Synd, detta tunga ord kan f\u00f6ra med sig l\u00e4ttnad, men s\u00e4llan p\u00e5 det s\u00e4tt vi har t\u00e4nkt oss. Den l\u00e4ttnad som kan finnas kopplad till synden \u00e4r knepig. Vi kanske beg\u00e5r det som kallas synd f\u00f6r att komma l\u00e4ttare undan i stunden, men priset blir en tyngd vi b\u00e4r med oss. Tyngden i att tas med den synd vi beg\u00e5tt erbjuder i sin tur en l\u00e4ttnad som kan f\u00e5 livet att lyfta. Fr\u00e5gan \u00e4r allts\u00e5 vilken l\u00e4ttnad och vilken tyngd vi \u00e4r villiga att tas med? <\/p>\n\n\n\n
Vad t\u00e4nker du p\u00e5 n\u00e4r du h\u00f6r ordet synd? I Svenska Akademiens ordlista hittar vi f\u00f6ljande definition: 1<\/sup>synd<\/strong> substantiv<\/a> ~en ~er <\/em>\u2022 <\/strong>brott mot Guds vilja enl. kristen tro.<\/p>\n\n\n\n Svenska kyrkan anv\u00e4nder denna beskrivning p\u00e5 sin webbplats*: Som vem t\u00e4nkt? undrar jag d\u00e5. I dagens text provt\u00e4nker jag kring hur vi kan f\u00e5 syn p\u00e5 synden och varf\u00f6r det \u00e4r av betydelse.<\/p>\n\n\n\n Syftar man i definitionen p\u00e5 kyrkans hemsida p\u00e5 att synd blir till n\u00e4r det inte blev som individen sj\u00e4lv hade t\u00e4nkt g\u00e4llande n\u00e5got och att individen missade m\u00e5let? Eller syftar man p\u00e5 att det inte blev som Livet sj\u00e4lvt ”t\u00e4nkt” g\u00e4llande m\u00e4nniskan? \u00c4r det Livet sj\u00e4lvt som missade m\u00e5let med sina intentioner med m\u00e4nniskan n\u00e4r synden blir synlig?<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att komma vidare i resonemanget tar vi in f\u00f6ljande antagande a) att det finns n\u00e5got som kan kallas Livet sj\u00e4lvt b) att detta fenomen har ett allomfattande multidimensionellt medvetande c) att detta fenomen har n\u00e5gon form av riktning i sitt varande och att det sj\u00e4lv v\u00e4xer genom v\u00e4xelverkan med v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n Om man t\u00e4nker att synd handlar om att individen missade m\u00e5let s\u00e5 utg\u00e5r tanken om att missa m\u00e5let<\/em> fr\u00e5n att individen hade goda intentioner fr\u00e5n b\u00f6rjan. Men min f\u00f6rst\u00e5else av begreppet synd \u00e4r att m\u00e4nniskan inte<\/em> hade goda intentioner n\u00e4r hon gav sig in p\u00e5 n\u00e5got som senare skulle ben\u00e4mnas som synd. Att synd uppst\u00e5r n\u00e4r hon medvetet<\/em> g\u00e5r emot det hon k\u00e4nner och vet vore det r\u00e4tta och respektfulla. Det \u00e4r just denna medvetenhet eller bristen d\u00e4rav som skiljer synden fr\u00e5n ett misslyckande eller ett vanligt misstag.<\/p>\n\n\n\n Har vi beg\u00e5tt ett misstag eller misslyckats, d\u00e5 kan det r\u00e4cka med att f\u00f6rs\u00f6ka igen. Det kan vara enbart en liten justering som beh\u00f6vs. Men n\u00e4r vi beg\u00e5tt en synd handlar det inte om att bara justera lite utan om att v\u00e4lja annorlunda. Ett dylikt val inneb\u00e4r en p\u00e5 djupet \u00f6kad medvetenhet och omdirigering som inte avkr\u00e4vs av ett f\u00f6rs\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n Det h\u00e4r kan te sig som h\u00e5rklyveri, men d\u00e5 vill jag p\u00e5minna mig sj\u00e4lv och dig som l\u00e4ser om att de stunder vi \u00e5ngrar mest i livet \u00e4r stunder n\u00e4r vi inte \u00e4gnade oss \u00e5t h\u00e5rklyveri, t.ex:<\/p>\n\n\n\n Skillnaden mellan det jag beskriver ovan och f\u00f6ljande meningar \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att