Farida Azizi stod envist upp mot kvinnoförtrycket i Afghanistan under talibanregimen och tvingades fly. Mukhtar Mai i Pakistan utsätts för en våldtäkt som hämnd för ett påstått hedersbrott.
Hon lyckades ställa förövarna inför rätta, bad om en flickskola till byn istället för skadestånd, och hennes kall blir att bygga skolor och ge utbildning. Inez McCormack från Nordirland trotsade traditionerna och gifte sig som protestant med en katolik och är sedan sextiotalet engagerad i kvinnorätts- och människorättsfrågor.
Marina Pisklakova-Parker från Ryssland startade 1993 första hjälplinje för kvinnor som misshandlades i hemmet. Myndigheterna såg bråk i hemmet som en privatsak och vägrade ingripa. Mu Sochua kämpar mot sexslaveriet i Kambodja, Annabella de Leon mot fattigdom och korruption i Guatemala. Hafsat Abiola har grundat en organisation för att träna unga nigerianska kvinnor i ledarskap. Sju människoöden i världen. Så mycket hopp, styrka, mod, och handlingskraft. Just nu.
På söndag är det Marie Bebådelsedag. Det livsavgörande uppdraget blir tydligt för Maria.
Att ge världen liv. Hur ska det ske? frågar Maria. Och det är ju lätt att det stannar vid den frågan. Genom historien har människor hela tiden stannat där, vid frågan om det omöjliga.
Hur skulle det kunna ske att Maria skulle få ett barn, hur gick det till?
Också vi fastnar i samma frågor inför våra egna eller världens liv. Hur skall det bli mening av det som ser omöjligt och hopplöst ut? Hur skall det ske att världen får liv när det ligger bortom all tanke?
Kanske är det stora undret i berättelsen om Maria att hennes fråga tonar bort. Undret är själva övergången från hennes fråga, oro och skepsis till hennes sång över livet! Som hos de sju kvinnorna i Seven. Där hopplöshet, rädsla och tystnad vänder om till kraft, mod och röst.
Allt det som Maria jublar över från botten av sin själ handlar om att hennes blick vänds åt ett annat håll än tidigare. Från att se sig själv utan sammanhang, mening och värde blir helt plötsligt frågan hur allt skall ske ointressant därför att kraften i sången blir desto större.
Och Gud som i Jesus Kristus är själva övergången mellan förtvivlan och hopp, är den Gud som vänder sig till oss människor och vill ha med oss att göra. Det visar Marias sång. En Gud som ser varje människoöde, men på samma gång ser orättvisor och system som är maktfullkomliga. Som vänder vår tanke bort från en misströstande fråga, som för Maria, för kvinnorna i Seven. Och vi kan sjunga med Maria om en Gud som förbarmar sig över sina barn till evig tid.
Anna Cöster, präst i Carl Johans församling, Göteborg
Lämna ett svar