Ett blödande sår

När jag ska gå ner från stenhögen uppe vid gruvhålet så snubblar jag till och tar emot mig mot en vass sten. Det bränner till och jag ser att handen blir alldeles svart av sot och smuts och i tumvecket blöder ett sår.


Foto Carina Etander Rimborg

När jag ska gå ner från stenhögen uppe vid gruvhålet så snubblar jag till och tar emot mig mot en vass sten. Det bränner till och jag ser att handen blir alldeles svart av sot och smuts och i tumvecket blöder ett sår.

Ett sår… fullt med smuts och partiklar från jorden där jag är i kåkstaden, precis vid foten av det stora avfallsberget från gruvan. Ett avfallsberg fullt med radioaktivitet, bly och en massa annat mycket giftigt. Det har jag just fått i mig när jag ramlade.

Vi har tillgång till vatten och vi har tillgång till handsprit. Det går ingen nöd på mig och jag kunde göra rent såret när jag kommer till bussen. När vi kommer hem till hotellet kan jag duscha och återigen göra rent såret. Det läker sedan fint.

Men känslan som kom över mig när jag rasade ner där från stenhögen, känslan när jag tar emot mig och känslan när jag ser såret och blodet på handen – den rädslan över vad ett sår i den här miljön kan innebära sätter mig och hela den här miljön i perspektiv.

Jag befinner mig strax utanför Johannesburg i en illegal kåkstad som kallas Jerusalem. Här står skjulen tätt, tätt tillsammans, nära den starkt trafikerade vägen som går igenom området. Skjulen klättrar upp mot det gula avfallsberget, som på håll ser riktigt vackert ut. Men skenet bedrar för det är väldigt giftigt och röken som virvlar upp över berget är lösa partiklar som tar sig in överallt. In i skjulen, in i kläderna och in i andningsvägarna.

Tillsammans med Benchmark Foundation är vi på en så kallad ”Toxic tour”. Vi åker runt och ser på vad gruvindustrin har lämnat efter sig och vilka miljöproblem det har skapat. För problemet är inte att det finns gruvor.

Problemet är att det finns så många övergivna gruvor och att gruvindustrin inte har tagit ansvar för det avfall som blir eller att de sanerar runt gruvorna eller ser till att det finns avspärrningar. Nu ligger gruvhål helt öppet. Avfallet ligger helt öppet. Inga avspärrningar och inga varningsskyltar. Ingen utbildning och inget ansvar.

Dessutom är det inte ovanligt att gruvföretagen, när de bryter i gruvorna, förhandlar bort säkerhet och ansvar när de köper gruvmaterial. Sverige har många företag som säljer gruvmaterial.

Svenska kyrkan arbetar tillsammans med Benchmark Foundation i ett påverkansarbete för att få gruvföretagen att ta ansvar för gruvorna. Sanering, information och säkerhet. Och för att påverka de företag som säljer material för att kunna bryta i gruvorna – att de måste ta etiskt ansvar för att det är säkert även för dem som arbetar i Sydafrika.

Johannesburg är en stad mitt i Sydafrika som är uppbyggd runt alla dessa gruvor. Under Johannesburg finns en underjordisk sjö – men den är helt förgiftad av gruvindustrin. Johannesburg får sitt vatten från områden omkring. Runt i hela Johannesburg ligger dessa stora gula avfallshögar från olika gruvor. Giftiga högar där människor bor och lever.

Under veckan 19-26 november är det Globala veckan. Det är Sveriges Kristna Råd som lyfter frågorna om de Globala målen. I Rönnängs församling kommer veckan att inledas med gudstjänsten söndagen 19 november då diakonigruppen har förberett gudstjänsten.

Ett av alla de projekt som Svenska kyrkan stödjer är detta med de drabbade av gruvindustrin i Sydafrika. Genom en gåva till Svenska kyrkans internationella arbete är du med och stödjer detta viktiga arbete.

Svenska kyrkan arbetar för #jagärettliv med fem viktiga punkter:

1.    RÄTTEN TILL MAT OCH RENT VATTEN

Hunger är världens största orättvisa. Nära hälften av alla barn som dör före fem år gör det på grund av undernäring. Tillgång till näringsriktig mat och rent vatten är en förutsättning för ett liv med god hälsa och värdighet.

2.    RÄTTEN TILL TRYGGHET OCH FÖRSÖRJNING

Kvinnor har ofta ansvar för barnen men små möjligheter att påverka en utsatt situation. Svenska kyrkan arbetar för att stärka kvinnors tillgång till ekonomisk och social trygghet.

3.    RÄTTEN TILL SIN KROPP

Sexuella övergrepp används som ett maktmedel. Barn och kvinnor är särskilt utsatta. Svenska kyrkan arbetar för att förebygga och synliggöra hot, våld och övergrepp.

4.    RÄTTEN TILL HÄLSA OCH SJUKVÅRD

Kvinnor och barn kommer ofta inte till sjukhus vid behov. Genom uppsökande hälsoarbete i utsatta områden kan fler få den vård de har rätt till.

5.    RÄTTEN TILL UTBILDNING

Många flickor och kvinnor får inte gå i skolan. Detta påverkar inte bara deras egna möjligheter utan även deras barns möjligheter. Svenska kyrkan arbetar för flickors rätt till skolgång, kvinnors vidareutbildning och allas rätt till sexualundervisning.

/Carina Etander Rimborg
kommunikatör

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.