exemplifiera skillnaden mellan misslyckanden\/misstag och synd:<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r sm\u00e4rtsamt att k\u00e4nnas vid dessa stunder. Det \u00e4r sm\u00e4rtsamt, men det beh\u00f6ver inte utvecklas till ett lidande. <\/p>\n\n\n\n Jag t\u00e4nker att det \u00e4r en v\u00e4sentlig skillnad mellan sm\u00e4rta och lidande. Sm\u00e4rta \u00e4r oundvikligt, det \u00e4r n\u00e5got alla m\u00e4nniskor beh\u00f6ver tas med under livets g\u00e5ng. Men n\u00e4r sm\u00e4rta har \u00f6verg\u00e5tt i lidande, d\u00e5 t\u00e4nker jag att det \u00e4r ett tecken p\u00e5 att n\u00e5got g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt. N\u00e5got som vi kunde ha \u00e5tg\u00e4rdat har vi som m\u00e4nniskor, som individ och\/eller grupp, f\u00f6rsummat att \u00e5tg\u00e4rda.<\/p>\n\n\n\n En m\u00e4nniska kan inte undg\u00e5 existentiell sm\u00e4rta, men vi kan se till att ingen blir l\u00e4mnad ensam med sm\u00e4rtan s\u00e5 att den utvecklas till ett livsl\u00e5ngt lidande.<\/p>\n\n\n\n Ingen kan undg\u00e5 d\u00f6dens sm\u00e4rta, men vi kan l\u00e5ta bli att ta livet av varandra.<\/p>\n\n\n\n Att be om f\u00f6rl\u00e5telse n\u00e4r jag har syndat inneb\u00e4r att erk\u00e4nna mina verkliga intentioner i ett visst l\u00e4ge, hur skamfyllt det \u00e4n \u00e4r. Att erk\u00e4nna dessa f\u00f6r oss sj\u00e4lva kan kasta oss in i en identitetskris f\u00f6r att vi, som en konsekvens av att m\u00f6ta det som visade sig vara verkligt, beh\u00f6ver omfamna att vi inte var som vi trodde eller \u00f6nskade att vi vore. Vi hade kanske en \u00f6vergripande intention med v\u00e5ra liv och vi gick emot den. H\u00e4r kan man s\u00e4ga att vi sj\u00e4lva missade m\u00e5let. Inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis g\u00e4llande en viss handling, utan g\u00e4llande m\u00e5let med v\u00e5r sj\u00e4lvaste existens.<\/p>\n\n\n\n Jag t\u00e4nker att Livet sj\u00e4lvt och M\u00e4nniskan \u00e4r sammanfl\u00e4tade och i ljuset av detta t\u00e4nker jag att det \u00e4r f\u00f6rl\u00e5telsen som kan komma in som en balanserande kraft n\u00e4r synden \u00e4r ett faktum. Kanske f\u00f6rl\u00e5telse \u00e4r att Livet och M\u00e4nniskan tillsammans konstaterar: vi missade m\u00e5let med v\u00e5ra intentioner.<\/em><\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskan ville uppfylla Livets intention och Livet ville se intentionen med m\u00e4nniskan f\u00f6rverkligas genom sitt l\u00f6fte. Vilket l\u00f6fte d\u00e5? Jo, l\u00f6ftet om att att Livet sj\u00e4lvt \u00e4r med oss alla dagar intill livets slut. Men var fanns Livet sj\u00e4lvt n\u00e4r jag begick min synd? Var fanns jag n\u00e4r Livet v\u00e4gledde mig f\u00f6r d\u00f6va \u00f6ron?<\/p>\n\n\n\n I boken ”The Aramaic Jesus Book of Days” beskriver spr\u00e5kforskaren och f\u00f6rfattaren Neil Douglas-Klotz att inom den andliga tradition som Jesus eller Yeshua levde s\u00e5 fanns tanken om att m\u00e4nniskan som v\u00e4sen \u00e4r en konversation som Helig Mening\/Klokhet (Holy Sense) f\u00f6r med sig sj\u00e4lv. M\u00e4nniskan kommer fr\u00e5n Livet sj\u00e4lv, fr\u00e5n sin sj\u00e4laexistens i evigheten in i v\u00e4rlden och blir m\u00e4nniska och \u00e5terv\u00e4nder till sin sj\u00e4laexistens, hem till Gud. Under tiden som m\u00e4nniska dras vi mellan olika polariteter och st\u00e4lls inf\u00f6r att g\u00f6ra val och fatta beslut. Livet sj\u00e4lvt som inte \u00e4r bundet av polariteter betraktar och registrerar det som visar sig, naivt och f\u00f6renklat uttryckt s\u00e5 h\u00e4r: under vissa omst\u00e4ndigheter \u00e4r det tydligen sv\u00e5rt att v\u00e4lja k\u00e4rlek. Ser man p\u00e5, under de d\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena sviker m\u00e4nniskorna varandra. Under andra omst\u00e4ndigheter v\u00e4ljer de att skada varandra. Om de f\u00e5r mer k\u00e4rlek, vad h\u00e4nder d\u00e5?