En fråga som alla ställer sig är nog – lever jag det liv jag vill leva? Jag tror i de flesta fall att svaret blir nej. Livets väg är fullt av krokar och krumbukter. Ibland vet man precis var man vill komma och vad man vill uträtta. Men allt som oftast vet man varken ut eller in än mindre vad man ska välja för att göra rätt.
Men om man då ställer frågan – vilket liv skulle jag vilja leva? Då tro jag de flesta skulle svara – jag vet inte. Man vet inte hur man vill leva men man är helt övertyga om att på det sätt man lever nu vill man inte leva. Det är alltid någonting som man inte tycker passar in i den plan, den karta som man målat upp över hur livet ska fungera och hur livet skulle bli och vad man vill uppnå i framtiden. Prestationsångest och oro präglar ens tillvaro. Men vad beror denna oro på? Kanske kommer den av en känsla av att aldrig räcka till.
För Gud räcker du till. Inför Gud behöver vi inte göra oss till för han vet våra innersta tankar. Gud känner oss. Inför honom varken kan eller behöver vi spela teater. Vi duger som vi är. Smaka på det du duger som den du är. För vem eller vart kan vi känna så? Överallt så ställs det krav på oss alla att vi ska prestera mer välja rätt och vara bättre, snabbare eller snyggare. Vart duger vi som vi är? Jo när vi kommer framför Gud med ärligt uppsåt. Det enda krav vi har när vi kommer inför Gud är att vi tror på honom.
En viktig del i den kristna tron är att oavsett vem vi är så finns alltid Gud vid vår sida. Gud frågar oss aldrig om vi kan. Nej Gud frågar oss alltid om vi vill. Vad är skillnaden mellan att kunna och att vilja?
Om vi vill ha hjälp med något så vänder vi oss oftast till de vi vet kan och kommer att hjälpa oss för de kunskaper vi har. Det kanske finns många som vill hjälpa till men saknar kunskap så de kanske till och med bara gör saker värre.
Gud gör precis tvärtom. Gud frågar oss bara om vi vill hjälpa till om vi vill göra något för honom. Gud är fantastisk och det sätt han jobbar och verkar mitt ibland oss skiljer sig från vårt sätt att se. Gud tar det som andra förkastar och gör något av det. Se bara vilka typer Jesus valde ut för att bli hans lärjungar. Obildade, enkla och säkert råbarkade människor tog Jesus till sig och lät dem bli grunden till den kristna församlingen. Lärjungarna visste inte vad denne Jesus kunde erbjuda. De visste inte vad ett liv tillsammans med honom skulle föra med sig. Det enda de visste var att de ville följa denne Jesus och bli människofiskare.
Dessa blev alltså grundare för en ny världsreligion – kristendomen.
Om nu Gud använde sig av dessa obildade och enkla människor för att lägga grunden till ett helt nytt sätt för oss människor att finna vägen till honom, att finna vägen till Gud, så kanske vi inte behöver fråga oss om vi duger att vara Guds tjänare. Nej att vi duger och att vi, med guds hjälp, kan det råder det inge tvivel om.
Frågan är bara om vi vill tjäna Gud. Om svaret blir – ja jag vill göra något för Gud, så är det bara att sätt igång. Gör det inte så märkvärdigt utan gräv där du står. Steg för steg låter sedan Gud dig komma in i uppgiften. Är man trogen det lilla man fått så växer det till något stor. Du kanske inte ens märker det. Det kanske bara är Gud som ser och som förstår det stora du uträttar. Tro inte att det alltid känns på något speciellt sätt eller att livet blir fyllt av märkliga övernaturliga saker. Gud verkar i det tysta och ser till att finnas där vi minst anar. Det som är banalt för dig tackar dina medmänniskor Gud för. Så tvivla aldrig på att Gud inte är med dig bara för att du inte är på humör eller för att du inte ser dina handlingar som Guds sätt att arbeta genom dig. Gud finns alltid med. och än en gång, Gud frågar inte dig om vad du kan. Nej Gud frågar dig om du vill. Gå i tro Gud är med dig när du vill arbeta för honom.
Kommentera det här inlägget