Denna midsommar blir speciell för min del. För bara några veckor sedan hämtade vi i min familj en liten hundvalp, åtta veckor gammal. När jag skriver dessa rader har Sigge varit hos oss två veckor.
Intill vårt bostadsområde ligger en sjö. Vi gick dit tillsammans med Sigge häromdagen. Nere vid sjön lekte barn och på gräsmattan ovanför låg soldyrkare och njöt av sommarens första varma dag. Vi höll till i en bit bort i skuggan av några björkar. När Sigge lekt sig trött somnade han på filten.
Där låg jag och tog till mig livet. Den ljumma sommarvinden som susade i träden och en liten hundvalp tätt intill mig. Jag fylldes av tacksamhet och glädje!
Att jag berättar om denna upplevelse av skapelsen handlar naturligtvis om att det passar till lördagens tema – skapelsen.
Vi lever i kontrasterna land, den plats på jorden där livet allra tydligast manifesterar sin obändiga kraft. Att efter vinter med mörker och kyla få gå ut i ljus och värme är en märklig upplevelse. Nordens ljusa sommar med sina dofter, fågelsång, skogar och sjöar, hav och våra långa vackra kuster. Skapelsen är laddad med en gudomlig närvaro.
Psalmisten skriver lyriskt: ”Himlen förkunnar Guds härlighet, himlavalvet vittnar om hans verk. Dag talar till dag därom och natt undervisar natt. Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras, men över hela jorden når de ut” (Psaltaren 19:2-5).
Många människor känner denna närvaro när de rör sig i naturen. Det är inte ”ljud” eller ”röster”, och oftast inte som ett svar på gudstjänst i kyrkorummet, utan mer som ett gensvar på livets eget anrop. Kärlekens och livets källa ger sig till känna genom skapelsens skönhet.
Midsommardagens evangelietext är hämtad från Johannesevangeliets inledning, Johannes 1:1-5. Evangelisten Johannes använder här begreppet ”Logos” som översätts med ”Ordet”. Begreppet fanns i den grekiska filosofin och knyter även an judendomens tal om Visheten och Ursprungsordet i Gamla testamentet. Den bärande tanken Johannes för fram är att Ordet/Kristus är Gud och är aktiv i världens tillblivelse.
I begynnelsen fanns Ordet…
Allt blev till genom det…
I Ordet var liv,
och livet var människornas ljus.
Och ljuset lyser i mörkret,
och mörkret har inte övervunnit det.
Att Johannes inleder sitt evangelium på detta sätt har en tydlig avsikt. Kristus är inte en inomkyrklig figur utan en kosmisk Kristus. Johannesevangeliet inleds med en vid skapelsehorisont. Kristen tro hör samman med allt liv och glädjebudet om befrielse och upprättelse gäller hela skapelsen.
Kyrkornas världsråd har nyligen presenterat ett nytt missionsdokument som på svenska heter Tillsammans för livet . I detta viktiga dokument beskrivs kyrkans uppdrag i vår tid som en kallelse att samverka med alla goda krafter.
Det är angeläget att se skapelsen som ett utflöde av Gud och människans uppdrag att leva i samklang med skapelsen. Den kristna tron har med hela livet att göra.
”Gud sände inte Sonen för att frälsa enbart mänskligheten eller bara ge oss en del av frälsningen. Evangeliet innebär goda nyheter för varje del av skapelsen och för varje nyans av våra liv och samhällen” (Ur Tillsammans för livet, sid 8).
Fler och fler initiativ tas för att arbeta kring den viktiga klimatfrågan. Det handlar om kunskap och förståelse för hur den egna livsstilen påverkar miljön och göra val som förändrar till det bättre. Det handlar om opinionsbildning och engagemang i vårt samhälle.
Ett aktuellt exempel denna sommar är Ekovandringen 2015. Ekovandringen 2015 vill skapa tryck på beslutsfattarna i klimatmötet som hålls i Paris i december. Läs mer om den på ekovandringen.se
Pär Friberg
präst i Sofia församling och i Fryshuset, Stockholm
Lämna ett svar