Evangelium
Matteusevangeliet kapitel 18, vers 7-10
Ve dig, värld, med dina förförelser. Förförelserna måste ju komma, men ve den människa genom vilken de kommer.
Om din hand eller din fot förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller ofärdig än att kastas i den eviga elden med händer och fötter i behåll.
Om ditt öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att kastas i helvetets eld med båda ögonen i behåll.
Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte.
Om din hand eller fot står i vägen för Gud. Om ditt öga lockar dig bort från Gud. Om du låter dig fyllas av andra önskningar än vad som är gott och nyttigt för dig så gör du klokast i att tänka om och tänka rätt. Det finns så mycket av förförelser runt oss som gör att våra händer och våra fötter går åt ett annat håll och greppar efter saker som det inte är meningen att vi ska göra. Vi låter våra ögon svepa runt för att finna saker vi kan njuta av för stunden men som inte har någon djupare innebörd. Kanske borde vi be ”Ve dig, värld, med dina förförelser.” Och kanske kommer det en dag då vi inser att våra drömmar och önskningar egentligen inte handlar om våra riktiga behov. Då vi går från mina önskningar till att se och förstå att Gud vill hjälpa mig. Då vi inser vikten av att vila i Guds famn och låta oss bli älskade av Gud. Då mina fötter får gå på stadig mark och mina händer sträcks ut efter något som verkligen betyder något. Vi ska se på Gud, beundra Gud, i tysthet bara låta Guds röst tala till oss och vara öppna och ta emot det Gud vill ge.
Vi säger ofta att det är mycket som drar i oss och försöker vinna vår uppmärksamhet. Ständigt är det någon eller något som kämpar och krigar för att locka till sig vår uppmärksamhet. Men mitt i allt som vi stjäla vår uppmärksamhet finns det några som kämpar för oss, änglarna, Guds budbärare, väktare, rådgivare och krigare. I Psaltaren 91:11 står det att läsa: ”Ty han skall ge sina änglar befallning om dig att bevara dig på alla dina vägar”. Denna vers handlar om Guds beskydd genom änglar för den som litar på Honom.
Jag skulle vilja ställa en fråga i denna reflektion, har vi en skyddsängel? Tror vi verkligen på änglar och att de är en realitet? Ser vi änglarna som verkliga varelser? Ja tror vi, tror jag, verkligen när bibeln talar om änglar att det är på riktigt? Finns änglar och har jag verkligen en skyddsängel?
Vi har alla känt det, något eller någon som talar i vårat inre när vi står inför problem, svåra beslut, händelser i livet som är svåra att bära, då kan vi plötsligt förnimma en närvaro. Någon eller något finns hos oss och ger oss tröst och kraft, eller hur? Kanske är den känslan vi har att vi inte är ensamma i vår nöd inte bara en känsla utan en verklighet? En skyddsängel från Gud finns hos oss, någon som kämpar för oss och vill oss väl. Änglar skapar en brygga mellan oss och himlen. Jag tror att vi ska lyssna till vår intuition när vi söker en trygg hamn då det stormar runt oss så att vi förstår att Guds skyddsängel finns hos oss. Mitt i allt stök kan du finna ett oväntat och ologiskt lugn, jag tror att det betyder att en ängel finns hos dig. Problemen kanske inte försvinner men du kan känna ett lugn mitt i stormen.
Jag tror vi ska ta änglarna på allvar och söka för att se dem som det dom är. Jag tror vi måste komma bort från den bild konsten skapat i form av gulliga bokmärken och så vidare. Änglar är några som kämpar för oss mot det onda i en ständig kamp. Änglar finns här och ger oss mod och visdom, hjälp och tröst på riktigt.
Sök Gud i tystnaden bortom alla distraktioner. Känn efter så förstår du att Gud är närvarande och att han sänder sina änglar till dig som hjälpare. Öppna ditt sinne för denna del av verkligheten. Försök att finna det lugn som Guds sändebud, änglarna, vill ge dig.
Kommentera det här inlägget