Guds rike har vi inom oss s\u00e5 egentligen kanske man skulle kunna fundera \u00f6ver om kallelsen till Guds rike \u00e4r att finna det goda inom oss. Vi b\u00e4r alla med oss ett ansvar att s\u00f6ka det goda. Att inte l\u00e5ta oss p\u00e5verkas och perviteras av det onda vi ser. N\u00e4r vi tittar ut \u00f6ver v\u00e4rlden s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att tappa tron p\u00e5 att det finns en god Gud, tappa tron p\u00e5 det goda. Detta \u00e4r helt naturligt men samtidigt f\u00f6r\u00f6dande. L\u00e5ter vi m\u00f6rkret smyga sig in i v\u00e5ra tankar och ord \u00e4r det sv\u00e5rt att finna kallelsen till Guds rike. Det blir, s\u00e5 att s\u00e4ga, sv\u00e5rt att finna festst\u00e4mning och bjuda till fest n\u00e4r det \u00e4r m\u00f6rker man ser. Vi ska s\u00f6ka ljuset inom oss. Man k\u00e4mpar inte ihj\u00e4l en skugga, den d\u00f6dar man med ljus. <\/p>\n\n\n\n
Alla \u00e4r kallade till Guds rike, alla. Alla har ljuset inom sig och vill v\u00e4l. Men det finns n\u00e5got ont som sveper runt och vill p\u00e5verka oss till egoism, girighet och maktbeg\u00e4r. Men paradoxalt s\u00e5 vill de som l\u00e5ter sig p\u00e5verkas av det onda ocks\u00e5 finna ett gott liv i deras egoism. N\u00e5gonstans finner man att alla m\u00e4nniskor k\u00e4mpar och drar mot det goda \u00e4ven de som vi ser som onda. Somliga vill p\u00e5 n\u00e5got omv\u00e4nt s\u00e4tt skapa n\u00e5got gott med hj\u00e4lp av ondska och ljusskygga handlingar. Men n\u00e4r man p\u00e5 egenhand irrar omkring i m\u00f6rker \u00e4r det l\u00e4tt att \u00f6ppna fel d\u00f6rrar och g\u00e5 vilse.<\/p>\n\n\n\n
Det vi ser h\u00e4nda i v\u00e4rlden \u00e4r att m\u00e4nniskor har l\u00e5tit m\u00f6rkret smyga sig in i och ta sin boning. Man s\u00f6ker efter ljuset men man letar i fel k\u00e4llor. Man gl\u00f6mmer kallelsen till Guds rike, man gl\u00f6mmer Gud. Man vill till och med tro att Gud \u00e4r ond som till\u00e5ter allt m\u00f6rker. Men Gud \u00e4r k\u00e4rlek och i honom bor inget m\u00f6rker, ljuset \u00e4r hans mantel. Gud \u00e4r makal\u00f6s f\u00f6r han kan \u00e4ven v\u00e4nda m\u00f6rkret till n\u00e5got gott. N\u00e4r m\u00f6rkret hotar oss och l\u00e4gger sin v\u00e5ta filt av oro \u00f6ver oss s\u00f6ker vi oss n\u00e4rmre Gud. Vi ropar alla till Gud som ett sista hopp i v\u00e5r n\u00f6d. N\u00f6d och problem \u00e4r inte n\u00e5got att str\u00e4va efter men konstigt nog kommer vi n\u00e4rmre Gud i n\u00f6d \u00e4n n\u00e4r livet g\u00e5r bra och flyter p\u00e5. <\/p>\n\n\n\n
Men visst vill vi f\u00f6rs\u00f6ka skylla p\u00e5 att Gud inte bryr sig om oss n\u00e4r det g\u00e5r d\u00e5ligt? Men \u00e4r inte detta s\u00e5 typiskt oss m\u00e4nniskor, att f\u00f6rst g\u00e5 v\u00e5r egen v\u00e4g och n\u00e4r v\u00e5rt liv rasar \u00e4r det s\u00e5 l\u00e4tt att skylla p\u00e5 n\u00e5gon annan, att skylla p\u00e5 Gud. Gud vill leda oss och vara v\u00e5rt ljus och v\u00e5r v\u00e4gledare om vi l\u00e5ter honom ta f\u00f6rsta platsen i v\u00e5ra liv. Men problemet \u00e4r att vi \u00e4r som barn som s\u00e4ger, kan sj\u00e4lv. <\/p>\n\n\n\n
Kallelsen till Guds rike \u00e4r att sprida ljus, klokskap och k\u00e4rlek i v\u00e5r vardag. Visa p\u00e5 att Guds rike \u00e4r som ett senapsfr\u00f6 som ska v\u00e4xa, en surdeg som ska j\u00e4sa och bli till br\u00f6d. Jorden och m\u00e4nniskorna \u00e4r som ett s\u00e5r som m\u00e5ste tas om hand och reng\u00f6ras och l\u00e4ggas om. V\u00e4rlden beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 att de \u00e4r kallade till Guds rike, en fest som b\u00f6rjar med den i spegeln, f\u00f6r n\u00e4r du och jag tar Gud p\u00e5 allvar och tror det vi predikar b\u00f6rjar kallelsen till Guds rike att v\u00e4xa.<\/p>\n\n\n\n
Kanske beh\u00f6ver \u00e4ven jag i mitt tvivel och i mina funderingar ocks\u00e5 gallra och sortera vad som \u00e4r mina tankar och vad som kommer fr\u00e5n Gud. Att i allt buller och b\u00e5ng finna Gud i det som sker. Jag tror man m\u00e5ste vara sn\u00e4ll med sig sj\u00e4lv. Att sluta k\u00e4mpa, att sl\u00e4ppa taget och vila i att tillh\u00f6r Gud. Oro och egna diffusa tankar viker liksom undan n\u00e4r man vilar i \u00f6vertygelsen att Gud har allt i sin hand. Vila i Gud, vilka underbara ord. Inte g\u00f6ra, presstera eller ha, utan vila och vara. <\/p>\n\n\n\n
G\u00e5 ut och g\u00f6r alla folk till l\u00e4rjungar. Ber\u00e4tta att de \u00e4r kallade till Guds rike. T\u00e4nk dig vilken j\u00e4tte fest d\u00e4r alla dansar med varandra i fred och frihet. <\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Guds rike har vi inom oss s\u00e5 egentligen kanske man skulle kunna fundera \u00f6ver om kallelsen till Guds rike \u00e4r att finna det goda inom oss. Vi b\u00e4r alla med oss ett ansvar att s\u00f6ka det goda. Att inte l\u00e5ta oss p\u00e5verkas och perviteras av det onda vi ser. N\u00e4r vi tittar ut \u00f6ver v\u00e4rlden […]<\/p>\n","protected":false},"author":784,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1535","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"acf":[],"yoast_head":"\n