<\/em><\/p>\n\n\n\n Jorden verkar vara en plats d\u00e4r den grundl\u00e4ggande ber\u00e4ttelsen och kampen handlar om makt och hur vi hanterar den. Kan k\u00e4rleken till makt \u00f6verg\u00e5 i k\u00e4rlekens makt? Vad v\u00e4ljer m\u00e4nniskorna n\u00e4r de f\u00e5r tag p\u00e5 sin frihet? <\/p>\n\n\n\n Vad v\u00e4ljer du?<\/p>\n\n\n\n Enligt Bibeln skickades Jesus till jorden f\u00f6r att Gud, Livets sj\u00e4lvt, ville veta hur det \u00e4r att vara m\u00e4nniska. Jesus kom med en \u00f6ppen kontakt till Helig Mening\/Klokhet och st\u00e4lldes inf\u00f6r livets pr\u00f6vningar, i grunden inf\u00f6r denna fr\u00e5ga: hur v\u00e4l kan denna kontakt h\u00e5llas levade n\u00e4r livsvillkoren drar ihop sig?<\/em> <\/p>\n\n\n\n Jesus kom till v\u00e4rlden f\u00f6r att visa p\u00e5 denna kontakt, p\u00e5 denna relation och p\u00e5 de m\u00f6jligheter som finns i att v\u00e4rna om relationen. Det v\u00e4cks en tanke om att vi, medan vi tas med livet, hela tiden b\u00e5de bidrar till att \u00f6ka den kollektiva kunskapen om livet p\u00e5 jorden och breddar rymden f\u00f6r livserfarenhet p\u00e5 ett kollektivt plan. Det \u00e4r som om vi bidrar till en kollektiv kunskaps- och erfarenhetsbank. En resursbank i gemensam \u00e4go som vi bidrar till med v\u00e5ra ins\u00e4ttningar i form av livserfarenhet och som vi kan g\u00f6ra uttag ur genom lyssnande till andras erfarenheter. Och vars kapital \u00e4r den mening\/klokhet som expanderar och utvecklas genom allas samverkan. Ur vilken mera liv f\u00f6ds.<\/p>\n\n\n\n Ina-ina<\/em> \u00e4r det arameiska ord som \u00f6versatts till det mer endimensionella jag<\/em> bland annat i meningen jag \u00e4r v\u00e4gen, sanningen och livet<\/em>. N\u00e4r Yeshua uttalar detta jag<\/em> syftar han enligt spr\u00e5kforskaren NDK inte p\u00e5 sig sj\u00e4lv som person utan p\u00e5 relationen mellan det lilla jaget (ina) och det Stora Jaget (Ina).<\/em> I den arameiska v\u00e4rldsbilden under den tid Jesus levde delade man inte upp v\u00e4rlden i det inre och det yttre som vi g\u00f6r idag. Allt var ett och h\u00f6rde ihop. Ina-Ina, jag, \u00e4r inte Jesus utan relationen<\/em> mellan m\u00e4nniskan och Livets sj\u00e4lvt, Gud. Det \u00e4r i relationen mellan det lilla jaget och det Stora Jaget vi finner v\u00e4gen, sanningen och livet. Vem \u00e4r ett b\u00e4ttre exempel p\u00e5 det \u00e4n Jesus? Att ha Jesus som f\u00f6rebild handlar f\u00f6r mig om detta: hur tar jag \u00e5 ena sidan emot relationen och hur v\u00e5rdar jag och bidrar till \u00e5 andra sidan en levande relation mellan det lilla jaget och det Stora Jaget?<\/em> F\u00f6r det \u00e4r d\u00e4r allt sker. Det \u00e4r d\u00e4r jag lever, det \u00e4r d\u00e4r jag d\u00f6r och det \u00e4r d\u00e4r jag \u00e5teruppst\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n Det finns inriktningar inom kristen tro som fokuserar p\u00e5 att Jesu \u00e5terkomst handlar om att han som fysisk person ska komma ner p\u00e5 jorden igen. S\u00e5 t\u00e4nker inte jag. Om Jesus med jag<\/em> syftar p\u00e5 relationen mellan det lilla jaget och det Stora Jaget<\/em>, d\u00e5 \u00e4r inte det viktiga att han som person \u00e5terv\u00e4nder utan att relationen \u00e5teruppr\u00e4ttas n\u00e4r den brustit. