Jesus ber för oss

Dagens predikan kommer från Jan-Åke Larsson. Du kan höra den live i Valla kl 10:00.

Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina.

Jesus ber för oss. Bara det är ju spännande. Jesus bad en gång den här bönen för sina lärjungar alldeles innan han skulle möta sitt lidande och sin död. Men det är en tidlös bön.

Den gäller för alla som vill vara hans lärjungar. Och inte bara för dem, utan egent­ligen för alla människor, för han vill att alla människor skall dras in i hans gemenskap.

Jesus ber alltid för oss in­för Fadern, så står det på flera stäl­len i Bibeln. Och nu vi får allt­så en inblick i den bönen.

Och då kan det ju vara väl värt att se vad hans bön innehåller, den som han alltså alltid ber för. Först ett par förutsättningar för Jesu bön.

Jesus ber för oss därför att vi hör samman med Gud. Det gör vi på två sätt.

1. Han har skapat oss. Han ville våra liv. Han vill att vi ska vara nära honom. Han följer oss alltid. Ibland med glädje, men ibland med sorg när vi gör illa eller det går illa för oss.
2. Vi tillhör Gud när vi vill hö­ra ihop med Jesus. Det är ge­nom honom som vi kommer i livsförbindelse med Gud. Och Jesus säger att han har fått oss av Fadern.

Fadern har alltså gett oss till honom. Han har ansvaret för oss. Det är han som skall leda oss. Det här är liksom en förut­sättning för Jesu bön.

Och så är det två saker som Jesus ber för oss om:

1.  Att vi skall bli bevarade från det onda och hos honom.
2.  Att vi skall få hans glädje helt och fullt, som han säger.

Vi behöver verkli­gen bli be­va­rade från det onda.

Jesus ber inte att alla som tror skall isolera sig i sin egen lilla värld. Det vore kanske en­kelt, då skulle vi ju vara skyd­dade från allting.

Men lika lite som en vet­tig förälder låser in sitt barn för att skydda det från fara, vill Jesus låsa i oss.

Istället kallar han oss ut i världen, ut bland människor. Han behöver ögon och händer på jorden som redskap för sin kärlek.

Och där ber han att vi skall bli beva­rade från det on­da. Han vill hål­la fast oss. Vi tillhör ho­nom.

Hans ord är sanning, säger Jesus. Det betyder inte att Hans ord en uppräkning av en massa san­ningar. Det be­tyder att han själv är sanning­en.

San­ning­en är nå­got levande, för han är levan­de. Och när vi hör eller läser hans ord blir vi levande. Hans ord är ande och liv, säger han.

Jesus säger att värl­den hatar hans lär­jungar. Egent­ligen är det ett un­derligt feno­men.

Man kan vara tolerant mot mycket under­ligt, men ibland möts man som kris­ten av ett löje och vrede t.o.m. hat som verkar vara helt irratio­nellt.

Där­för be­hövs Jesu bön. Och därför be­höver vi hans ord. Och därför är han med oss mitt i verkligheten

Och så var det Jesu bön om glädje. Det finns ju alltid en or­sak när vi är glada. En händelse, en gåva, ett vänligt ord, nån som uppmuntrar oss.

Ibland kan vi ju få uppleva en alldeles överväldi­gande glädje. När vår kärlek blir besvarad, eller när vi få ta emot ett litet barn.

Men med lite livserfarenhet vet vi, att händelser går fort förbi, saker går sönder och människor kan svika.

Vi kan förlora det dyr­baraste och käraste vi har. Och många kan minnas med bitterhet hur glada de var en gång.

Men när Jesus ber om att hans lärjungar ska få glädjen helt och fullt så är det en djupare glädje han talar om.

Det är hans egen glädje, som han vill ge åt dem som tror på honom.

Och den är Guds egen glädje, som kommer ur Guds eget väsen. Det är den enda glädje som varar helt och fullt.

Den kan aldrig ta slut där­för att dess orsak aldrig kan ta slut. Den har en källa som aldrig sinar.

Den källan finns bara hos Gud, för han är fullkomlig. Den gläd­jen vill Jesus alltså ge åt sina vänner och lärjungar.

Det är han som kallar sina lär­jung­ar för vänner. Det finns mycket glädje i det ordet.

Och mycket kärlek. Kärlek, vänskap och gläd­je hör ihop. Allt detta vill ha ge oss, när vi vill vara hans lärjungar.

Amen

Jan-Åke Larsson
Präst

Bibeltexter

GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING

Jesaja kapitel 57, vers 15 – 16

Så säger han som är hög och upphöjd, han som tronar i evighet och vars namn är heligt: Jag tronar upphöjd och helig men finns hos den modlöse och försagde. Jag ger de försagda mod, ger de modlösa kraft. Jag skall inte ständigt hålla räfst, inte vredgas för evigt — då skulle livsanden förgås, de levande väsen jag skapat.

EPISTEL

Till de kristna i Galatien kapitel 5, vers 13 – 18

Ni är ju kallade till frihet, bröder. Låt bara inte den friheten ge köttet något tillfälle, utan tjäna varandra i kärlek. Hela lagen sammanfattas i detta enda bud: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’ Men om ni biter och sliter i varandra är det fara värt att ni gör slut på varandra. Nej, säger jag, låt er ande leda er, så ger ni aldrig efter för köttets begär. Köttet är fiende till anden och anden till köttet. De två ligger i strid så att ni inte kan göra det ni vill. Men om anden får styra er står ni inte längre under lagen.

EVANGELIUM

Evangeliet enligt Johannes kapitel 17, vers 9 – 17

Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina. Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt, och jag har förhärligats genom dem. Jag är inte längre kvar i världen, men de är kvar i världen och jag kommer till dig. Helige fader, bevara dem i ditt namn, det som du har gett mig, så att de blir ett, liksom vi är ett. Medan jag var hos dem bevarade jag dem i ditt namn, som du har gett mig. Och jag skyddade dem, och ingen av dem gick under utom undergångens man, ty skriften skulle uppfyllas. Nu kommer jag till dig, men detta säger jag medan jag är i världen, för att de skall få min glädje helt och fullt. Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem därför att de inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning.

PSALTAREN

Psaltaren 98: 1-8

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång, ty han har gjort underbara ting. Han vann seger med sin starka hand, med sin heliga arm. Herren har visat att han räddar, folken fick skåda hans seger. Med godhet och trofasthe har han tänkt på Israels folk. Hela jorden har sett att vår Gud räddar. Hylla Herren, hela världen, brist ut i jubel och sång! Sjung till lyra för Herren, låt lyrans strängar klinga! Blås i trumpeter och horn, hylla konungen, Herren! Havet skall brusa och allt det rymmer, världen och alla som bor i den. Floderna skall klappa händer, bergen skall jubla tillsammans.