Dagen då guld förlorade sitt värde

Visste du att det finns 6000 nerlagda gruvhål som är övergivna i Sydafrika? Gruvhål som i många fall ligger helt öppna och som inte är ordentligt omhändertagna.


Slaggberget, med den gifta röken/dammet som blåser. Foto Carina Etander Rimborg

Visste du att Johannesburg är byggt mitt i landet, där det inte finns några floder eller någon kust? Johannesburg ligger där det ligger för där finns det mycket guld. Och många andra mineraler som har gått att bryta i gruvor.

Det har framförallt varit utländska företag som har startat gruvorna och man har behövt ha billig arbetskraft. Först gick det att bryta guldet förhållandevis enkelt, men allt eftersom guldet utvunnits har man börjat göra andra gruvhål, smala gruvhål rakt ner i marken.

Slaggprodukterna från gruvindustrin har lagts i stora öppna högar. Först kan man tro att det är fina vackra kullar runt om i staden, men det är alltså gruvprodukter.

Dessutom är dessa slaggprodukter och kullar väldigt giftiga. I slaggprodukterna finns det uranium, bly, arsenik och en massa annat giftigt. Dessa ämnen rinner ner i grundvattnet och det är helt förgiftat. Därför tar Johannesburg sitt vatten från Lesotho.

Vi var också ute vid en slagghög en bit utanför Johannesburg, i en liten gruva. Berget tornade upp sig gult och högt och om man inte visst vad det var för berg så kunde man tro att det var fint.

Men det är alltså supergiftigt och högst upp på berget ser det ut som om det kommer rök. Men det är damm från berget som sprider sig överallt. Fint, fint damm som blåser och smyger sin in i kläder, näsan, öronen.

Längst ner vid berget så bor det massor med människor i små skjul. Det är inte ens en kåkstad. Utan det kallas ”Settelsmens”, det är en sorts bosättning. De har inget eget vatten, utan de måste hämta detta i stora tankar. De har inga toaletter utan där var uppställt bajamajor med nummer.

Rad efter rad av skjul breder ut sig på och nedanför berget – berget som läcker av giftigheter. Till en hel befolkning som inte har någon annan möjlighet att bo någon annanstans och som arbetar i gruvhålen, som står öppna.

Vi fick gå igenom området till ett av gruvhålen. Vi fick klättra upp för en liten vall på två meter. Nedanför vallen låg ett helt öppet gruvhål där det hänt en tragisk olycka. Ett litet barn hade spelat fotboll i närheten och ramlat ner i gruvhålen som inte var täckt på ett riktigt sätt. Barnet försvann och blev aldrig hittat.

Vi kunde sedan åka hem. Och vi kunde duscha och göra oss rena på vårt hotell. Våra kläder har vi lagt i plastpåsar som ska slängas. Samtidigt som vi har gjort detta lever människor i dessa skjul, varje dag! De har ingenstans att ta vägen, de har inga duschar, de kan inte skydda sig. Det känns konstigt!

Varför ska Svenska kyrkan vara med och tillsammans med Bench Mark Foundation som drivs av Sydafrikas kristna råd och engagera sig i gruvfrågor? Det var en fråga som jag ställde.

Då är det så att Sverige och Svenska företag som Sandvik, Atlas Copco, SKF, ABB och Volvo är företag som säljer maskiner och annat material till gruvorna.

Bench Mark Foundation driver frågor om att ställa myndigheterna och multinationella företagen till svars och att de ska ta etiskt ansvar också i gruvindustrin. Inte bara sälja material.

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/olebogeng-changemaker-i-sydafrika

Jämför man med hur gruvarbetare till exempel har det i Australien så berättades det för oss att de får ett hus, de får TV, de har en alldeles skälig och dräglig tillvaro efter jobbet. Det som ligger så långt från det som arbetarna och deras familjer har i Sydafrika.

Till saken hör också att det är mycket få människor i Sydafrika och framförallt de som bor där, som är medvetna om hur giftigt det verkligen är. Många människor blir väldigt sjuka. Det föds missbildade barn. Det är givetvis hög dödlighet.

I Svenska kyrkans julkampanj drivs fem rättigheter till en bättre framtid:

1. Rätten till mat och rent vatten.

2. Rätten till trygghet och försörjning.

3. Rätten till sin kropp.

4. Rätten till hälsa och sjukvård.

5. Rätten till utbildning.

https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/julkampanjen

Att de människor som vi fick träffa i dag inte fyllde upp dessa krav stod mer än tydligt klart. Och det är därför som Svenska kyrkan måste vara med och påverka.

Detta var dagen då guld förlorade sitt värde, som en av deltagarna sa vid kvällsamlingen.

Carina Etander Rimborg
kommunkatör

(Jag hade problem med bilderna i dag också, men lyckades i alla fall få in några.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *