd vi behöver för varje stund av ljus vi har i detta förkroppsligade liv.
Eller
Ge oss idag det vi behöver i form av bröd och insikt.
Ordet hawlan på arameiska som är översatt till ”ge oss” är inte ett uttryck för ett krav. Det är ett erkännande av att allting är skapat och format i den större verkligheten Abwun, den konstant skapande Verkligheten. Vi människor justerar helt enkelt, frivilligt, oss själva till detta flöde av skapande.
Ordet yauma som är översatt till ”dag” är baserat på det arameiska och hebreiska ordet för en förkroppsligad ”droppe” av en ljusvåg. I detta hänseende kan ”en dag” sträcka sig över vilket antal år som helst, så som mänskligheten mäter dem idag.
Ordet d´sunqanan som vanligtvis återges som ”daily” eller ”for our needs” på engelska och på svenska ”det vi behöver” pekar på en sluten cirkel av vad som behövs nu, snarare än vad som behövdes i det förflutna eller kan tänkas behövas i framtiden.
NDK fortsätter i sin betraktelse* över denna strof med att lyfta att Yeshuas kända bön råder oss att avstå från alla former av hamstrande. Rikedom, visdom, intellektuell kunskap och emotionell motståndskraft är oss givna och skapade genom oss för att bli delade, precis som fysisk mat.
Olika livsvillkor gör det också lättar eller svårare för oss att ändra våra liv genom egna isolerade insatser. Framsteg kräver en kollektiv insats och tillgång till resurserna och flödet i den kollektiva gemenskapen.
Generositet
När jag googlade runt på temat generositet hittade jag en text där skribenten definierade generositet utifrån det man har kvar, inte utifrån det man ger. När en person med 100 miljoner ger bort 40 miljoner är det visserligen mycket pengar, men är det generöst? Individen behåller ju 60 miljoner för sig själv. (Jag räknade snabbt ut att om personen exempelvis är 30 år när den har eller vinner 100 miljoner och behåller 60 så kan den betala ut 83.000/månad till sig själv tills den är 90 år gammal. Hade personen valt denna summa för att den kändes tillräcklig?)
Skribenter fortsätter:
Generositet är motsatsen till girighet. Precis som girighet har det egentligen inte något att göra med hur mycket pengar man har. Fattiga kan vara minst lika giriga som rika, och de kan vara minst lika generösa som rika. Skillnaden är dock att inte så många påverkas om en fattig är generös eller girig. Däremot kan hela byar svälta ihjäl eller överleva beroende på om rika är generösa eller giriga. Det är alltså av större vikt att rika är generösa, och det är de som starkast måste kämpa mot girigheten /…/**
Hur avgör du själv om du är generös eller girig. Vad är tillräckligt och ännu viktigare: är ditt mått rimligt?
Enligt barnkonventionen, som också är lag i Sverige, har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Trots det lever nästan 13 procent i ekonomisk utsatthet idag. För barn betyder det här att de exkluderas från sociala sammanhang, gemenskap och på sikt – samhället i stort. ***
Ett av åtta barn i Sverige lever i fattigdom. Låt det sjunka in.
Ingen som lever i fattigdom vill göra det. Det finns tillräckligt många skjortor och bröd för att alla ska kunna leva ovanför fattigdomsgränsen. För att skjortorna och bröden ska nå dem som behöver dem behöver det inte skapas fler skjortor, de befintliga behöver först och främst cirkulera bättre. Det har vi möjlighet att påverka precis där vi befinner oss just nu.
Vad har du två av? Eller vad saknar du? Tänk om vi vågade säga det högt och ge oss in i cirkulationen och justera oss tills flödet når alla.
Av Camilla Hellberg Mushonga, pedagog i Farsta församling
PS. I denna engelska artikel beskrivs hur världens rikedomar är fördelade: ‘The 0.001%’: a quick visual breakdown of the world’s wealthiest people | The super-rich | The Guardian
*Se kapitel 11 i boken The Aramaic Jesus Book of Days: 40 days of Contemplation and Revelation av Neil Douglas-Klotz.
**Texten jag snubblade över när jag googlade på ordet generositet, hittar du här:
Generositet mäts inte i hur mycket man ger, utan i hur mycket man har kvar – Hela Pingsten
Kommentera det här inlägget