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r vi i m\u00e4ssan s\u00e4ger; din d\u00f6d f\u00f6rkunnar vi Herre, din uppst\u00e5ndelse bek\u00e4nner vi tills dess du kommer \u00e5ter i h\u00e4rlighet<\/em> h\u00f6r jag att det \u00e4r relationens \u00e5terkommande i h\u00e4rlighet som vi blir inbjudna till. P\u00e5 samma s\u00e4tt som jag<\/em> syftar p\u00e5 relationen s\u00e5 syftar du<\/em> p\u00e5 relationen. V\u00e5r relation till Livets sj\u00e4lvt, till Gud.<\/p>\n\n\n\n Min syn p\u00e5 detta \u00e4r att Jesu \u00e5terkomst \u00e4r n\u00e5got som sker inom oss. Det sker n\u00e4r vi ger efter f\u00f6r livets kretslopp av liv och d\u00f6d, v\u00e4xt och vila. Jesu \u00e5terkomst tror jag inte ska vara n\u00e5got vi skjuter framf\u00f6r oss in i framtiden, f\u00f6r evigt utom r\u00e4ckh\u00e5ll. Relationens \u00e5terkomst kan ske nu. Och nu. Och nu. I en s\u00e5dan tidsrymd blir m\u00e4nniskan och hennes delaktighet synlig och hennes inflytande i att uppfylla Livets intention med henne mer p\u00e5tagligt. Jag beh\u00f6ver inte v\u00e4nta, jag deltar h\u00e4r och nu, eftersom relationen \u00e4r h\u00e4r och nu. Min pr\u00e4stkollega Anna Berg uttryckte sig talande i en betraktelse h\u00e4rom veckan: Gud finns mitt ibland oss, men ocks\u00e5 mitt ibland dig. Gud varken kan eller vill vara n\u00e5gon annanstans<\/em>.<\/p>\n\n\n\n M\u00e4nniskan vill uppfylla Livets intention och Livet vill uppfylla l\u00f6ftet till m\u00e4nniskan. L\u00f6ftet Gud gett \u00e4r att vara med oss alla dagar intill livets slut. M\u00e4nniskans uppfyller Livets intention genom att leva. Att k\u00e4nna sig levande \u00e4r att vara i kontakt med v\u00e4gen, sanningen och livet. Kontakten finns i relationen. Relationen \u00e4r vi fria att s\u00e4ga ja eller nej till. N\u00e4r kontakten till relationen brustit kan den \u00e5teruppr\u00e4ttas. Om och om igen. <\/p>\n\n\n\n Om vi provt\u00e4nkt oss fram till tankar om syndens koppling till Livets och M\u00e4nniskans intentioner, vad \u00e4r d\u00e5 m\u00e5let med v\u00e5r sj\u00e4lvaste existens? Det tror jag varierar fr\u00e5n m\u00e4nniska till m\u00e4nniska. P\u00e5 samma s\u00e4tt som det finns en m\u00e5ngfald av m\u00e4nniskor finns det en m\u00e5ngfald av intentioner med att vara m\u00e4nniska. Mer om det vid ett annat tillf\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n Camilla Hellberg Mushonga<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n #12 N\u00e4r vet vi vad som verkligen \u00e4r synd?<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n ps. V\u00e4lkommen med p\u00e5 Provtanken LIVE<\/a> p\u00e5 s\u00f6ndag 7\/9 2025 kl 13.00 i S\u00f6derledskyrkan d\u00e5 temat \u00e4r ”Skam, skuld och annat skoj”<\/a><\/p>\n\n\n\n
”Synd betyder att missa m\u00e5let. Det grekiska ordet som finns i Bibelns originaltext kommer fr\u00e5n b\u00e5gskyttets v\u00e4rld. Ordet beskriver avst\u00e5ndet mellan det du siktade mot och vad resultatet faktiskt blev. Synd \u00e4r allts\u00e5 att missa m\u00e5let, att det inte blev som det var t\u00e4nkt eller borde ha blivit.”<\/em><\/p>\n\n\n\n\n
\n
\n